Mångsidig blandstad och levande landsbygd

Sigtuna kommun har under senare år initierat ett omfattande arbete för att möta de socioekonomiska utmaningar som kommunen står inför. I planeringen ligger därför ett stort fokus på att främja inkludering, trygghet och trivsel.

Kommunen har under många år haft en hög tillväxt och stor inflyttning av nya invånare. Befolkningsökningen ställer krav på stora kommunala insatser för att skapa en kapacitet
i samhällsservicen, framförallt skolor och förskolor, som motsvarar behoven. Nybyggnadstakten inom planperioden behöver balanseras för att möta de behov som följer med ett ökat invånarantal.

Kommunens möjlighet att ha en hög ambitionsnivå i bostadsproduktionen är också beroende av att brister i kollektivtrafik och väginfrastruktur åtgärdas.

Bebyggelseutveckling i strategiska lägen

För att kunna hantera de utmaningar som klimatförändringarna och ett växande samhälle innebär behöver planeringen skapa förutsättningar för hållbara resvanor i vardagslivet. Förutsättningarna för minskad klimatpåverkan och god resurshushållning skapas genom att koncentrera bostadsutvecklingen till lägen med god kollektivtrafikförsörjning, befintlig fysisk infrastruktur samt offentlig och kommersiell service.

Bostadsutvecklingen ska fokuseras till de befintliga tätorterna samt till stråket mellan Sigtuna och Märsta. På landsbygden ska bostadsutveckling i huvudsak koncentreras till ett antal servicenoder. Potentialen i de stationsnära lägena i Märsta och Rosersberg ska utnyttjas väl för att utveckla en mångsidig, funktionsblandad och levande stadsmiljö. I stråket mellan Märsta och Arlanda ska ett sammanlänkande kommunikations- och bebyggelsestråk utvecklas med bostäder, servicefunktioner blandat med personal- och besöksintensiva verksamheter samt mindre störningskänsliga verksamheter som kan dra nytta av det strategiska läget.

Utveckling av verksamheter ska primärt lokaliseras till strategiska lägen med god regional tillgänglighet. Nya verksamheter koncentreras till utpekade områden i den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta samt till Rosersbergs verksamhetsområde. En utspridning av verksamheter öster och norr om Arlanda ska undvikas på grund av en svag infrastruktur, markanspråk för Arlanda flygplats framtida utbyggnad samt höga natur- och kulturmiljövärden.

Värdeskapande kompletteringar med utgångspunkt i platsens förutsättningar

Utgångspunkten för samhällsutvecklingen är att nya tillägg ska medföra mervärden till en plats eller till kommunen i stort. Stärkt identitet, urbana kvaliteter, ökad trygghet och en ökad variation av bostadstyper är några exempel där kompletteringar leder till förbättringar av den gemensamma livsmiljön. För att nya tillägg ska bidra till en förbättring behöver förtätning ske varsamt och med hänsyn till platsens särskilda förutsättningar och ett förändrat klimat. Varje stadsbyggnadsprojekt ska ha en bärande arkitektonisk idé. Behovet av utrymme för alla de aspekter som skapar en god livsmiljö för människor, växter och djur ska beaktas, exempelvis utrymme för samhällsfunktioner och grön infrastruktur.

Möten i vardagen

Idag finns en tydlig uppdelning mellan kommunens olika kommundelar. Bebyggelseutveckling kan vara ett sätt att stärka sammanlänkande stråk, tillskapa nya mötesplatser och målpunkter som bidrar till en ökad rörelse mellan olika områden. För att främja möten i vardagen - och i förlängningen en mer sammanhållen kommun - ska kommunen fortsatt arbeta för en strategisk lokalisering och god tillgänglighet till samhällsviktiga funktioner. Mötesplatserna i kommunen ska vara varierade, tillgängliga, trygga och inkludera alla människor.

Varierade, upplevelserika och trygga livsmiljöer

För att skapa levande kommundelar behöver förutsättningar finnas för folkliv och upplevelsevärden. Stråk och platser som kan attrahera människor under många av dygnets timmar ger förutsättningar för folkliv. Stråkens och platsernas attraktivitet avgörs av hur de ligger i förhållande till målpunkter, om de själva utgör en målpunkt och hur de upplevs om de är trivsamma, trygga, ändamålsenliga och stimulerande.

För att skapa attraktiva offentliga miljöer och upplevelsevärden ska väl gestaltade offentliga rum, en hög arkitektonisk kvalitet och en blandning av funktioner eftersträvas utifrån platsens förutsättningar. Människans upplevelse av en miljö i ögonhöjd ska vara en utgångspunkt i planeringen. Stor omsorg ska därför läggas på utformningen av byggnaders bottenvåningar och hur byggnader placeras och möter sin omgivning. Bebyggelsen ska utformas med en välavvägd skala och proportioner i förhållande till gatan och omgivande miljö. För att skapa målpunkter och gynna ett ökat småföretagande bör lokaler i bottenplan möjliggöras i lämpliga lägen.

Ett balanserat utbud av bostäder för livets alla skeden ska eftersträvas. Ett allsidigt bostadsutbud med olika bostadsstorlekar, upplåtelseformer, hustyper och prisnivå skapar förutsättningar för en mångfald av hushåll. Ett varierat utbud ökar även möjligheten att bo kvar i kommunen och den egna kommundelen om livssituationen förändras.

Plats för ett diversifierat näringsliv

Sigtuna kommun är en expansiv, serviceinriktad och framtidsorienterad kommun. Som en del av Storstockholm och med närhet till Uppsala finns ett aktivt näringsliv med stora utvecklingsmöjligheter i goda kollektivtrafiklägen och med Arlanda flygplats inom kommunen.

Näringslivet i kommunen är till stor del präglat av logistikverksamhet och besöksnäring. Ett mer varierat arbetsplatsutbud och därmed ett mer differentierat näringsliv ska eftersträvas för att erbjuda fler möjligheter till de som bor och verkar i kommunen. Detta bidrar till att stärka kommunens tillväxt, dess motståndskraft vid förändringar och dess skattekraft.

Utrymme krävs för såväl småföretagare som för större företagsetableringar som vill dra nytta av det strategiska läget i regionen. Ett varierat utbud av tomter för bebyggelse och lokaler att hyra ska därför eftersträvas. Förutsättningarna för etablering och utveckling av företag inom tjänste- och kunskapssektorn ska vara goda.

För att öka kunskapsnivån inom företag och arbetskraft är en av kommunens ambitioner att etablera en Science Park eller filial för högre utbildning i regionkärnan MärstaArlanda. Denna kan fungera som en motor för utveckling och kan bredda näringslivet mot branscher som idag är mindre förekommande i kommunen.

En levande landsbygd

Det öppna landskapet tillsammans med de större skogsområdena utgör en betydande del av kommunens identitet. Mosaiken av bebyggelse på landsbygden och mötet med historiska spår och omgivande landskap har stor betydelse för upplevelsen av kommunens samlade attraktivitet. Jord- och skogsbruksnäring samt djurhållning skapar förutsättningar för ett öppet landskap och står för sysselsättning och matproduktion. Sigtuna kommuns landsbygd har höga kulturhistoriska värden och omfattas till stor del av riksintresse för kulturmiljövård.

Koncentrera utvecklingsinsatser till servicenoder på landsbygden

En servicenod på landsbygden avser by eller samhälle med tillgång till kollektivtrafik, viss servicenivå och en utpräglad bykänsla. Servicenoderna är platser på landsbygden dit kommunen vill rikta utvecklingsinsatser för att behålla eller utveckla en levande landsbygd. Service och bebyggelseutveckling ska i huvudsak koncentreras till de servicenoder som utifrån infrastruktur och övriga förutsättningar är lämpliga. På så sätt kan en utspridning av bebyggelse på landsbygden undvikas.

En bibehållen landsbygdskaraktär

Utanför servicenoderna på landsbygden och detaljplanelagt område ska huvudsakligen pågående markanvändning fortsätta. Landsbygdens natur- och kulturvärden ska bevaras och stärkas. Inriktningen är att en varsam, småskalig utveckling kan prövas i lämpliga lägen. För att bibehålla landsbygdens karaktär och tillgångar krävs särskild hänsyn vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse. Det handlar bland annat om att värna landskapsbilden, bygga vidare på lokala bebyggelsetraditioner och tillvarata naturliga terräng- och naturförhållanden. 

För en bibehållen landsbygdskaraktär ska etablering av ytkrävande verksamheter och handel med skrymmande varor koncentreras till i översiktsplanen utpekade områden för verksamheter. Inga ytterligare deponier, berg- eller grustäkter ska etableras i kommunen, och inte heller höga eller starkt landskapsförändrande insamlingar av avfall för återbruk.

Tillvarata jordbruksmarkens värden

Jordbrukslandskapen hyser en stor mängd värden. Ett stort värde är produktionsförmågan: på jordbruksmarkerna kan vi producera mat.

Jordbruksmarker tillhandahåller även värden för natur, kultur och rekreation samt biologiska tjänster i form av exempelvis vattenfördröjning, kolinlagring, pollinering och ett öppet landskap genom en varierad djurhållning. Ytterligare kvaliteter som kan kopplas till brukade marker och bete är hälsa och lärande, exempelvis genom undervisning i naturen. Jordbruksnäringen står även för sysselsättning och bidrar till ett diversifierat näringsliv.

Den storstadsnära jordbruksmarkens betydelse för framförallt matproduktion har uppmärksammats allt mer under senare år. I den fysiska planeringen ska jordbruksmarken värderas utifrån dess produktionsförmåga samt värden för natur, kultur, rekreation och friluftsliv. Riktlinjer för en samlad bedömning av jordbruksmarkens värden och en bedömning av påverkan på jordbruksmark och jordbruksdrift finns i planeringsunderlaget Jordbruksmark i den fysiska planeringen. Fragmentering av jordbruksmarker ska undvikas för att upprätthålla en god arrondering.

Kommunen intar därför en restriktiv hållning till ändrad markanvändning på jordbruksmark, med undantag för de områden som är utpekade för ändrad markanvändning i mark- och vattenanvändningskartan. Som underlag till översiktsplanen har kommunen tagit fram en
översiktlig lokaliseringsstudie gällande bostadsbebyggelse på jordbruksmark, som en del i prövningen av hushållningsbestämmelserna i Miljöbalkens 3 kap. 4 §. I studien belyses konsekvenser ur allmän synpunkt av de olika alternativen. Översiktsplanens utpekade lägen för bebyggelseutveckling är valda utifrån parametrar som kollektivtrafikförsörjning, tillgång till god infrastruktur, service och regional tillgänglighet. Att lokalisera bebyggelseutvecklingen till andra lägen skulle innebära en utspridning av bebyggelsen som inte bedöms stödja en hållbar samhällsutveckling. De bortvalda alternativen kan också vara olämpliga på grund av exempelvis flyg- och skottbullerrestriktioner och översvämningsrisk.

Sammanfattningsvis visar lokaliseringsstudien att bebyggelse i stationsnära läge i Märsta, Rosersberg och på sikt också i Odensala, samt i Eneby som ligger strategiskt mellan Sigtuna och Märsta och i närheten av befintlig infrastruktur och service, inte kan tillgodoses på tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Vidare föreslås två bebyggelseområden där jordbruksmark inte berörs: Västra Steninge slottsby och Hällsboskogen.

I Västra Sjudargården, Granby, Venngarn och Skepptuna finns eventuellt förutsättningar för att exploatering inom området delvis kan ske på annan mark än jordbruksmark. För att veta om detta är möjligt behöver dock en avvägning göras i respektive detaljplan som inkluderar olika alternativa lokaliseringar inom områdena.

För övrig bebyggelse som inte utgör bostadsbebyggelse eller servicenoder behöver liknande lokaliseringsstudier göras i den fortsatta detaljplaneringen. Dessa kan dock göras på ett lokalt plan då både bostadsområden och andra områden som pekas ut i denna översiktsplan har lokaliseringsprövats på översiktsplanenivå.

Delaktighet för en socialt hållbar utveckling

Samhällsutvecklingen ska ske med hänsyn till hur ett område används och upplevs av dem som använder platsen. Ett sätt att göra det är att bjuda in till dialog med berörda målgrupper, där de ges möjlighet att tycka till, bidra med erfarenheter och tankar kring olika frågor. Dialog är viktigt såväl för att få in kunskap och skapa inkluderande miljöer, som för att skapa ett samhällsengagemang och stimulera invånarens delaktighet. Sigtuna kommun arbetar därför aktivt med olika former av dialog. Dialogen ska anpassas efter den specifika situationen, bland annat för att nå dem som särskilt berörs eller riskerar att inte höras.