MIK för åk 2 & 6

Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett omfattande kunskapsområde som ska nå alla elever, vilket jag kan uppleva utmanande. Jag måste dock börja någonstans och det blev i detta fall med en bank av lektioner som riktar sig till årskurs två respektive sex. Jag har nyligen genomfört den första av dessa lektioner och kommer i detta inlägg ge en närmare beskrivning om lektionens utformning.

MIK-uppdraget som ny skolbibliotekarie

Eftersom det här är mitt första år som skolbibliotekarie tar det mycket tid att planera de lektioner som ska genomföras. Med tiden räknar jag dock med att kunna återanvända lektionsplaneringar och får då tid att planera nya lektioner. Just nu får därför endast årskurs två och sex riktad MIK-undervisning. Med tiden kommer en bred bank av lektioner finnas för flera årskurser att ta del av. Som ny bibliotekarie har jag fått lära mig att det ibland får vara tillräckligt just nu och att jag med tiden kan bygga på den grund jag skapar idag.

Lektion nummer 1 för åk 2

Inspirationen till den första lektionen, med tema fakta och åsikter, kom från skolbibliotekarierna Josefin Tysklind och Anette Helgesson. De föreläste på en SIFU-konferens jag deltog i under hösten och berättade där om sina MIK-lektioner. Från dem plockade jag den avslutande hörnövningen samt att använda Michael Rexs bok Fakta, åsikter och robotar i undervisningen.

1. Lektionen inledes med en kort diskussion och beskrivning om vad medie- och informationskunnighet är för något. Därefter följde ett samtal om elevernas förförståelse för begreppen åsikt och fakta samt ordens innebörd. Jag gick även igenom lektionens olika delmoment.

2. Drygt halva Rexs bok höglästes och eleverna ombads i kör besvara de frågor som ställdes i boken. E-boksversionen i Polylino visades på storbildsskärm, så att eleverna kunde se bilderna, medan jag högläste ur ett tryckt exemplar.

3. När eleverna fått förståelse för skillnaden mellan de olika begreppen genomfördes en övning med tre hörn. Ett hörn var märkt som fakta, ett som åsikt samt ett som jag behöver veta mer. Mer information kan behövas till påståenden som ”den här roboten är liten” när bara en robot visades på bilden. Eleverna behövde se fler robotar för att kunna bevisa robotens storlek och efter det identifiera påståendet som fakta (genom att falsifiera eller verifiera påståendet). Min upplevelse var att ”Jag behöver veta mer”-hörnet bidrog till att nyansera diskussionerna om begreppen åsikt och fakta. Jag visade en rad påståenden som eleverna fick ta ställning till i varierande svårighetsgrad. Påståenden som användes var bland andra ”choklad är gott”, ”Lisa (det vill säga jag) är längre än klassläraren” och ”Lisas favoritfärg är röd”. Vid varje påstående stannade vi upp och elever från de olika hörnen fick motivera sina val.

4. När alla påståenden hade visats återsamlades vi och jag högläste ytterligare några utvalda sidor i Rexs bok, som motiverar varför det är bra att kunna identifiera skillnaden mellan begreppen. Författaren tar fasta på att det är okej att ha olika åsikter och att man inte behöver bråka om dessa samt att man ska respektera sådant som går att bevisa. Jag gav ytterligare anledningar till varför förmågan är viktig för eleverna och beskrev bland annat att den är användbar när man söker information.

5. Som avslut fick eleverna hjälpa mig definiera de båda begreppen igen och berätta hur svår lektionen hade varit.

Lektion nummer 1 för åk 6

Lektionen för årskurs sex var till stor del uppbyggd på samma sätt som den för årskurs 2. Den största skillnaden var att jag inte läste från Rexs bok utan istället visade egna inledande exempel som illustrerade skillnaden mellan begreppen.

1. Lektionen inledes med en beskrivning av ämnet medie- och informationskunnighet och vad det innebär. Lektionens moment beskrevs och eleverna fick hjälpa mig att komma fram till definitionen av begreppen fakta och åsikt.

2. Efter inledningen visade jag en rad påståenden som eleverna fick besvara i kör. Exempelvis besvarades påståendet ”choklad är gott” med åsikt och såväl ”75 är mindre än 100” som ”75 är större än 100” med fakta (eftersom det är fakta att det ena påståendet stämmer och fakta att det andra inte gör det). Huruvida man kan bevisa något som sant eller falskt är till stor del det som eleverna uppmanas komma ihåg när de ska identifiera något som fakta. Går påståendet inte att bevisa som varken sant eller falskt är det sannolikt en åsikt de har att göra med, för hur ska de bevisa att choklad är gott exempelvis?

3. Efter den gemensamma uppvärmning fick eleverna nya svårare påstående som de fick besvara genom att gå till de respektive hörnen fakta, åsikt eller jag behöver veta mer. Påståendena var bland annat ”ekorrar lever ensamma”, ”Lisa tycker att röd är världens finaste färg” och ”usch, så kallt det känns här”. Elever från varje hörn fick motivera varför de ställt sig just där och fördjupande frågor som ”vad behöver du veta mer om?” och ”hur ska du gå tillväga för att ta reda på det?” ställdes till eleverna. Genom användandet av följdfrågor fick eleverna även möjlighet att öva sig i vilka typer av källor som är lämpliga att använda för att besvara olika sorters frågor.

4. Vi återsamlades igen och jag berättade om fördelarna med att ha koll på skillnaden mellan begreppen. Fördelarna som beskrevs var att elevernas nyinlärda kunskaper kan användas för att respektera varandras åsikter och undvika onödiga bråk; för att lita på fakta; och för att lättare kunna identifiera vad som är vad till skolarbeten eller när man vill informera sig. Utöver detta berättade jag att förmågan att urskilja fakta från åsikter och vice versa är grunden i källkritik. Har man koll på vad som är fakta respektive åsikter kan man exempelvis bättre skydda sig mot människor som vill att man ska ryckas med i deras påståenden och som vill att deras åsikter ska tolkas som fakta.

5. Eleverna fick återigen hjälpa mig definiera begreppen och vi avslutade med att eleverna berättade hur svårt de tyckte att dagens ämne hade varit.

Reflektion

Det fanns en stor kunskapsspridning mellan de fyra klasserna i varje årskurs. Vissa barngrupper och elever hade svårt att skilja begreppen åt (både i årskurs två och sex) medan andra förde utvecklade resonemang om begreppens innebörd och hur formuleringar spelar stor roll. Engagemanget bland eleverna var nästan uteslutande mycket stort och de flesta tyckte att det var roligt och spännande att lära sig om begreppen. Lektionens uppbyggnad blev lyckad och jag känner mig nöjd med det fokus som eleverna lyckades hålla genom hela lektionen. Att fysiskt förflytta sig från ett hörn till ett annat medför dock en del fokusförlust som behöver fångas upp mellan varje påstående och diskussionsdel. En stor fördel tror jag var att eleverna ofta fick svara på frågor både enskilt och i kör samt att ett relativt högt tempo hölls genomgående.