Naturvård

Vi skyddar och vårdar vår natur, både på land och i vatten.

Naturskydd

Sjögull – en invasiv art

Vi jobbar med ett flerårigt projekt för att bekämpa den främmande vattenväxten sjögull. Växten hittades i dammarna i Steningedalens naturreservat förra året. Projektet, som syftar till att bekämpa sjögull i Märstaåns avrinningsområde, har finansierats av länsstyrelsen i Region Stockholm via LONA (Lokala naturvårdssatsningen), bidrag samt kommunen. Växten sprider sig snabbt och vi ber allmänheten om hjälp med att anmäla förekomster i våra vattendrag.

Bild av blomman Sjögull och dess blad

Sjögull är en vattenlevande växt, med flytblad som en näckros.

Kartläggning – Vi behöver din hjälp

Sjögull är en vattenlevande växt som växer tätt. Den är invasiv, vilket betyder att den inte finns i Sverige naturligt, och kan därmed orsaka stor skada på övrigt växt- och djurliv.

Sjögull sprider sig snabbt och kan täcka stora delar av en sjö eller vattendrag på kort tid. Växten hittades för första gången sommaren 2019 i en damm i Steningedalens naturreservat. I september 2020 hade växten spridit sig betydligt på samma plats. För att stoppa spridningen uppmanar vi er att rapportera till kommunen var ni sett sjögull.

Rapportera via Felanmälningsappen

Rapportera förekomst av Sjögull i vår app ”Felanmälan Sigtuna kommun” som finns tillgänglig för både iOS och Android.

  1. Välj synpunkter-> övriga kommun frågor
  2. Ladda upp en bild om möjligt
  3. Under beskrivningsfältet skriv: "Sjögull", namn på vattendrag/sjö, samt en kort beskrivning av platsen där den har hittats och koordinater som man kan kopiera från Eniro.

Skadar ekosystemet

Sjögull har en stor spridningsförmåga. Den förökar sig med både frön och växtdelar, som flyter med ström i sjöar och åar. Växter och organismer, under vattenytan, kan påverkas negativt eftersom dessa får mindre solljus och syre. Sjögull kan även påverka bad, fiske och båttrafik negativt.

Så bekämpar vi sjögull

Under 2021 ska vi bekämpa sjögull med hjälp av flytande ramar som är täckt med markduk. Detta förhindrar solljuset att nå växten som i sin tur leder till att sjögullen dör. En yta på cirka 1000 kvm i den stora vattendammen i Steningedalen ska täckas mellan maj och oktober 2021.

Det här kan du göra

  • Kör inte båt eller kanot igenom eller nära kolonier av sjögull.
  • Fiska inte i eller nära kolonier.
  • Simma inte genom kolonier.
  • Rengör båtar, kanoter och fi0skeredskap från växtdelar, samla in
    växtdelarna och hantera dessa som brännbart material
  • Plocka inte sjögull.
  • Rapportera förekomster av sjögull till kommunen.

Så känner du igen sjögull

Sjögullens blad ser nästan ut som näckrosens. Det som skiljer dem åt är att dessa är mindre och är rundade med vågig kant. Bladen är rödprickiga på undersidan och blommorna är gula och fransiga. Växten blommar under juli och augusti.

Sjögull tycker om långsamma vatten, vilket gör att den oftast finns i sjöar, dammar och vikar. Den växer vanligtvis upp till 1,5 meters djup, men kan finnas upp till 3 meters djup.

Sjögullen kommer från centraleuropa och asien från början, men har använts som trädgårdsväxt i Sverige sedan 1870-talet.

Skogsvård

Skogsbruk bedrivs på ett ekologiskt och naturvårdande sätt. Det genomförs inte några kalhyggen, utan skogen gallras försiktigt så att skogen kan bli gammal. På flera platser lämnas skogen ifred så att den kan utvecklas fritt.

Varför lämnas riset kvar i skogen?

Efter avverkningar i skogen kan det upplevas att det ser skräpigt ut. Skälet till att ris och grenar lämnas kvar är att de ska brytas ned och återföra näring till marken samtidigt som det bildas död ved. Död ved blir till mat och boplats åt flera viktiga djur och insekter.

Vid gallringar nära bebyggelse tas det mesta av riset bort, flisas och säljs som biobränsle. Vid gallringar längre in i skogen, tas ris bort på leder och stigar.

Varför lämnas döda träd?

Döda träd lämnas i skogen av naturvårdsskäl eftersom många svampar och insekter lever och fortplantar sig i dött trä. Döda träd är viktiga för den biologiska mångfalden. Vissa insekter bygger bo under barken och fåglar kan hitta mat i de murkna stammarna.

Häst i skogsbruket

För att minska skador och körspår i vissa skogsområden används häst för att köra ut virke och ris. Användandet av häst visar även hur man förr i tiden brukade skogen. Det uppskattas av många som besöker skogsområden, inte minst förskolor och skolor.

Hjälpte informationen på denna sidan dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller hittar fel på denna sida. Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här:

Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.