Publicerad:

Utebibliotek

På Centralskolan har jag utebibliotek varje vecka oavsett väder. I det här inlägget berättar jag om hur skolgården kan vara en plats för läsning.

Av: Ulrika Håkansson Kallin, skolbibliotekarie, Centralskolan

Läsning med tumvantar

Läsning med tumvantar

Rastverksamhet - utebiblioteket som en aktivitet

Skolgården är en utmärkt plats för att både möta nya böcker eller att fortsätta att läsa böcker och texter som vi tidigare har läst i skolbiblioteket eller i klassrummen. Utemiljön blir även en plats som ibland är med och förklarar ord och handling i de texter som vi möter tillsammans. Jag tycker även att det är viktigt att visa på att läsning kan ske på fler platser än i klassrummet eller i skolbiblioteket. Läsningen på skolgården fyller även en viktig funktion för att skapa trygghet för de elever som kanske har lite svårt att komma i gång med någon lek eller att hitta kamrater att vara med.

Höstläsning

Höstläsning

Årstider genom böcker

Att få följa årstider är en av förtjänsterna med att arbeta i skolan och här finns det verkligen utrymme för det via litteratur och då speciellt litteratur som läses utomhus. Vi kan läsa om allt från snögubbar till vårens första nyckelpigor eller fjärilar. Vi läser om hösten och letar efter spindlar i buskarna och jämför faktatexter med poesi. I skolans körsbärsträd hänger dikten Körsbärsblom av Hanna Lundström under de magiska dagarna då knopparna blommar. På vintern är det lite knöligt att bläddra i böcker med tjocka tumvantar men det går.

Eleverna möts över klasserna

En stor fördel med utebiblioteket är att eleverna möts över klasserna och över åldrar. Äldre elever läser för yngre och ofta hörs glada röster när exempelvis treorna ser vad förskoleklasserna sitter och läser. Vi skapar gemensamma läsminnen på skolgården och äldre elever introducerar yngre i läsningens magi. En gång överhörde jag en elev som förklarade i vilken ordning som vi brukar läsa dikterna i En bro av poesi. ”När det är mörkt ute läser ni den här dikten jag kan läsa den om du vill”, det var Bruno K Öijers dikt Jag.

Utbud av böcker

Hos oss har jag inte speciella ”uteböcker” utan det skiftar beroende på vad klasserna arbetar med eller vad de intresserar sig för. Jag brukar även uppmärksamma allt från ALMA-pristagare till banned books och här är kommunens skolbibliotekskalender en bra hjälp till att välja tema på böckerna. Vidare så försöker jag även vidga texttyper och har med både faktaböcker, poesi och bilderböcker. Ibland kommer eleverna med önskningar på böcker som de vill att jag tar med ut.

Regn är inget problem

För några år sedan läste jag om hur Cilla Dahlén hade ”plaskbibliotek” när det regnar och det var något som jag har anammat. Är det riktigt blött så läser vi laminerade dikter eller uppslag ur böcker. Det har även hänt att eleverna har satt sig under duken som en koja för att slippa regnet.

Chop Chop leks och läses på skolgården

Chop Chop leks och läses på skolgården

Lek och litteratur möts

Tack vare laminerade detaljer eller uppslag ur böcker så tar läsningen plats i elevernas lek. Vi kliver in i berättelserna eller dikterna och utforska och utvidgar dem via leken. Jag har flera gånger hört elever ropa ”nu är jag dikten” och roboten Chop Chop är med och leker på skolgården ibland. Jag är övertygad om att den här typen av lek och aktiviteter skapar mening och sammanhang hos våra elever på Centralskolan.

Lek och läsning på skolgården

Lek och läsning på skolgården