Publicerad:
Utbildningsnämnden har antagit en ny skolbiblioteksplan
Nu har utbildningsnämnden klubbat ”Plan för biblioteksverksamheten i Sigtuna kommuns förskolor och skolor 2026 – 2028” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.– det lokala styrdokument som reglerar skolbiblioteksverksamheten.
Av Åsa Lundholm, utvecklingsledare

Två elever läser på skolbiblioteket Foto: Rosie Alm
För grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola samt anpassad gymnasieskola är det sedan 1 juli 2025 lag på att huvudmannen ska precisera i en plan hur ändamålet med biblioteksverksamheten ska uppnås. Även om inte samma lagkrav gäller för förskolebiblioteken är de en viktig del av utbildningsförvaltningens biblioteksverksamhet och därför en del av huvudmannens nya biblioteksplan. Även den kommunala vuxenutbildningen är inkluderad.
Planen utgår från de lagar och styrdokument som reglerar biblioteksverksamheten inom utbildningsförvaltningen samt tydliggör de förhållningssätt som löper som en röd tråd genom hela utbildningskedjan. Planen fastställer även bibliotekens skolformsspecifika uppdrag och ansvarsfördelning för att avslutningsvis ringa in några områden viktiga att bevaka.
Många olika professioner och roller har varit delaktiga i arbetet
Arbetet med att ta fram planen har pågått under nästan ett helt år. För att planen ska bli ett tillgängligt och användbart styrdokument har många olika professioner och roller varit delaktiga i arbetet. I december 2024 bildades en styrgrupp bestående av utvecklingsledare för skolbibliotek och utvecklingsledare för förskola. Styrgruppen la fram ett förslag på process förvaltningsledningen. I januari 2025 informerade verksamhetscheferna för de olika skolformerna sina rektorer om det kommande arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan.
Skolformsövergripande samtal
I mars möttes olika representanter från alla skolformer för att under en hel eftermiddag diskutera olika frågor. Till exempel behandlades olika aspekter av läsfrämjande och läskultur, medie- och informationskunnighet, undervisning samt demokrati. Lärare, skolbibliotekarier, förskollärare, pedagogistor, fritidslärare, specialpedagoger, lektor med flera bildade tvärgrupper och diskussionerna dokumenterades digitalt. Engagemanget var stort hela eftermiddagen, men så fanns det också stor tillgång på fika och godis för att hålla orken uppe.
Ett första utkast tar form
Under april månad skrev styrgruppen ett utkast. Dokumentationen från de skolformsövergripande samtalen låg som grund. Samt förstås också nationella lagar, regleringar, läroplaner samt lokala styrdokument. I maj gick utkastet på remiss till olika fokusgrupper, som till exempel skolbibliotekarier, lärare och rektorer i samtliga skolformer. Utkastet presenterades också för förvaltningens ledningsgrupp. Utifrån ledningsgruppens och fokusgruppernas återkoppling reviderades utkastet.
Efter sommarledigheten togs utkastet fram för ytterligare en runda i förvaltningsledningen. Verksamhetscheferna kommenterade innehållet ännu en gång och förvaltningschefen adderade text kring områden han saknade. Planen började få sin slutgiltiga form.
Nämndsprocessen
Därefter tog nämndsprocessen vid, med arbetsutskott och facklig samverkan samt ordförandeberedning. Det sista tillägget till planen gjordes i mitten av november av utbildningsnämndens ordförande.
Formgivning
Parallellt under hösten lät vi fotografera ett förskolebibliotek samt elever i två grundskolebibliotek och i gymnasiebiblioteket. Vår upphandlade kommunkationsbyrå valde ut foton och formgav planen samt tillgänglighetsanpassade den. Det känns särskilt roligt att bara ha egna foton i planen och vi tycker den blev väldigt fin.
Nämndsammanträdet
Den 25 november, nästan ett år efter att processen inleddes, var det då äntligen dags för utbildningsnämnden att fatta beslut. Styrgruppen hade en dragning om implementering och tankar framåt innan klubban svingades. Glädjande nog var nämnden enig över partigränserna i sitt bifall av planen.
Styrkan i det gemensamma arbetet
Vi är väldigt stolta och glada över det genomarbetade resultatet. Framför allt är det särskilt roligt att hela utbildningskedjan är inkluderad. Det är en styrka att så många i hela styrkedjan varit delaktiga i processen.
Implementering
Efter årsskiftet börjar implementeringen skolformsvis. Vi kommer berätta mer om det på bloggen nästa termin.