Publicerad:

Sigtuna kommuns skolbibliotekskalender

I Sigtuna kommun har vi en gemensam skolbibliotekskalender. Kalendern fungerar både som ett stödhjul för aktiviteter kopplade till skolbibliotekets demokratiska uppdrag och skolbibliotekets bildningsuppdrag men även som utgångspunkt för samverkan på skolan och i kommunen.

Av Åsa Lundholm, utvecklingsledare

Bild på Skolbibliotekskalendern

Skolbibliotekskalendern Foto Sigtuna kommun

Skolbiblioteket regleras både i skollagen och i bibliotekslagen

Skolbibliotekets uppdrag är rotat i skollagen och de olika skolformernas läroplaner. Men skolbiblioteks uppdrag styrs också av bibliotekslagen. Skolbiblioteket ska till exempel förmedla betydelse av och kunskapen om yttrandefrihet, åsiktsfrihet och samhällets demokratiska grundvärderingar. Skolbiblioteket ska även verka för bildning, ett nyfiket utforskande av olika perspektiv och främja förståelse för andra människor. Ett skolbibliotek ska verka för öppenhet och för den enskilde individens önskan att fördjupa sig i det som intresserar henne.

Biblioteksrelaterade temadagar

Ett sätt att möta bibliotekslagen är att organisera aktiviteter utifrån nationella och internationella biblioteksrelaterade temadagar. Men det finns en uppsjö av temadagar och ofta infaller en viktig och intressant temadag innan man hunnit planera för den. För några år sedan beslöt vi oss därför för att skapa ett kalendarium med de temadagar vi tyckte var relevanta för skolbiblioteken i Sigtuna kommun. Kalendariet skulle även kunna ligga till grund för samverkan mellan skolor och skolbibliotekarierna skulle kunna dela tips och idéer med varandra.

Vi började med att lista alla dagar vi tyckte var relevanta. Några fick stryka på foten för att kalendariet inte skulle bli överlastat. Ett annat exempel är ”Krama en bibliotekariedagen” som ströks eftersom det inte kändes rätt att uppmana till fysisk kontakt som kanske inte är önskad vare sig av elev eller bibliotekarie. Vi skapade i stället en helt egen temadag, ”Gilla skolbiblioteksdagen” den 15 mars.

Kalendern tar form

När vi valt vilka dagar som skulle inkluderas skapade jag ett kalendarium i Word som skolbibliotekarierna fick ta ställning till. Men det blev inte som vi hade tänkt oss. När skolbibliotekarierna såg kalendariet blev de stressade. Kalendariets utformning skapade inte en känsla av gemenskap och stöd utan av ökade krav. Det gav intrycket att man var tvungen att hinna med alla dagar, även om det aldrig var tanken. Då kom någon med förslaget att vi i stället skulle omvandla kalendariet till en kalender. I en kalender skulle dagarna framstå som ett smörgåsbord av möjligheter, inte som en lista på arbetsuppgifter.

Jag tog kontakt med vår dåvarande kommunikationsbyrå och frågade om de kunde hjälpa oss. I samtal med dem kom vi överens om att de skulle ta fram ikoner som skulle illustrera olika temadagar. De skapade olika förslag och efter lite bollande fram och tillbaka så landade vi i den kalender som vi har idag. Kalendern trycktes som plansch. Den är datumoberoende så den kan återanvändas varje år. Ikonerna fick också ligga till grund för Sigtuna kommuns skolbiblioteks grafiska profil.

Skolbibliotekskalendern användas flera olika sätt

Skolbibliotekskalendern används på olika sätt men gemensamt är att den fungerar som ett stödhjul för planering av samarbeten och aktiviteter.

  • Planering med arbetslag eller enskilda lärare: Exempelvis brukar många skolbibliotekarier och lärare skapa undervisningsmoment eller aktiviteter kopplat till ”Kura gryning”, ”Barnboksveckan, ”Nobeldagen” eller ”Förintelsens minnesdag”.
  • Kommunövergripande samverkan: Skolbibliotekariegruppen kommer överens om vad man vill samverka kring under året. Det finns en kraft i att alla skolor genomför aktiviteter samtidigt. Det stärker skolbibliotekskulturen i kommunen och bibliotekarierna kan dela idéer och material med varandra. Vissa temadagar är så inarbetade att alla skolor deltar varje år. Exempelvis genomför vi just nu en bokmärkestävling på temat ”Min kommun”. Vi väljer tre vinnare vars alster trycks upp och delas ut på samtliga skolor på ”Gilla skolbiblioteksdagen” den 15 mars. Ett annat exempel är att varje år inleds Sigtuna kommuns skolors poesitävling på Världspoesidagen den 21 mars.
  • Samarbeten mellan några skolbibliotekarier: Alla skolor har olika förutsättningar och skolbibliotekariernas planeringar och prioriteringar skiljer sig åt. Skolbibliotekskalendern ligger till grund för frivilliga samarbeten mellan en eller flera skolbibliotekarier och/eller andra aktörer. Ett exempel är samverkan mellan enskilda skolbibliotek och MKE (den enhet som organiserar modersmålsundervisning och studiehandledning) på ”Internationella modersmålsdagen” den 21 februari.
  • För skyltning och/eller aktiviteter i biblioteken: Alla dagar uppmärksammas inte lika ambitiöst. Vissa dagar kanske bara uppmärksammas i biblioteket genom frivilliga aktiviteter eller genom genomtänkt temaskyltning.

Vi delar gärna med oss

Vi delar gärna med oss av det vi gör. Vill du ha ett exemplar av Skolbibliotekskalendern?

Vänligen observera att det finns ett tryckfel i planschen. En 1:a har fallit bort och HBTQ-dagen infaller den 17 maj, inte den 7 maj som planschen felaktigt utger.