Ordförklaringar

Syftar på åkrarnas sammanhållning och läge i förhållande till varandra och de byggnader som arrendatorn använder i sin verksamhet.

Vattendelen i en sammanhängande väv av grönska, mark och vatten, i olika geografiska nivåer. Innefattar naturliga vattendrag, sjöar och grundvatten men även dagvattnet och dess system. Likaså anlagda och naturliga våtmarker samt dikesföretag som avleder vatten och har stor betydelse för lantbruket och även den urbana miljön.

Nationellt övergripande, brottsförebyggande och trygghetsskapande riktlinjer för planering, utformning och vidareutveckling av nya och befintliga fysiska miljöer.

Detaljplaner upprättas enligt Plan- och bygglagen för att reglera mark- och vattenanvändningen. Detaljplanen ger byggrätter, och har en genomförandetid under vilken markägaren ska söka bygglov för att planen ska genomföras. Detaljplanen är juridiskt bindande.

Enhet som innefattar alla organismer och deras omgivning inom ett område exempelvis en sjö eller en skog.

De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar samhället, tjänster som direkt eller indirekt påverkar människors välbefinnande. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel på ekosystemtjänster.

En flyttkedja uppstår när man bygger nya bostäder och de som flyttar in i denna lämnar en annan bostad efter sig, där någon annan kan flytta in.

Fysisk planering handlar om hur mark och vattenområden bör användas, var bebyggelse och infrastruktur ska ligga och hur den bör vara utformad. Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering. Exempel på fysisk planering är detaljplaner och översiktsplaner.

Att bygga inom befintliga områden till skillnad från utglesning som innebär att tätorten växer utåt.

Grön infrastruktur är ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden, samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Grön infrastruktur är ett samlingsbegrepp för både vatten- och landmiljöer.

Gröna kilar är stora, sammanhängande grönområden i närheten av bebyggelse. De gröna kilarna erbjuder tätortsnära möjligheter till rekreation, natur- och kulturupplevelser samt är betydelsefulla för den biologiska mångfalden.

Gröna värdekärnor utgör de delar av de gröna kilarna som har högst natur- kultur- och rekreationsvärden. Värdekärnorna har stor biologisk mångfald och kan sägas vara de mest värdefulla delarna av en kil.

Gröna svaga samband är smala partier i de sammanhängande gröna kilarna som är viktiga att bibehålla och stärka för att stärka ekologiska spridningssamband och friluftsvärden. Om sambanden byggs bort bryts kilen upp i separata delar och centrala funktioner i kilarna riskerar att försvinna.

Sammanhängande väv av grönska, mark och vatten, i olika geografiska nivåer, både i lokalt mellan husen i tätorter, i anslutning till bebyggelse och i det omgivande landskapet.

Bidrar till att transporterna påverkar miljön mindre negativt än idag, minimerar hälsorisker, blir säkrare och kan möjliggöra ett mer tillgängligt transportsystem.

Hållbar utveckling handlar om att säkerställa goda livsvillkor för alla människor nu och i framtiden. Utgångspunkten i översiktsplanen är att människan är i centrum, att ekologin sätter ramarna och att ekonomin är ett medel och en förutsättning för hållbar utveckling. Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är inte tre separata spår utan de hör ihop och påverkar varandra.

Produkt, tjänst, åtgärd eller beteende som är vetenskapligt belagt och evidensbaserat bra för miljön och i förhållandevis låg utsträckning bidrar till någon av människan orsakad klimatförändring.

Kombiterminal är en terminal där olika lastbärare byter transportsätt. Vanligen avses med kombiterminal en speciell järnvägsstation, där omlastning av containrar med mera sker mellan järnvägsvagnar, fartyg och lastbilar.

Kostnadseffektivitet för infrastruktur syftar till öka anläggningens kapacitet samtidigt som resursanvändandet minskar. Infrastruktur innefattar i detta sammanhang både social och teknisk infrastruktur.

Social infrastruktur innefattar samhällstjänster och service som bidrar till välfärdssamhället, till exempel pedagogisk verksamhet, vård och omsorg, hälsa och fritid. Den sociala infrastrukturen kan vara både offentlig och privat.

Teknisk infrastruktur avser vägar, järnvägar, el- och telenät och omfattar stora gemensamma investeringar som upprätthåller samhällsfunktioner och levnadsstandard fysiska tillgångar som i regel har formen av stora nätverk, till exempel vägar, järnvägar, anläggningar för energiöverföring, vatten- och avloppsnät samt infrastruktur för post-, tv och radiosändningar, IT och telefoni.

En korsning där vägar och/eller järnvägar/spårvägar korsar varandra i skilda plan, som en bro eller tunnel. Det vill säga att korsande rörelser kan ske samtidigt utan att påverka varandra.

Platser i Stockholms län som har utvecklingspotential och kan komplettera varandra och den centrala regionkärnan när det gäller service, arbetsplatser och boende i syfte att skapa både en tätare och en mer flerkärnig region. Regionala stadskärnor pekas ut i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050.

Resurshushållning innebär dels att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och dels att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Resurshushållning avser även hushållning med gemensamma resurser. Detta kan göras inom många olika delar av samhället genom exempelvis återvinning av avfall, hushållning med energi, minskat matsvinn med mera.

Science parks är neutrala plattformar för samverkan. De erbjuder stimulerande och utvecklande miljöer som ger kunskapsintensiva tillväxtföretag i alla faser tillgång till infrastruktur, nätverk, affärsutveckling och innovationsstöd. En science park kan beskrivas som en mötesplats mellan människor, idéer, kunskap och kreativitet samt utgör ofta en plattform för större innovations- och samverkansprojekt mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi. Science Par- ken har ofta samarbeten med akademin för att underlätta att kunskap och forskningsresultat kan kommersialiseras och nå ut på marknaden eller på annat vis användas för att skapa konkurrenskraftiga företag.

Gatan ska vara trygg för gång- cykel och kollektivtrafik. Det kan också inbegripa ett perspektiv om levande och sammanhängande gaturum med träd och att bebyggelsen har entréer mot gatan, men olika varianter finns utifrån förutsättningarna på platsen.

En flyttkedja uppstår när man bygger nya bostäder och de som flyttar in i denna lämnar en annan bostad efter sig, där någon annan kan flytta in.

Det sätt på vilket man förfogar över sin bostad. I Sverige finns upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt, samt en mindre del kooperativ hyresrätt.

Ett stadsrum som är aktivt under dygnets flesta timmar. Parker, torg och offentliga byggnader är en del av gatunätet och bidrar till en blandning av funktioner och ett varierat socialt liv. Husens entréer vetter direkt mot gatan. Det finns en mänsklig närvaro i fasadlivet med till exempel balkonger eller lokaler.

Skalan hos husen anpassas efter den gående människan men bilar är tillåtna i princip i hela gatustrukturen. Gatunätet är så kontinuerligt som möjligt och det finns flera sätt att röra sig mellan olika målpunkter. Det är nära till service, kultur, natur, vatten, kollektivtrafik, handel och bostäder.

En åtgärdsvalsstudie är ett arbetssätt för Trafikverket som grundar sig på dialog med bland annat kommuner och regioner. Åtgärdsvalsstudier tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder.

Ett vattendrag som inte når havet eller en sjö, utan förenar sig med ett annat, större vattendrag.

Dagvattenpolicy för Oxunda vattensamverkan beskriver riktlinjer för dagvattenhantering. Syften är bland annat att förbättra miljötillståndet i sjöar och vattendrag, och att vattenförvaltningens mål om god ekologisk och kemisk status samt de nationella målen för vattenmiljön ska uppnås. Detta görs genom att:

• Minska konsekvenserna vid översvämning
• Bevara en naturlig vattenbalans
• Minska mängden föroreningar
• Utjämna dagvattenflöden
• Berika bebyggelsemiljön

En dagvattendamm vars huvudfunktion är att fördröja och rena vatten vid höga flöden i samband med större nederbörd. Under långa perioder kommer dammen att vara helt torrt. Det är därför viktigt att det utformas så att det blir ett tilltalande inslag i landskapsbilden även under torrperioder.

Gammelskog är skog som är äldre än 120−140 år. Sådana skogars andel av skogslandskapets areal är avgörande för många arters möjligheter att överleva.

Enhet som innefattar alla organismer och deras omgivning inom ett område exempelvis en sjö eller en skog.

Lager i marken där grundvatten strömmar. Stort långsamtreagerande magasin består främst av större sammanhängande isälvsavlagringar (grus och sand). I morän och finare jordarter finns mindre snabbreagerande magasin där nivåskillnader för vattnet uppkommer snabbare.

Helhetsområdena täcker in flera viktiga funktioner såsom höga sociala, kulturella och ekologiska värden. Områdena är utpekade utifrån från den regionala handlingsplanen, de regionala gröna kilarna, Sigtuna kommuns naturinventering 2007 med helhetsområden, Vattenplan för Sigtuna kommun 2016, riksintressen för kulturmiljö, friluftslivsanalys och ekologiskt särskilt känsliga (ESKO) områden. Här ingår även nyckelbiotoper och våtmarksområden. Kommunen har inte utpekade tysta områden, men sådana som är mindre bullerutsatta än andra områden och dessa ingår också i helhetsområdena

Vatten renas genom att det rinner genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. I marken sker naturlig rening av vattnet genom biologiska, fysikaliska och kemiska processer.

Ett lokalt åtgärdsprogram syftar till att ange platsspecifika åtgärder som behöver genomföras för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Metoden, som blir allt mer vanlig bland landets kommuner, är ett sätt att hantera de åtgärder som kommunen är ålagda att genomföra enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten. Det är ett sätt för kommunen att få en helhetsbild över miljösituationen i sjöar och vattendrag och sätta in rätt åtgärder för att förbättra statusen i de olika vattenförekomsterna.

Inom Sigtuna kommun finns ett stort antal markavvattningsföretag. Dessa är samfälligheter som bildats för att förbättra vattenavledning och som har stor betydelse för lantbruk och skogsbruk.

Avverkning av högt gräs i avsikt att få hö till foder till nötkreatur, hästar och får.

En skog som växer på fuktiga (sumpiga) marker som låglänta stränder eller våtmarker och myrar. Sumpskogar har ofta en låg tillväxttakt. Den biologiska mångfalden är ofta hög.

En myr med ett trädskikt som domineras av tall. En mosse är en myr som endast får sitt vatten från nederbörden.

Alla större vatten i Sverige, förutom det öppna havet, är indelat i mindre enheter som kallas vattenförekomster. Detta görs för att kunna beskriva tillståndet i vattnet och bedöma vilka mål, miljökvalitetsnormer, som ska gälla. Det finns fyra sorters vattenförekomster: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Vattenförekomsterna får inte vara hur små som helst utan de ska ha en viss storlek.

Bedömningen av hur ett vatten mår gör vattenmyndigheterna enligt speciella regler, så kallade föreskrifter. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) står för föreskrifter över hur det ska göras när det gäller ytvatten medan Sveriges geologiska undersökning (SGU) sköter grundvatten. Statusklassificeringen, av både grundvatten och ytvatten, ligger till grund för bestämmandet av miljökvalitetsnormen för varje vattenförekomst.

Kommunens vattenplan utgör ett underlag för bland annat upprättande av riskbedömningar, miljökonsekvensbeskrivningar och prioritering av tillsynsinsatser. Den används också vid strandskyddsprövningar, hantering av markavvattningsföretag och bygglovsgivning samt är underlag för prioritering av naturvårds- och bevarandearbete i och vid vatten. Slutligen bildar vattenplanen även en bas för utarbetande av flera närliggande strategiska dokument.

Öppen dagvattenhantering syftar till att avleda dagvatten genom öppna system såsom dammar och diken i stadsmiljön för att vattenflöden från nederbörd utjämnas och fördröjs. På detta vis efterliknas naturens egna sätt att omhänderta vatten.

Syftar till att fördröja dagvatten.

En lätt sluttande gräsyta dit vatten från vägar och andra hårda ytor leds. Vattnet renas när det sprids över gräsytan och filtrerar ner i jorden. Partikelbundna föroreningar fastnar i marken och andra föroreningar tas upp av växterna.