Samlade nyttoeffekter av infrastruktursatsningar

I en rapport från WSP, ett av världens ledande analyskonsultföretag, utreds vilka och hur stora samhällsekonomiska nyttor som satsningar på infrastruktur i Arlandaregionen skulle ge. Resultatet: 31 miljarder kronor.

Stora restidsnyttor

Totalt bedöms investeringarna i Arlandapaketet ge restidsnyttor till ett värde av 25.8 mdr kr.

Eftersom tyngdpunkten i paketet ligger på spårinvesteringar kan omkring tre fjärdedelar, eller 18 mdr kr, av den totala restidsnyttan kopplas till kollektivtrafikresor.

Drygt hälften av restidsnyttan, knappt 13 mdr kr, kan härledas till att människor får kortare restid till jobb eller studier och en nytta på drygt 4 mdr kr uppstår till följd av att flygresenärerna får kortare restid till och från Arlanda.

Resterade nytta, knappt 7 mdr kr, är ett resultat av tidsvinster vid resor som i huvudsak görs på fritiden, exempelvis resor till mataffären eller till idrottsaktiviteter.

Av de totala nyttorna uppskattas Roslagsbanas förlängning till Arlanda bidra med omkring
4 mdr kr.

Stimulerad tillväxt under byggtiden

På kort sikt, under själva byggtiden, stimuleras tillväxten genom den ökade efterfrågan i ekonomin. För varje miljard som investeras i Arlandapaketet bedöms BNP öka med 0.8 mdr kr och antalet jobb (årsarbeten) bedöms öka med omkring 1300.

När hjulen i ekonomin snurrar fortare lyfter skatteintäkterna, samtidigt som utgifterna för exempelvis A-kassa och arbetsmarknadsåtgärder minskar. Detta innebär att offentlig sektors faktiska kostnad för Arlandapaketet blir betydligt lägre än investeringskostnaden.

För varje miljard som investeras i Arlandapaketet bedöms kostnaden för offentlig sektor bli 0.5 till 0.7 mdr kr.

Ökad befolkning, fler jobb och stora inkomsteffekter till följd av investeringarna

Den förbättrade infrastrukturen i Arlandaregionen ökar tillgängligheten och får den regionala marknaden att fungera effektivare. Ett bättre och högre kapacitetsutnyttjande genererar skalfördelar och driver på specialisering samt förbättrar matchningen på arbetsmarknaden.

På ett par decenniers sikt bedöms investeringarna öka befolkningen i arbetsför ålder i Östra Mellansverige med nära 4000 och skapa drygt 3000 fler jobb.

Även löneinkomsterna påverkas positivt och sett över 60 år bedöms värdet av den samlade inkomstökningen i Östra Mellansverige uppgå till drygt 11 mdr kr.

Förhållandevis stora markvärdesstegringar till följd av investeringarna

De berörda kommunerna har åtagit sig att planera för totalt 62 000 nya bostäder om investeringarna i Arlandapaketet blir verklighet.

Investeringarna, och den ökade tillgänglighet som dessa medför, kommer även att påverka befintliga fastigheters värde positivt.

Den totala markvärdestegringen i Stockholms och Uppsala län beräknas uppgå till 12 mdr kr, vilket motsvarar en ökning med knappt 1 procent.

Det är rimligt att anta att ökade markvärden i sin tur kommer att stimulera ytterligare bostadsbyggande.

31 miljarder kr i samlad nytta

Om man rakt av lägger ihop restidsnyttorna, effekterna av en bättre fungerande regional marknad samt nyttorna kopplade till fastighetsmarknaden uppstår dubbelräkning.

Den värdeökning som sker på fastighetsmarknaden ska, teoretiskt sett, vara en avspegling av de tillgänglighetsvinster som beräknas via restidsnyttan.

På motsvarande sätt är en betydande del av den långsiktiga effekten på inkomsterna av en bättre fungerande regional marknad redan fångad i restidsnyttorna avseende arbetsresor.

En viss del av inkomsteffekten av en bättre fungerande regional marknad kan dock på goda grunder adderas till restidsvinsterna, utan att man räknar dubbelt. En tumregel är att omkring 40 procent av inkomsteffekten kan läggas till restidsnyttan, vilket i vårt fall innebär ett tillskott på cirka 5 mdr kr.

Den samlade samhällsekonomiska nyttan av Arlandapaketet kan då uppskattas till cirka 31 mdr kr.