Hållbar samhällsutveckling

Sigtuna är en mångsidig kommun som präglas av sin rika historia, internationella närhet med Arlanda flygplats och läget vid Mälaren. Invånarna har tillgång till värdefulla livskvaliteter som rekreationsområden, friluftsliv, vatten, storstad, landsbygd och arbetsplatser

Sigtuna kommun är en del av Stockholms storstadsregion. Närheten till två storstäder med starka lärosäten ger goda förutsättningar för ett aktivt näringsliv och bra möjligheter att studera vidare i regionen. Kommunens fantastiska omgivningar och läge bidrar till att företagsamhet till stor del finns inom besöksnäring och logistikverksamhet. Sigtuna stad med sin 1000-åriga historia ger unika förutsättningar. Som värdkommun för Arlanda flygplats är det nära till världen och världen har nära till Sigtuna kommun. Flygplatsen bidrar också med en stor mängd arbetsplatser. För att ytterligare öka arbetsplatsutbudet verkar kommunen för att variera och bredda näringslivet.

Centralorten är Märsta som tillsammans med Sigtuna stad och Rosersberg ger koncentrationen av bebyggelse och befolkning. Tätorterna möter ett levande odlings- och kulturlandskap och den största delen av kommunens yta är landsbygd. Här finns områden med höga naturvärden som är en viktig resurs för hela länet. Jordbrukslandskapet tillsammans med hagar och betesmarker och större skogsområden står för sysselsättning och matproduktion. Att kunna bo på landsbygden och samtidigt ha närhet till service och tätorter i kommunen och två storstäder är en viktig del av kommunens identitet.

Sigtuna kommun i regionen och världen

Stockholm och Uppsalaregionen är ett av landets starkaste tillväxtområden. Sigtuna kommun ingår i en gemensam och integrerad bostads- och arbetsmarknadsregion med både styrkor och utmaningar. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) pekas ArlandaMärsta ut som en av åtta regionala stadskärnor som är viktiga för framtida utveckling. Samarbeten över läns- och kommungränserna etablerar Arlandaregionen som en motor för tillväxten i hela norra Storstockholm.

Sigtuna kommun arbetar aktivt med de långsiktiga utmaningar som RUFS 2050 identifierar för hela regionen. Att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt är en av uppgifterna. Genom att översiktsplanen pekar ut bebyggelseutveckling i lägen med god kollektivtrafikförsörjning, befintlig fysisk infrastruktur samt offentlig och kommersiell service, skapas förutsättningar för att både minimera kommunens klimatpåverkan och att främja ett livskraftigt och diversifierat näringsliv. De sammanlänkande stråken för järnväg, Ostkustbanan och Arlandabanan, liksom E4 går genom kommunen. Detta ger mycket goda kommunikationer för invånarna och är av stor strategisk betydelse för samspel och pendlingsutbyte med angränsade kommuner och regioner. Här finns också kapacitetsbrister som behöver åtgärdas samtidigt som behoven fortsätter att växa. Framkomlighet för både person- och godstransporter behöver ses i ett regionalt och nationellt perspektiv. Här är samarbete mellan parter och aktörer av största vikt för att samordna utbyggnad av kollektivtrafiken med utbyggnadsplanerna för att inte äventyra regionens klimatmål.

RUFS 2050 pekar också på att det är en utmaning för regionen att fortsätta vara öppen och samtidigt stärka inkluderingen och öka tryggheten i en värld som tidvis upplevs som osäker. Kommunens mål är att minska socioekonomiska skillnader och öka den sociala hållbarheten, så att alla människor ska ha förutsättningar att leva ett gott liv med god hälsa. Till hjälp har en socioekonomisk kommunanalys som kallas den sociala kompassen tagits fram.

Resultatet av analysen är ett underlag för politiker och tjänstepersoner som ger en fördjupad bild av socioekonomiska och demografiska likheter och skillnader
mellan olika områden i kommunen. Sigtuna, Märsta, Rosersberg och landsbygden – varje del av kommunen har sina egna möjligheter och behov.

Covid-19-pandemin som startade 2020 är en världsomspännande och omvälvande situation som berör både i det stora och i det lilla. Våra beteenden förändras och nya innovationer utvecklas. Smittorisken påverkar hur vi använder de offentliga rummen, våra arbetssituationer, på vilket sätt vi umgås och reser. Människor värdesätter och använder i dessa tider än mer kommunens attraktiva närmiljöer såsom parker, tätortsnära grönska och vatten, badplatser och friluftsområden och naturreservat.

Hållbarhetsmål för fysisk planering

Hållbar utveckling handlar om att säkerställa goda livsvillkor för alla människor nu och i framtiden. Utgångspunkten i översiktsplanen är att människan är i centrum, att ekologin sätter ramarna och att ekonomin är ett medel och en förutsättning för hållbar utveckling. Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är inte tre separata spår utan de hör ihop och påverkar varandra.

För att bidra till ett hållbart samhälle som inte äventyrar kommande generationers möjligheter är det nödvändigt att planera långsiktigt och uthålligt. Det uppnås genom att utveckla och stärka kommunen inom de tre aspekterna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Inom arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har lokala mål för planeringen av den fysiska miljön formulerats. Målen tar utgångspunkt i de globala målen i Agenda 2030 som FN:s medlemsländer enades om 2015.

Målen ger den röda tråden i översiktsplanen och lägger grunden för hur översiktsplaneringen ska bidra till att nå en hållbar samhällsutveckling i hela Sigtuna kommun. De hjälper till att vägleda i arbetet med avvägningar mellan olika intressen och andra ställningstaganden för kommunens mark- och vattenanvändning. De kan också göra det lättare att synliggöra både målkonflikter och synergieffekter som kan uppstå vid kommande fysisk planering.