Andra värden

Vid utveckling av kommunen finns ett flertal värden och skydd som planeringen behöver ta hänsyn till. Dessa värden och skydd regleras i bland annat miljöbalken, väglagen och kulturmiljölagen.

Biotopskydd och naturminnen

Det finns två olika former av biotopskyddsområden,
ett generellt biotopskydd samt skydd för en särskild
biotop med beslut i varje enskilt fall. Det generella
skyddet berör biotoperna alléer, åkerholmar, pilevall samt i jordbruksmiljöer: stenmurar, källor med våtmarker, odlingsrösen, småvatten och våtmark. De enskilda biotopskyddsområdena utses av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun. I Sigtuna kommun finns sju enskilt beslutade biotopskyddade områden. Beslutet gäller för det enskilda området och utgör värdefulla biotoper som finns i såväl skogs- och jordbrukslandskapet som i sjöar, vattendrag, kust och hav. Biotopskydd har stöd i miljöbalken och innebär ett förbud mot att bedriva verksamheter eller utföra åtgärder som kan skada naturmiljön.

Naturminnen är ett skydd av ett särpräglat naturföremål. I kommunen finns sex naturminnen, varav fem är träd och en utgörs av jättegrytor från istiden. Tillsammans omfattar
dessa sex naturminnen 25 stycken enskilda objekt.

Byggnadsminnen

Elva byggnader och anläggningar är förklarade som
byggnadsminnen, varav två är statliga och nio är enskilda. Enskilda byggnadsminnen skyddas enligt 3 kap. kulturmiljölagen medan statliga byggnadsminnen skyddas av förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Skyddsföreskrifter har utfärdats för de statliga byggnadsminnena Rosersbergs slott och Viby by.

Föreskrifterna innebär förbud mot förändringar utan Riksantikvarieämbetets tillstånd. Enskilda byggnadsminnen med skyddsbestämmelser är Sigtuna rådhus, Steninge slott, Erikssunds säteri, Lill-Kumla (gårdsbildning i Odensala), Venngarns slott, Husby gamla kyrkskola, Sigtunastiftelsen, Torsborgs ångbåtsbrygga samt Skånelaholms slott. Bestämmelserna syftar till att ange på vilket sätt ett
byggnadsminne inte får ändras och hur de ska vårdas och underhållas.

Fastställt fornlämningsområde

Alla fornlämningar och äldre kyrkor skyddas av
Kulturmiljölagen. Förutom det generella skyddet kan en fornlämning ha ett avgränsat skyddsområde, ett så kallat fastställt fornlämningsområde. I kommunen finns tre: Nordians hög, Grinstugans söder om Lunda kyrkan samt Ängeby vid Trosta. Vid exploatering och planläggning i närhet av fastställt fornlämningsområdes ska länsstyrelsen kontaktas. Fornlämningsområdet har samma skydd som själva fornlämningen.

Ekologiskt särskilt känsliga områden – ESKO

I enlighet med miljöbalken 3 kap. 3§ har kommunen
pekat ut ESKO för land- och vattenområden. De har
avgränsats utifrån förekomsten av höga naturvärden, som samtidigt har viktiga ekologiska funktioner och ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Naturvärden och ekologiska funktioner samt möjligheter till spridningssamband mellan områdena ska bevaras. I varje enskilt fall där åtgärd eller ändrad markanvändning kan komma att påverka miljön i området ska bedömning av värden och konsekvenser för ESKO beaktas. Områdena innefattar även en 300 meter bred buffertzon.

Landskapsbildskydd och skydd av kyrkor

Landskapsbildskyddet är ett skydd för upplevelsen och förståelsen av landskapet. I kommunen finns sju områden med landskapsbildsskydd, samtliga berör äldre kyrkor. I dessa miljöer krävs tillstånd av Länsstyrelsen för bland annat nybyggnad och andra ändringar av byggnader.

Kyrkobyggnader och kyrkotomter ska enlig 4 kap. 2§ kulturmiljölagen vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkogårdar, gravar, gravbyggnader är skyddade genom 4 kap. kulturmiljölagen och gravfält enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Miljökvalitetsnormer

Av översiktsplanen ska det enligt 3 kap. 5§ plan- och
bygglagen framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer (MKN). De är juridiska styrmedel för att komma till rätta med så kallade diffusa utsläpp.

Miljökvalitetsnormerna är gränsvärden som ska följas vid, eller efter, en viss tidpunkt så att människor, miljö och natur inte utsätts för större negativ påverkan än vad som är acceptabelt.

MKN för vatten

Enligt vattendirektivet som infördes i miljöbalken 2003, ska alla vattenförekomster i Sverige uppnå miljökvalitetsnormer. För ytvatten gäller generellt sett god kemisk och god ekologisk status medan god kemisk och god kvantitativ status ska uppnås för grundvattenförekomster. För övriga vatten som inte klassats bör vatten förvaltas så att MKN i vattenförekomster kan följas.

För de vattenförekomster som inte har god status eller riskerar att försämras tar Vattenmyndigheten Norra Östersjön fram åtgärdsprogram. Kommunerna ska årligen rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts. Generellt gäller att miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen är juridiskt bindande. Gällande miljökvalitetsnormer för vatten utgör en grund för planer och beslut. MKN, förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet revideras var sjätte år. Uppdaterad information om status för MKN för vatten återfinns i Vatteninformationssystem Sverige (VISS).

Kommunens verktyg för att uppfylla MKN är i första hand vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, vilken omfattar åtta åtgärder inriktade till kommuner. Genom planering, tillsyn, prövning och förelägganden ska alla Sveriges kommuner se till att verksamhetsutövare och enskilda minimerar sin påverkan på miljön och vid behov genomföra åtgärder i syfte att förbättra vattenkvaliteten. Kommunen tar även fram lokala åtgärdsprogram med fysiska åtgärder, såsom exempelvis restaurering av våtmarker, anpassade skyddszoner eller åtgärder för att minska påverkan från enskilda avlopp och dagvatten. Det är särskilt relevant att identifiera platsspecifika åtgärder i den mån det är möjligt. Arbetet ska utgå från avrinningsområdesperspektivet och de vattenförekomster som inte uppnår god status. Den planerade bebyggelseutvecklingen i översiktsplanen berör främst Märstaån, Verkaån, Mälaren, Stockholmsåsen och Fysingen. Övriga vattenförekomster påverkas huvudsakligen av näringsläckage från jordbruket. De flesta vatten i Sigtuna kommun, undantaget Märstaån och dess biflöde, rinner igenom flera kommuner. Samverkan med grannkommuner och lokala aktörer avseende MKN för vatten är därför av stor vikt. Sigtuna kommun ingår i olika samverkansgrupper och vattenråd, bland annat Oxunda vattensamverkan, Stockholmsåsen grundvattenråd, Märstaåns vattensamverkan samt Mälarens vattenvårdsförbund.

Enligt miljöbalken får inte en kommun tillåta en verksamhet om den ger upphov till en sådan förorening som äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer.

I kommunen finns 10 grundvattenförekomster, 5 sjöar och 8 vattendrag enligt Vatteninformationssystemet i Sverige (VISS).

Av alla sjöar och vattendrag som är vattenförekomst, är det bara Vidboån som uppnår god ekologisk status. Alla andra har måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Inga av dem når god kemisk status. Två grundvattenförekomster Stockholmsåsen – Arlanda samt Källbrunn, har otillfredställande kemisk status på grund av miljögifter. I den digitala versionen av översiktsplanen finns aktuella uppgifter från VISS om gällande miljökvalitetsnormer samt aktuell statusklassning redovisade som kartlager under kategorin "Riksintressen och andra värden".

De mindre sjöarna och vattendragen, till exempel
Odensalabäcken, Rosersbergsbäcken, Halmsjön, är klassade som övriga vatten. För dem gäller också att deras status inte får försämras om detta innebär att MKN för angränsande vattenförekomster inte kan följas.

För att säkra och utveckla naturvärden och förbättra vattenkvaliteten krävs att stor hänsyn tas i den fysiska planeringen. ÖP2022 lyfter i flera olika delar av planen de åtgärder som kommunen bedömer behöver vidtas för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna kan följas.

Läs mer i utvecklingsinriktning Robusta och gröna livsmiljöer och i kapitlet Grön infrastruktur där bland annat planeringsinriktning blåstruktur finns som gäller för all bebyggelseutveckling. Likaså finns relevant text och planeringsinriktningar under kapitlet Klimatanpassning, hälsa och säkerhet samt de geografiska områdena Regionala stadskärnan Märsta-Arlanda och Rosersberg.

I kommunens vattenplan från 2016 på sida 22-25 finns konkreta åtgärdsbehov listade för sjöar och vattendrag, våtmarker och grundvatten. Notera att vattenplanen kan komma att uppdateras under den tid som ÖP2022 gäller.

MKN för luft och partiklar

Miljökvalitetsnormer finns för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon och partiklar. Kommunerna ansvarar för kontrollen av dessa, med undantag för ozon och partiklar. Om det finns risk att värdena överskrids ska åtgärder vidtas.

Inom kommunen finns inga platser där miljökvalitetsnormerna för luft eller partiklar överskrids idag eller förväntas göra det som en konsekvens av översiktsplanens inriktning eller utpekad ny markanvändning. Översiktsplanens inriktning är att luftkvaliteten ska vara fortsatt god. Planeringen utgår från att öka andelen resande med kollektivtrafik, gång och cykel så att transporternas påverkan på miljö och klimat minskar.

Risk för framtida överskridande av gällande miljökvalitetsnorm kan dock finnas för kvävedioxid (NO2), främst utmed infartsleden från E4.65 till Arlanda flygplats. Här planeras ej för ny bostadsbebyggelse. Även andra typer av marktransporter samt produktion av energi står
för en betydande del av utsläppen. Kommunen verkar för en långsiktigt hållbar helhetslösning för godstransporter. Särskilt fokus bör ligga på att förstärka kopplingen mellan Arlanda flygplats och Rosersbergs logistikområde med fokus på kombiterminalen. Här kan nya innovativa och hållbara transportlösningar med fördel prövas.

Naturreservat

Inom Sigtuna kommun finns elva naturreservat med olika livsmiljöer och naturvärden. Syftet med naturreservat är att bevara biologisk mångfald, naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. De elva reservaten är Fysingen, Laggatorp, Torslunda, Västerängsudd, Åttesta
(delas med Vallentuna kommun) samt de kommunala naturreservaten Askarehage, Hällsboskogen, Munkholmen, Rävsta, Sköndalsskogen och Steningedalen. Kommunen
ansvarar för sex av de naturreservat som finns i kommunen och arbetar där aktivt med skötsel, utveckling av de olika naturvärdena och med att tillgängliggöra reservaten.

Skydd av djurliv och växter

Djurskyddsområden där särskilda bestämmelser gäller för skydd av djurlivet finns i delar av Garnsviken och i delar av Fysingens naturreservat. Bestämmelserna avser tillträdesförbud 1 april – 15 juli. Artskydd innebär fridlysning av vissa arter om det finns risk att djur- eller växtarter kan komma att försvinna eller utsättas för plundring eller om det krävs för att uppfylla internationella åtaganden.

Skyddsavstånd till väg

För objekt som inte ligger inom detaljplan och som inte kräver bygglov gäller enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst tolv meter från en väg. Inom detta område ska om möjligt inte finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten. Länsstyrelsen beslutar om tillstånd inom tillståndspliktig zon från väg. För vissa vägar gäller en utökad tillståndsplikt på 30 eller 50 meter.

Byggnadsfritt avstånd om 50 meter från vägområde gäller för vägarna: E4, E4.65 (Arlandaleden), väg 273 mellan E4 och väg 263 samt väg 263 mellan väg 273 och E4.

Byggnadsfritt avstånd 30 meter från vägområde gäller för väg 263 mellan väg 273 och kommungränsen vid Erikssund, väg 255 mellan väg 263 och länsgränsen samt väg 273 mellan Arlanda och länsgränsen.

Skyddsavstånd till järnväg

Generellt bör ny bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen, räknat från spårmitt på närmaste spår. Ett sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, till exempel parkering, garage och förråd, kan dock finnas inom 30 meter från spårmitt. Hänsyn bör dock tas till möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen och bebyggelsen.

Strandskydd

Strandskydd är ett generellt skydd som gäller vid alla vattendrag, kuster och sjöar. Det skyddade området är normalt 100 meter, både på land och motsvarande avstånd i vattenområdet. Länsstyrelsen kan besluta om att utöka strandskyddet med upp till 300 meter. I Sigtuna kommun omfattas stora delar av Mälaren samt Fysingen av ett utökat strandskydd på 300 meter. Översiktsplanen pekar inte ut något nytt bebyggelseområde som ligger inom det utvidgade strandskyddsområdet på 300 meter från Mälarens
strandkant.

Vattenskyddsområden

Skyddsområden för vattentäkter finns vid Lunda-Albano, Venngarn, Bärmö och Holmens fritidshusområde samt för Norrvattens reservvattentäkt vid Ströms gård.

Vattenskyddsområdet Ströms gård är mycket viktig för den regionala dricksvattenförsörjningen. Skyddsområdet omfattar stora delar av Stockholmsåsen inom kommunen. Vattenskyddsområde Ströms gård fungerar som reservvattentäkt för Görväln-verket i Järfälla som försörjer norra Storstockholm med dricksvatten. Reservvattentäkten används årligen vid behov, till exempel vid driftsstopp i Görväln-verket.

Vattenskyddsområdena är i behov av nya skyddsföreskrifter och nya skyddszoner förutom Lunda-Albano. Arbete pågår med att revidera skyddsföreskrifterna och skyddszonerna för Ström Vattenskyddsområde. Det finns även behov av
utredning om att uppföra vattenskyddsföreskrifter och en utpekad skyddszon för vattentäkten vid Skepptuna skola.