Publicerad:

Pilotprojekt ska ge våra seniorer ännu bättre hälsa

Sedan i höstas pågår pilotprojektet Livsstil och hjärnhälsa i vår kommun. Syftet är att optimera hälsa och förebygga kognitiv sjukdom hos människor som är 65 år och äldre.

6 stycken av deltagarna i programmet står uppradade med händerna uppsträckta, under en träningsaktivitet. De har träningskläder på sig och ler.

Glada deltagare under en av programmets träningsaktiviteter, där alla uppmanas att utföra övningarna efter sina egna förutsättningar. Foto: Sigtuna kommun.

I vår kommun pågår just nu ett spännande pilotprojekt. En grupp invånare från 65 år och uppåt får delta i ett program som ska optimera deras livsstil inom fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter, hälsosam kost och vaskulär riskkontroll.

Linda Nordenstam är vår demensvårdsutvecklare och leder projektet tillsammans med hälsocoach Janette Blomgren och anhörigstöd. Linda minns känslan av att äntligen starta upp projektet i november förra året, efter många månaders planering.

Det där startskottet glömmer jag aldrig, det var så kul att få dra igång. Det här är verkligen ett superroligt projekt att jobba med.

Projektet är en viktig del av vårt förebyggande uppdrag som handlar om att arbeta hälsofrämjande med våra invånare.

Genom att satsa på livsstil och folkhälsa kan vi både se till att fler håller sig friska längre och på sikt bidra till en mer hållbar vårdmiljö.

Bygger på forskning

Programmet som våra seniorer deltar i har vi gett namnet Livsstil och hjärnhälsa. Det bygger på och är en vidareutveckling av en vetenskaplig studie från Karolinska institutet som kallas FINGER-studien. Studien undersökte om man kan förebygga kognitiv försämring hos äldre genom att göra flera olika livsstilsförändringar samtidigt.

Resultatet från studien var tydligt: det verkar som att det går! Personerna som deltog i studien och utförde aktiviteterna hade bättre kognitiv funktion och livskvalitet än de som inte utförde aktiviteterna. De utvecklade dessutom färre kroniska sjukdomar.

Det här fångade vår projektledare Lindas nyfikenhet.

I min roll ingår det att omvärldsbevaka och nätverka med andra kommuner och stadsdelar i vår region. Via ett av de här nätverken kom jag i kontakt med bland annat Lidingö Stad och Järva stadsdelsförvaltning som redan var igång med sina FINGER-baserade program. När Järva bidrog med sitt förarbete kunde vi utveckla och starta upp vårt eget program här. Vi fick också viktigt stöd från Krister Håkansson som är senior rådgivare vid Äldrecentrum och forskare vid Karolinska institutet.

Stort intresse hos allmänheten

Sedan november har strax under tjugo personer fått delta i en mängd olika aktiviteter två till tre gånger i veckan, fått lyssna på föreläsningar, haft individuella hälsosamtal och utfört egenträning i ett hjärnträningsprogram. Aktiviteterna har handlat om mat, fysisk och kognitiv träning samt social stimulans.

Linda menar att aktiviteterna ger fler positiva effekter än att direkt förbättra deltagarnas hälsa.

Med aktiviteterna har vi fått till levande träffpunkter där invånarna kan mötas. Våra föreläsningar har varit öppna för allmänheten och vi har haft runt 70 deltagare varje gång. Det är jättekul! På det här sättet kan vi ju även hjälpa till att bryta ofrivillig ensamhet.

Och intresset bland allmänheten har varit stort. Kanske beror det på att deltagarna pratar mycket med varandra och med omgivningen om att de deltar i programmet, menar Linda.

Den här gruppen blir ju som ambassadörer för projektet. Vi kan annonsera hur mycket som helst i kommunen men det är alltid en utmaning att nå fram till alla. Plötsligt når vi nu ut till fler, det blir lite som att ryktet går.

Två av deltagarna som gärna pratar om projektet är Pirkko-Liisa Elmquist och Villy Granudd. När Pirkko-Liisa fick nys om att projektet skulle dra igång så anmälde hon sig själv och Villy direkt. Hon var säker på att Villy också skulle vara intresserad.

Och visst var han det.

Villy skrattar när han berättar om att det har varit fullt upp med programmet.

Det är ett heltidsarbete! Och inga sovmorgnar. Men just regelbundenheten är nog enklare att få till som pensionär. Vi kan ju styra om mycket i vår egen vardag.

Pirkko-Liisa fyller på:

Och träningsprogrammet kan vi använda som vi vill hemma. När jag sitter framför teven brukar jag till exempel leka med gummibandet som vi har fått. Och hjärnträningen gör jag hemma när andan faller på. I början sänkte den självförtroendet lite men det är bara att fortsätta öva.

Kan anpassas efter individen

Projektledare Linda berättar att programmet kan anpassas efter varje enskild deltagare.

Alla har olika förutsättningar och vi försöker ringa in vad varje individ behöver för att hålla sig frisk länge. Många gör redan flera saker inom programmets områden. Men kanske behöver man stöd att identifiera var den största förändringspotentialen ligger hos en själv. Utifrån det kan vi tipsa deltagarna om enkla förändringar som kan få positiva effekter för hälsan. Det kan till exempel handla om att prova ett nytt fritidsintresse, att gå i trappor, att testa ett nytt recept eller att hitta en ny vän.

Pirkko-Liisa och Villy tycker att det här märks särskilt tydligt under träningsaktiviteterna.

Vår hälsocoach Janette säger alltid att vi ska göra rörelserna efter vår egen förmåga. Så man blir väldigt bra på att lyssna på sin egen kropp.

"Bara hon öppnar dörren blir man glad"

Under vintern har deltagarna fått prova på ett smörgåsbord av aktiviteter. Pirkko-Liisa och Villy har uppskattat variationen och menar att de har fått mycket ny inspiration och kunskap. Särskilt värdefullt har det varit att få in regelbundenheten i träningen.

På frågan om vad som har varit allra bäst kommer svaret direkt.

Träningsaktiviteterna med vår hälsocoach! Janette är en sådan fantastisk människa med så mycket kunnande. Och hon ser verkligen varje deltagare. Bara hon öppnar dörren bli man glad, för hon är full av energi.

Hoppas kunna fortsätta i höst

Pilotprojektet kommer att avslutas och utvärderas i maj. Då ska hälsoenkäterna som deltagarna fyllde i under hösten fyllas i igen, för att se vilken förändring som har skett. Linda menar att hon och hälsocoach Janette redan har fått mycket positiv återkoppling från deltagarna.

Det roligaste är att se hur gruppen utvecklas över tid. I början var vi alla främlingar men deltagarna blir mer sammansvetsade med tiden. Man ser att det här är väldigt värdefullt för personerna som deltar.

Lindas förhoppning är att kunna starta upp en ny grupp i september.

Flera deltagare frågar nu om vad som händer i maj och vill gärna fortsätta med programmet. Oavsett om vi kan starta en helt ny grupp i höst eller inte så vill vi på något sätt erbjuda aktiviteter där våra deltagare kan fortsätta vara med, men som också är öppna för nya deltagare.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att livsstilsförändringar också handlar om eget ansvar, menar Linda.

Just därför vill vårt program också uppmuntra till att hitta meningsfulla saker att göra utöver det som vi erbjuder. Där kan vi vara en brygga till aktiviteter som andra föreningar och företag ute i samhället erbjuder.

Enligt Linda är det inte bara själva aktiviteterna som är viktiga, utan också allt det som händer runtom.

Om vi fortsätter med aktiviteter på våra träffpunkter så kan personer komma dit en stund innan och en stund efter. Kanske ta en kaffe och prata med varandra. Den sociala biten har nästan störst betydelse av allt.

Deltagaren Villy hoppas att ännu fler ska få upp ögonen för sådana här projekt.

Det är alltid billigare att förebygga sjukdom än att bota. Kanske kan man jobba med motion på recept och remittera de som behöver till sådana här program? Många är ju sjuka och mår dåligt idag. Så behöver det inte vara.

Livsstil och hjärnhälsa i korthet

  • Vårt pilotprojekt Livsstil och hjärnhälsa pågår mellan november 2023 och maj 2024.
  • Projektet syftar till att optimera äldres livsstil inom områdena fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter, hälsosam kost och vaskulär riskkontroll, samt att bryta ofrivillig ensamhet.
  • I projektet får strax under tjugo personer från 65 års ålder och uppåt delta i ett program som erbjuder aktiviteter inom områdena mat, fysisk och kognitiv träning samt social stimulans. De får även individuella hälsosamtal. Programmet innehåller dessutom föreläsningar som är öppna för allmänheten.
  • Programmet är en vidareutveckling av en vetenskaplig studie från Karolinska institutet som kallas FINGER-studien. Studien undersökte om man kan förebygga kognitiv försämring hos äldre genom att göra flera olika livsstilsförändringar samtidigt.
  • Programmet har letts av vår demensvårdsutvecklare Linda Nordenstam tillsammans med hälsocoach Janette Blomgren samt anhörigstöd. Även Krister Håkansson, som är forskare vid Karolinska institutet och senior rådgivare vid Äldrecentrum, har bidragit med viktigt stöd.
  • Håll utkik efter kommande föreläsningar på vår webbplats.