Publicerad:

”Samhällets beredskap börjar i ditt eget hem”

Den här veckan är det beredskapsveckan, och vi har pratat med Carl Mannfors, säkehetsstrateg i Sigtuna kommun om beredskap. Både kring hur kommunen arbetar med sin beredskap, men också hur invånare kan göra för att vara bättre förberedd om en kris uppstår.

En porträttbild utomhus på en man med kortklippt hår som ler mot kameran.

Carl Mannfors, säkerhetsstrateg med inriktning civil beredskap i Sigtuna kommun.

Vid kriser förändras förutsättningarna för hur vi kan leva våra liv. Det kan vara på kort sikt, men vid större kriser som till exempel vid Covid 19-pandemin kan det pågå länge. Hur bra vi klarar oss i en kris handlar mycket om hur förberedda vi är. Vi har pratat med Carl Mannfors, säkerhetsstrateg i Sigtuna kommun om vikten av beredskap.

Vad är beredskapsveckan för något?

Beredskapsveckan är MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) årliga kampanj för att lyfta och belysa frågor kring samhällets beredskap. Olika typer av händelser de senaste 10–15 åren har visat att vi behöver arbeta på att stärka vår motståndskraft mot olika sorters kriser, oavsett om det är skogsbränder, översvämningar, kriget i Ukraina eller att en båt fastnar i Suez-kanalen och hindrar varor från att komma fram. Covid 19-pandemin är ett annat bra exempel på hur en oväntad händelse påverkar hela samhället. Alla dessa händelser är varför vi behöver beredskap och förbereda oss. Genom att förbereda oss, får en kris mindre allvarliga konsekvenser, säger Carl Mannfors.

Hur arbetar Sigtuna kommun med beredskap?

Kommunens uppgift är att kunna leverera tjänster som exempelvis skola, förskola, äldreomsorg, måltider, snöröjning och allt annat vi gör. Detta ska kommunen göra varje dag, men också vid kriser. Det är det vårt beredskapsarbete går ut på, att säkerställa att kommunens verksamhet fortsätter oavsett vad som händer. Det kan handla om att vi har planer för att leverera vatten om det är torka, att vi har reservkraft om elen försvinner, att vi har mat till skolor och äldreomsorg även om vi inte får livsmedelsleveranser. Detta är några exempel på vad vi gör, men i stort kan man säga att det handlar om att livet ska fungera så vanligt som möjligt, även vid kris. Vi ser också till att öva på olika krissituationer så att vi testar att våra förberedelser fungerar, förklarar Carl Mannfors.

Hur kan jag som invånare förbereda mig inför kris?

Samhällets beredskap börjar i ditt eget hem. Det är kanske den viktigaste byggstenen i Sveriges beredskap. Det finns tipslistor från MSB på vad som är bra att ha hemma, och för att komma igång så skulle jag vilja peka ut tre saker att ordna med; vatten, mat och medicin. Rekommendationerna är att ha mat och vatten för en vecka hemma. När det gäller mat så är det bra att ha extra av mat som du vanligtvis äter. Alltså fem pastaförpackningar i skafferiet istället för en. Varje gång man tar en förpackning fyller man på med en ny. På så sätt blir det aldrig gammalt samtidigt som man har ett litet lager. Om man är i behov av mediciner bör man ha en hel månads förbrukning hemma, se till att hämta ut medicinen i god tid och ta den äldsta medicinen först, så är du förberedd, säger Carl Mannfors.

Något sista medskick?

Temat för beredskapsveckan i år är ”öva”, och har man till exempel ett stormkök kan man öva på att laga en måltid för att se hur det fungerar om elen skulle försvinna, avslutar Carl Mannfors.

Film om krisberedskap

I filmen nedan får du veta mer om vårt beredskapsarbete i Sigtuna kommun.

Filmbeskrivning

Animerade illustrationer visar exempel på det som berättarrösten beskriver. När berättarrösten pratar om att du som invånare har ett ansvar att själv ha nödvändig krisberedskap i ditt hem visas bilder från vår webbsida ”Så förbereder du dig” där det finns information om till exempel hemberedskap och en checklista för det.

Checklista för beredskap

Den här checklistan kan du använda för att se vad du kan behöva ha hemma för att klara av en kris på ett bra sätt. Listan är framtagen av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

  • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonoxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar.
  • Alternativ värmekälla som ej drivs av el, till exempel fotogen, gasol eller diesel. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonoxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar.
  • Sovsäck, filtar och varma kläder.
  • Tändstickor.
  • Stearin- och värmeljus.
  • Ficklampa med extra batterier.
  • Dunkar att förvara vatten i. Använd kärl avsedda för förvaring av livsmedel.
  • Husapotek med det viktigaste för dig och din familj.
  • Radio som drivs av batterier, vev (dynamo), solceller eller tillgång till bilradio.
  • Extra batteripack (powerbank) eller vevladdare (dynamo) till mobiltelefon.
  • Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel tvättlappar.
  • Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök. Tänk på ökad brandrisk i samband med öppen låga. Använd ej spritkök under köksfläkten.
  • Mat som klarar förvaring i rumstemperatur utan kylskåp och frys (ris, pasta, bulgur, nötter, choklad).
  • Kontanter.
  • Papperslista med nummer till anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården.