Anpassning till förändrat klimat

Klimatanpassning innebär i den fysiska planeringen att hantera frågor som rör lokalisering av bebyggelse, behov av skyddsåtgärder och tillräckliga kyddsavstånd. Detta ska göras med hänsyn både till dagens klimatförhållanden och till de förändringar som väntas.

Innehåll på denna sida

Översvämning och höga vattenflöden
Skyfallskartering
Geoteknik och skredrisker
Förändrade temperaturer
Samhällsviktiga funktioner
Planeringsinriktning förändrat klimat
Klimatförändringar

Fotograf: Sigtuna kommun

I huvudsak är det fyra aspekter som behöver hanteras i översiktsplanen: högre temperaturer, ökad nederbörd och översvämningar, stigande havsnivåer och risker för ras, skred och erosion.

Översvämning och höga vattenflöden

Sigtuna kommuns primära klimatanpassningsfråga är risken för översvämning från skyfall samt på lång sikt även från höga vattennivåer i vattendrag och Mälaren. Bebyggelse och infrastruktur, däribland samhällsviktiga verksamheter samt vattenkvalitet i Mälaren, kan drabbas av stora skador till följd av skyfall. Det finns också risker med att exploatera områden nära vattendrag och sjöar i lågpunkter med dålig infiltrationskapacitet. Planeringen måste tidigt identifiera riskområden samt skapa förutsättningar och plats för att ta hand om dagvatten i större skala.

Teknisk infrastruktur och grönstruktur ska användas strategiskt och kan fylla flera funktioner med så kallade mångfunktionella ytor. Till exempel kan genomsläppliga rekreativa grönytor hantera både tillfälliga vattenflöden och bidra till att sänka höga temperaturer på sommaren. Inom detaljplanerat område kan kommunen råda över åtgärder för att stärka så kallade reglerande ekosystemtjänster i den gröna infrastrukturen genom att anlägga alléer, parker, infiltration, buffrande översilningsytor och annat omhändertagande av dagvatten från skyfall.

Skyfallskartering

Sigtuna kommun har tagit fram en skyfallskartering som kartlägger vart vattnet rinner och kan skapa översvämning vid kraftiga regn. Detta dokument ska beaktas som underlag i all fysisk planering och kommer också att ligga till grund för en risk- och sårbarhetsanalys. Skyfallskarteringen bygger på två olika framtida scenarier och situationen kan förändras i takt med bebyggelseförtätning och att dagvatten och skyfallsåtgärder genomförs.

Geoteknik och skredrisker

Generellt behöver kommuner vara uppmärksamma på jordlager såsom silthaltiga leror som kan orsaka skred vid förändrat vattenstånd. Markens lämplighet bedöms i detaljplaneskedet som en planeringsförutsättning vid lokalisering av ny bebyggelse. Områden som kan innebära risk för skred utgörs vanligen av sluttande lerområden i kombination med vissa geotekniska förutsättningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utförde 1997 en översiktlig skredriskkartering i kommunen. Typiskt för Sigtuna kommun är att skredbenägen lös lera och silt sällan sträcker sig upp till de högre belägna delarna av dalgångarna. Stabilitetsförhållandena och säkerheten i de undersökta riskområdena bedöms generellt sett enligt utredningen vara god. MSBs kartering är dock begränsad till vid utredningstillfället bebyggda områden och det kan finnas ytterligare områden med förutsättningar för skred.

Många sträckor längst Märstaån och dess biflöde har stora erosionsproblem.

Förändrade temperaturer

Klimatförändringar kan till viss del ha en direkt effekt på människors hälsa och säkerhet. Det är därför viktigt att anpassa befintliga och nya bebyggelsemiljöer för att minska effekter av förändrade temperaturer. Exempelvis kan ökad frekvens av långvariga värmeböljor påverka särskilt sårbara människor. Likaså kan långvarig torka med minskade nederbördsmönster påverka tekniska försörjningssystem för exempelvis dricksvatten och dricksvattentillgången i länet kan behöva stärkas. I Sigtuna kommun ligger Stockholmsåsen som är ett viktigt grundvattenmagasin och en reservvattentäkt som ska förse norra Stockholm med dricksvatten vid ett kristillstånd.

Samhällsviktiga funktioner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) listar en rad verksamheter med samhällsviktiga funktioner, ofta under kommunalt ansvar, där ett förändrat klimat riskerar att orsaka svåra störningar i verksamheten. Dessa är energiförsörjning, vård- och sjukvård, omsorgsinrättningar såsom boende med vård av äldre samt förskolor, livsmedelsförsörjning inklusive dricksvatten, framkomlighet vid bränder samt skyfall.

Planeringsinriktning förändrat klimat

Utveckling av bostadsbebyggelse och
samhällsviktig verksamhet ska undvikas i låglänta instängda områden. Ytor måste reserveras för dagvattenhantering, avrinningsvägar och öppna fördröjningslösningar.
Vid förtätning i Märsta och Arlanda och vid planering av ny bebyggelse i Odensala, behöver översvämningsproblematiken i Märstaåns vattensystem klargöras.
De låglänta delarna av områden Eneby-Sundveda, Måby, Broby och Svensborg (Arlanda) bör reserveras för hantering av dagvatten och ökade mängder vatten i ett förändrat klimat.
Klimatanpassning för skyfall ska ske ur ett avrinningsområdesperspektiv. De naturgivna förutsättningarna ska säkras genom bedömning av markens lämplighet vid ny eller förändrad markanvändning.
Analys om var skador och störningar förväntas uppstå vid skyfall ska göras vid detaljplanering och förhandsbesked.
Vid anläggande och iordningsställande av naturmark, parker och omgivande landskap bör möjligheten till åtgärder för att mildra klimatförändringarnas effekter beaktas.
Kommunen ska vid all planering tillsammans med berörda parter överväga möjliga anläggningar för avledning, översilning eller infiltration av överflödigt vatten. Naturbaserade lösningar för klimatanpassning bör premieras framför traditionella tekniska lösningar och värden för biologisk mångfald ska eftersträvas i dessa lösningar.
Skredrisker ska undersökas genom tidiga geotekniska undersökningar vid övervägande av planering för bebyggelse i låglänta områden.
I flacka områden där skred kan utlösas i samband med någon form av ingrepp, ska detaljerade och fördjupande utredningar genomföras och förebyggande åtgärder vidtas vid planering och genomförande av byggnationer.
Kommunen tillsammans med ansvariga
myndigheter och förbund behöver kartlägga risker för framkomlighetsproblem vid översvämning.
För att minska negativa effekter av värmeböljor och skydda utsatta grupper ska möjlighet att skapa skugga med växtlighet och bebyggelse beaktas i planering och anläggningsarbeten vid exempelvis
skolor och äldreboenden.

Klimatförändringar

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Länsstyrelsen räknar med att det under vinterhalvåret kommer mer nederbörd jämfört med idag, att skyfall kommer att inträffa allt oftare. Under somrarna kommer det att bli torrare och
varmare under längre sammanhängande perioder utan regn. Effekterna av förändrade nederbörder, havsnivåer och vattenflöden kan leda till ändrade markförhållande så att även riskerna för ras, skred och erosion ökar. MSB har identifierat området Mälardalen-Stockholm som ett riskområde med anledning av översvämningsrisker, med mycket allvarliga konsekvenser för bland annat hälsa, liv och infrastruktur. En annan förväntad följd av klimatförändringarna är att så kallade värmeöar uppstår, områden med liten luftväxling som är till stor skada för känsliga befolkningsgrupper, framförallt äldre och barn.