Vinnare av Årets pedagog 2022

Sigtuna kommun delar årligen ut priset "Årets pedagog" till pedagoger, lärare eller arbetslag inom förskola, grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Utmärkelsen går till personer som visat stor skicklighet och kreativitet i det pedagogiska arbetet. Detta är vinnarna av Årets pedagog 2022.

2022 tilldelades utmärkelsen Årets pedagog sex personer och ett arbetslag.

Sarah Knight, Praktiska Gymnasiet Märsta

Sarah Knight, Praktiska Gymnasiet Märsta. Foto: Sigtuna kommun

Du har fått utmärkelsen i år för att du är otroligt duktig och pedagogisk. Har du något särskilt upplägg för dina lektioner?

För mig är det viktigt att skapa relationer med eleverna man har i sin undervisning. Jag tycker det är den viktigaste grunden för att sedan kunna skapa en bra, rolig och varierande undervisning.

På barn- och fritidsprogrammet undervisar jag i väldigt roliga och intressanta kurser, vilket gör att man kan skapa en variation i sin undervisning där jag kan koppla och bygga på de olika kurserna i varandra. Undervisningen blir som ett kugghjul. Jag ställer frågor till eleverna som är formulerade på ett sätt där det inte finns ett givet ja- eller nej-svar, utan eleverna behöver reflektera själva en liten stund. Det är vid just sådana tillfällen som vi kan bygga upp bra lektioner tillsammans. Vi skapar en ömsesidig respekt i att vi behöver varandra och att vi är där tillsammans.

Jag tycker att det är viktigt att kunna få utrymme för att vara kreativa tillsammans och att man lär sig ihop med varandra. Jag lägger tid och omsorg i min planering för att uppgifterna och lektionerna ska bli intressanta, innehållsrika och kopplade till elevernas blivande yrke.

I motiveringen står det att du är bra på att förklara och anpassa uppgifter. Hur jobbar du med att möta dina elever?

Genom relationer och att se individen. Vi alla tolkar det vi har framför oss på olika sätt. Detta gör vi med de associationer vi bär med oss. Att ha det i tankarna när man introducerar ett nytt moment eller en uppgift och samtidigt vara uppmärksam och lyhörd, gör att det blir lätt att förstå var och när våra associationer skiljer sig åt, och på så sätt förklara det på ett annat sätt.

Jag tycker att det är viktigt att eleverna ska få möjligheten att visa sina förmågor på flera olika sätt och även helst på olika sätt inom samma arbetsområde. Det ska vara kul att lära sig och jag gillar att planera inför något de kanske inte har förväntat sig. Det kan till exempel vara genom ett interaktivt berättande med föremål som rekvisita, skapande av spel, debatter och seminarium.

Berätta om hur du samarbetar med vårdnadshavare, kollegor och skolledning!

Som jag tidigare har nämnt så upplever jag att relationer är nyckeln till allt. Jag tycker det är otroligt viktigt att vara lyhörd och inkännande till situationen framför sig. Jag tycker också att det är viktigt att man litar på sina egna kompetenser och känner sig trygg i det – för det förmedlar en trygghet.

Motivering Sarah Knight

Sarah är otroligt duktig och pedagogisk i sin yrkesroll. Det märks att hon är väl förberedd till lektionerna för att de ska bli så bra som möjligt och för att alla ska förstå och lyckas. Sarah är jättebra på att förklara och anpassa uppgifter så att alla ska klara målen. På ett sätt som gör det lätt och roligt att utbilda sig ökar hon elevernas vilja att hela tiden prestera bättre.

Förutom sitt stora engagemang och sin omtanke för eleverna har Sarah även ett fantastiskt förhållningssätt gentemot vårdnadshavare, kollegor och skolledning.

Genom sin undervisning, sitt generösa och osjälviska förhållningssätt och engagemang bidrar Sarah till ett bättre samhälle.

Anders Åslund, Arlandagymnasiet

Anders Åslund, Arlandagymnasiet. Foto: Sigtuna kommun

Du jobbar på Introduktionsprogammet med elever som ibland behöver lite extra engagemang från sina lärare. Berätta hur du agerar i kontakten med dem!

Kontakten med mina elever är absolut avgörande för hur de kommer att lyckas med sina studier hos mig. Merparten av mina elever känner sig svikna av skolan och av de vuxna. De känner sig misslyckade eftersom de inte kan börja gymnasiet med sina kompisar från grundskolan utan måste ta igen det som de har missat. De litar inte på mig när vi ses de första gångerna. Innan eleverna känner tilltro till mig kommer de inte att lära sig något, så det är vad jag måste ordna först – att få eleverna att lita på mig.

En gyllene regel finns – du måste vara äkta. Det är ingen idé att hymla om varför man kommer till oss. Alla elever har olika anledningar men det de har gemensamt är att de vill fixa sina betyg för att sedan börja på gymnasieprogram.

Jag strävar efter att få mina elever så prestigelösa som möjligt. Om man bara för några minuter kan släppa garden och se sig om i klassrummet så märker alla att de verkligen inte är ensamma att kämpa med kunskapsmålen för svenska. När detta fungerar som bäst sitter någon av de ”tuffa grabbarna” och en så kallad hemmasittare, som inte varit i skolan på två år, och arbetar ihop med en uppgift. Utanför skolan skulle de inte ens se varandra men på svenskan fungerar det.

För att eleverna ska våga släppa prestigen behöver jag ju gå före och göra detsamma. Det är kanske det jag menar med att vara äkta, att inte medvetet sätta sig över andra bara för att du kan. Mina elever vet att vi är arbetskamrater med målet att de ska få betyg i svenska från grundskolan. De vet också att jag är deras arbetsledare.

Hur motiverar du elever som har det svårt i skolan?

Det finns både kognitiva och psykosociala svårigheter. Om en elev inte går till skolan har den eleven sina skäl. Skolan behöver kunna erbjuda något som gör att eleven faktiskt kommer dit och vågar blotta sina tillkortakommanden. Om jag kan vara en anledning till att eleven försöker att komma till skolan och försöka är det en stor seger. Då gäller det att vårda relationen och inte få eleven att känna sig sviken. Andra saker att tänka på är att påvisa framgångar hur små de än kan vara.

Om man som vuxen vill bygga en relation ska man noggrant välja sina konflikter.

Mitt mål är inte att bli kompis och en i gänget med eleverna. Distinktionen elev – lärare är oerhört viktig att ha. Därmed inte sagt att man inte får skratta och ha det trevligt under lektionerna. Skratt är avväpnande och gör att man sänker garden. När så sker passar jag på att slänga in ämneskunskap.

Motiveringen säger att du bidrar till kollegialt lärande. Har du några tips om hur en lärare kan bidra till att kollegorna utvecklas?

Arbetslag som är prestigelösa där man ser att alla pedagoger är bra på olika saker är framgångsrika som grupp. Det är inte bara helt okej utan faktiskt en förutsättning för att ett kollegium ska utvecklas att våga säga att man inte är bra på vissa saker. Att be andra om professionell hjälp med andra ord.

Så släpp prestigen, inventera arbetslagets talanger och färdigheter, agera som en enhet gentemot elever och lyssna till kollegornas erfarenhet och kunskap. Du behöver inte göra som de säger, men du är skyldig att lyssna och pröva om du tror på deras tips. Glöm inte att tacka efteråt.

Motivering Anders Åslund

Genom sitt pedagogiska, omtänksamma och trevliga sätt skapar Anders trygghet, trivsel och studiero för eleverna.

Anders är en mycket uppskattad och duktig lärare som sprider positiv energi och gör andra glada. Han motiverar till studier, är hjälpsam och rolig. Eleverna känner sig starka, nöjda och välkomna i skolan.

Utöver sitt fina engagemang för eleverna har Anders även ett fantastiskt förhållningssätt gentemot sina kollegor. Han inspirerar laget på ett tydligt och professionellt förhållningssätt. Anders sociala kompetens, hans omtanke och hans roliga pedagogiska metoder får alla att känna sig trygga och välkomna. Han är alltid hjälpsam och bidrar till kollegialt lärande.

Franziska Christoferson, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket

Franziska Christoferson, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Foto: Sigtuna kommun och Anette Brandt, SSHL

I motiveringen nämns din eminenta pedagogik. Vad tycker du är viktigt när det handlar om att jobba pedagogiskt?

Jag är mycket intresserad av svenska och historia som jag undervisar i. Det finns alltid något spännande att läsa in sig på. Mitt intresse kanske lyser igenom. Det är trevligt och stimulerande att vara i klassrummet.

Hur gör du när du ska skapa energi och intresse i klassrummet?

När man undervisar tror jag att de flesta tycker att det är viktigt att försöka göra ett moment, avsnitt eller ämne så intressant som det bara går. Ibland fungerar det att berätta en anekdot kring en historisk händelse, ibland läsa en spännande text. Det beror på gruppen man har framför sig. Jag försöker att vara lyhörd och se alla elever.

Som erfaren och rutinerad lärare, varför är det viktigt att fortsätta utvecklas inom yrket?

Det är viktigt att fortsätta utvecklas både för sin egen och för elevernas skull. Det finns så oändligt mycket att läsa om och läsa in sig på, att ha goda ämneskunskaper är tillfredsställande.

Motivering Franziska Christoferson

Med ett brinnande engagemang och eminent pedagogik skapar Franziska energi och lustfyllt intresse i klassrummet.

Det är i klassrummet hon vill vara, där hon i mötet med eleverna gör ett stort avtryck och får dem att ta tillvara på den kunskap hon lär ut. Franziska ser varje individ och möter eleverna på en nivå utifrån respektive elevs individuella kunskapsutveckling.

Franziska är en mycket kompetent och rutinerad lärare som hela tiden utvecklas, både pedagogiskt och ämnesmässigt. Hon har en nyfikenhet att hela tiden fördjupa sig i svenska och historia samtidigt som hon är aktiv i skolans utvecklingsarbete och stöttar sina kollegor.

Franziska har alltid ett glatt humör och en entusiasm som smittar av sig.

Zahra Govani, Steningehöjdens skola

Zahra Govani, Steningehöjdens skola. Foto: Marie-Therese Karlberg och Steningehöjdens skola

I motiveringen står det att när du talar lyssnar andra, hur fångar du elevernas uppmärksamhet?

Jag är en tydlig kommunikatör och stark ledare i klassrummet. Jag talar om mina elevers kommande framgångar framför dem som ett faktum. Eleverna vet att jag har höga förväntningar på dem. Sättet jag pratar med och om mina elever gör stor skillnad. De vet och känner att jag tror på dem.

Jag ställer höga krav på hur de uppför sig med och mot varandra. Det är viktigt med respekt i mitt klassrum. Och respekt börjar alltid med mig. Jag visar eleverna respekt genom att tro att de kan och vill lyckas samt lyssnar på dem. Eleverna känner sig sedda och lyssnar på någon som lyssnar på dem.

Jag berättar gärna om mig själv och min klassresa. Skolan har varit en nyckelfaktor till min framgång i livet. Jag ger dem exempel ur mitt eget liv där skolan har gjort stor skillnad.

Det är också viktigt att innehållet i min undervisning känns relevant och levande för eleverna. Som lärare injicerar vi liv i en textbok, arbetskompendium eller matematiktal med vår energi och entusiasm. Jag har mycket energi och älskar att inspireras och att inspirera!

Hur motiverar du elever som har det svårt i skolan eller inte är studiemotiverade?

Jag pratar ofta om vad som händer utanför skolans värld. Jag vågar prata om värdegrundsfrågor, rasism, kulturkrockar, svenska språkets betydelse, könsnormer, sociala medier, vänner, träning och hälsa, nycklar till framgång i livet, kriminalitet, privatekonomi och mycket annat.

Eleverna älskar när jag pratar om hur de kan tjäna pengar och få en god inkomst. Skolan blir verklig då. Plötsligt förstår de att det de faktiskt lär sig i skolan gör skillnad för deras framtid. Jag pratar gärna om viktiga frågor som berör dem på riktigt. När jag har fångat deras uppmärksamhet och intresse bakar jag in det i mitt ämne för att skapa lust till lärande och utveckling.

Varför valde du att bli lärare?

Jag valde att bli lärare för att jag tycker om att jobba med människor. Jag får energi av att interagera med människor, särskilt med ungdomar. Att vara lärare är ett lustfyllt uppdrag som ger mig möjlighet att komma nära ungdomar och inspirera dem att utveckla sina ämneskunskaper såväl som sina sociala förmågor.

Att vara lärare känns och är meningsfullt. Det har sina svårigheter också, men de positiva aspekterna väger upp de negativa.

Skolan som arbetsplats var också lockande och bidrog till att jag ville bli lärare. Som lärare axlar jag olika roller och jag har varierande arbetsuppgifter. Ibland är jag lärare, ibland är jag coach och ibland är jag en vän som en elev behöver tala med. Det händer så mycket i lärarens arbetsdag, vilket tilltalar mig!

Att växa som person är också något som är viktigt för mig. I skolans värld finns många utvecklingsmöjligheter för lärare där vi får möjlighet att ständigt fortbildas, såväl individuellt som kollegialt.

Motivering Zahra Govani

Zahra är en trygg ledare i klassrummet med goda relationer till alla. När Zahra pratar så lyssnar alla. Hon är en av de smartaste människorna jag vet och jag ser upp till henne. Hon inspirerar och får oss att tänka på framtiden.

Med bravur undervisar och vägleder Zahra eleverna på ett inspirerande och levande sätt. Hon är en mentor som ger sina elever drivkraft till att lära.

Hon pratar utförligt och väcker vårt intresse och vår uppmärksamhet. Hon är rolig och snäll. Detta är en lärare som man kan vända sig till och känna sig trygg med.

Zahra är mycket motiverande och vill verkligen att vi elever ska lyckas i livet!

Charlotte Herb och Kristina Henebratt, Råbergsskolan

Charlotte Herb och Kristina Henebratt, Råbergsskolan. Foto: Marie-Therese Karlberg och Råbergsskolan

Ni hyllas för ert kreativa arbetssätt, vad är det som gör det extra uppskattat?

Glädjen ger glöd. Glöden i sin tur skapar ett engagemang och intresse hos barnen att vilja veta mer och utforska mer i sitt lärande. Vi trivs bra ihop, vi har roligt ihop och det ser eleverna vilket smittar av sig till dem.

Varför arbetar just ni två så bra ihop?

Vi accepterar varandras olikheter, vi både ger och tar från varandra. Vi delar med oss av våra erfarenheter och kunskaper, inspireras av varandra och det leder hela tiden till nya idéer i undervisningen. Vi delar det brinnande intresset för lärandet hos varje enskild elev.

Från första dagen tillsammans kom vi överens om att vara helt öppna med varandra, att kunna säga vad man tycker och känner. Vi har aldrig varit oense om något,​ men inte heller alltid tyckt lika. Vi lyssnar på varandra och i planeringen av nya moment tar vi vara på bådas idéer och tankar.

Har man en dålig dag får man säga det. Har man haft en riktigt bra lektion, då får man också säga det och vi utvärderar tillsammans vad det var som gick så bra just den lektionen. Likväl när man haft en mindre bra lektion, vad var det som gjorde att det inte fungerade? Att ha någon att bolla idéer, upplevelser och tankar med är väldigt viktigt anser vi. Vi har lärt oss av varandra.

Vi utmanar oss själva i nya situationer, att tänka nytt är att utvecklas. Det är viktigt för att ha det roligt på jobbet. Vi båda tror att nyckeln till framgång är att vi litar på varandra.

Detta läsår arbetar vi i olika klasser, men vi försöker fortfarande samarbeta mellan våra klasser åk 4 och förskoleklass och strävar efter att få till en fadderanda mellan eleverna. Målet är att utöka samarbetet ännu mer under läsåret.

Vi anser inte att vårt arbetssätt på något sätt är unikt, utan bara en självklarhet för oss. Det passar oss, men säkert inte alla.

Hur får ni eleverna att tycka att är kul att gå till skolan och lära sig nya saker?

För oss har det alltid varit viktigt att se till att vi startar dagen på ett positivt sätt och att vi ser alla elever direkt på morgonen. Det är viktigt för både oss och för dem. Att bygga relationer med eleverna, skratta och busa mycket ger guldkant på dagen och vi tror att det i slutändan ger en positiv inställning till skolan och sitt lärande. Vi bjuder på oss själva i många situationer. Små historier från när vi själva var barn är spännande och något de kommer ihåg, det spinner vi sedan vidare på.

Eleverna får mycket talutrymme i klassrummet. Alla vet att vi uppskattar ett "felaktigt" svar, det är så vi lär oss nya saker och skapar lärorika diskussioner. Det lyfter eleverna. Att våga gissa, säga sina svar och känna sig trygg i att det inte gör något om det är fel är ett viktigt mål med vår undervisning.

Vi försöker fånga eleverna i stunden och ta vara på deras tankar och idéer. En lektion kan plötsligt ta en helt ny vändning och eleverna känner sig förhoppningsvis delaktiga eftersom deras åsikter är viktiga för oss. Det kan till och med leda oss till en utflykt till Stockholm och Gamla Stan, som vi kunde göra i slutet av förra läsåret.

Skrattet är oerhört viktigt, det skapar en härlig känsla i klassrummet och svetsar oss samman som grupp.

Motivering Charlotte Herb och Kristina Henebratt

Med sina fantastiska berättarröster och kreativa arbetssätt trollbinder Charlotte och Kristina eleverna till att lära. De uppmuntrar och bidrar till att det ska vara kul att varje dag få komma till skolan och lära sig något nytt. Det är magi, magi som Kristina och Charlotte besitter.

Charlotte och Kristina möter alla elever med stor respekt och är tillsammans två trygga vuxna som skapar en lärande miljö som präglas av arbetsro och trygghet, men också av stor glädje och många skratt.

Emre Akalp, Tingvalla förskola

Emre Akalp, Tingvalla förskola. Foto: Marie-Therese Karlberg och Tingvalla förskola

Du hyllas bland annat för din kreativitet, kan du ge några exempel på uppskattade idéer och aktiviteter?

Att vara kreativ är en av de viktigaste egenskaperna för en förskollärare tycker jag. Jag använder ofta naturens gåvor och min fantasi i aktiviteter med barnen. Jag tycker om att bli inspirerad av andra pedagoger och tar gärna emot idéer och tips, men gör om dem till mitt och anpassar efter den barngrupp jag har. Fokus är att vara lekfull, lärorik och inkluderande och förstås att alltid ha roligt tillsammans. Andra ledord jag har är att våga prova nytt och att vara tillåtande.

Hur skapas en trygg och tillitsfull förskolemiljö?

En tillitsfull förskolemiljö skapas genom att skapa relationer till varje barn och vårdnadshavare, att vara nyfiken på varandra på riktigt.

Jag arbetar för att bygga upp varje barns självkänsla så att de kan stå upp för sig själva och sina rättigheter. Vi vuxna måste visa att barnens ord och åsikter är viktiga, att de tas på allvar.

En inställning jag försöker dela med mig är att det är okej att misslyckas. Det är bara att börja om och prova en gång till. Jag försöker ge barnen trygghet genom att vara tydlig och strukturerad.

Hur kan digitala verktyg komplettera den pedagogiska miljön bäst anser du?

Med digitala verktyg ges barnen möjlighet att uttrycka sig på ett annat sätt. Med hjälp av iPad och olika appar kan barnen lära sig om olika kulturer och levnadsförhållanden och därmed förstå och se världen med ett nytt perspektiv.

Digitala verktyg gör det även möjligt att få in ett källkritiskt tankesätt hos barnen från start. I världen vi lever i är det väldigt lätt att manipulera och sprida falsk information. Det är därför extra viktigt att skapa en medvetenhet redan i tidig ålder.

Andra användningsområden som möjliggörs tack vare digitala verktyg är att vi kan projicera en miljö och till exempel skapa en skogkänsla eller en upplevelse vid havet genom att använda bakgrundsljud som fågelkvitter eller vattenfall. Miljön blir lättillgänglig och lockar barnen till nyfikenhet.

När vi arbetar i ateljén och skapar och bygger kan digitala verktyg användas för att hitta inspiration till olika miljöer.

Motivering Emre Akalp

Emre sprider glädje till barn, kollegor och vårdnadshavare. Han ser varje barns behov och har goda kunskaper inom specialpedagogik. Han är kreativ och har fina idéer. Han är bra på att bemöta föräldrar och skapa trygghet och tillit.

Genom sitt stora engagemang och med sin omtanke förbereder han barnen inför övergång till skola och utmanar barnen till att lära och utvecklas.

Emres största styrkor är projekterande, pedagogiska miljöer, digitala verktyg, anpassningar och särskilt stöd till barn som behöver det. Han är en omtyckt kollega som sprider positiv energi och glädje till arbetet.

Emre bemöter barnen på ett respektfullt och professionellt sätt och ser alla barnens olika behov.

Anna Abrahamsson, Pysslingen förskola i Steningehöjden

Anna Abrahamsson, Pysslingen förskola. Foto: Marie-Therese Karlberg och Pysslingen förskola

På vilket sätt anpassar och utvecklar du de pedagogiska verktygen för att passa barnens individuella behov?

Det är jätteviktigt med en stimulerande och föränderlig lärmiljö. Vi pedagoger ska observera vad barnen gör och vad de är intresserade av, för att sedan anpassa miljön efter det. Jag har som regel att varje barn ska ha en plats som väcker deras nyfikenhet. Barnen behöver kunna välja mellan flera aktiviteter och ha tillgång till olika material. Jag strävar efter att allt som barnen ser ska de även ha tillgång till utan att behöva be någon om det.

Som pedagog behöver jag vara en god förebild genom att visa nyfikenhet och mod att testa nya saker. Det smittar av sig på barnen.

Om ett barn inte visar intresse för en aktivitet så gäller det att vara lyhörd vad just det barnet tycker. Jag får då ställa mig frågor som till exempel:

Vad kan vara orsaken till att ett barn inte vill delta i en målar-aktivitet?

Kan det vara förklädet?
Kan det vara för många barn vid stationen?
Kanske att barnet vill stå upp och måla?

Till nästa tillfälle har jag gjort anpassningar för att barnet ska få bästa möjliga förutsättningar att kunna delta.

Du hyllas för att du möter barnen utifrån deras humör, vad är bästa knepet för att vända gråt till skratt och ängslan till mod?

Alla barn blir ledsna någon gång. Vissa varje dag när de skiljs från sina föräldrar. Det är en sund reaktion och behöver inte betyda att barnet inte trivs eller inte vill vara på förskolan, utan det kan vara barnets uttryck att visa sin förälder att jag tycker vi haft en mysig helg och vill göra mer av det. Det är ju inte heller ovanligt att barnet brister ut i gråt vid hämtning, trots att det varit en jättebra dag.

Det gäller att vara nyfiken och lyhörd på barnets intressen redan från första dagen. Vi ska alltid möta barnet beroende på i vilken sinnesstämning barnet är. När jag planerar aktiviteter tillsammans med mitt arbetslag är vi flexibla. Vi vet att ändringar kan behöva göras utifrån hur humöret är just den dagen.

För att ledsamhet ska gå över försöker jag avleda med något som jag vet fångar barnets uppmärksamhet. Det kan vara att ge barnet ett uppdrag eller byta miljö. Till exempel hade jag ett barn som en hel termin vid lämning gick och hämtade sin favoritbil.

Vad är de största utmaningarna i övergången från förskola till skola och hur bör man hantera dem som förskola och förälder?

Jag som arbetat mest med de yngsta barnen i förskolan upplever att övergången mellan en avdelning för yngre barn till en avdelning för äldre barn kan vara utmanande. Inte minst för föräldrarna. Ett yngre barn behöver mer vuxenstöd i att till exempel vid lämning berätta om sin dag och när föräldrarna tar omsorgsfrågor direkt med pedagogerna får de på så sätt en bra kontakt med dem.

Under barnets sista år på förskolan övar vi dem i att vara självständiga för att bland annat förbereda dem inför skolan.

Motivering Anna Abrahamsson

Med ett engagemang som är något utöver det vanliga möter Anna barnen på barnens nivå, utifrån varje individ och utifrån barnens humör.

Genom de pedagogiska verktygen som finns utvecklar Anna barnen i den takt de är mogna för. När de befintliga verktygen eller arbetssätten inte räcker till skapar och utvecklar Anna nya mer passade metoder för att höja kvaliteten inom just det området.

Anna möter alla, barn, vårdnadshavare och kollegor med ett leende, oavsett situation.

Anna är otroligt engagerad och har alltid ett barnperspektiv.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.