Publicerad:
Gosedjurens möjligheter i skolan
Under barnboksveckan fick de yngsta eleverna på Odensala skola lämna in sina gosedjur för övernattning i skolbiblioteket. Det som började som ett mysigt läsfrämjande initiativ utvecklades till en lekfull lektion i bibliotekskunnighet – och ett oväntat kraftfullt exempel på hur fantasi kan öppna dörrar till både ansvar, samtal och gemenskap.
Av: Jonna Bruce, skolbibliotekarie

Gosedjur sitter i en soffa och läser tillsammans Foto: Sigtuna kommun
En natt i biblioteket – och vilken natt det blev
Jag ”råkade” glömma kvar min iPad i skolbiblioteket den kvällen. När jag hittade den morgonen efter var kamerarullen full av bilder – tydliga bevis på att gosedjuren hade haft en väldigt aktiv natt.
De hade byggt boktorn, ätit godis, lekt med datorn och scannern och till och med arrangerat en improviserad kaffestund där en grön alien råkade spilla kaffe rakt i en bok. Ett annat gosedjur hade pillat loss en streckkod. Och någon (vi nämner inte vem) hade rivit sönder en bok.
Men de hade också fotograferat hur de städade upp efter sig. Mycket noggrant, med tydlig vilja att göra rätt.
När lek blir lärande
När eleverna hämtade sina gosedjur nästa morgon satt alla samlade i soffan för morgonmys. Jag berättade att allt verkade ha gått bra (innan jag sett bilderna...). Först senare, när vi tittade på bilderna tillsammans, började samtalen ta fart.
Vi pratade om hur man behandlar böcker. Vad händer när man råkar spilla? Varför ska streckkoder sitta kvar? Hur känns det för nästa låntagare?
Här kom vi också in på en viktig distinktion:
skillnaden mellan att råka förstöra något och att göra det med flit.
Och att man alltid ska säga till en vuxen om en bok gått sönder.
Samtalen mynnade ut i vårt bibliotekslöfte, där eleverna lovade hur de ska ta hand om böckerna – och jag lovade vad jag gör som bibliotekarie.

En gosedjurshund sitter i en skolbänk djupt försjunken i en bok Foto: Sigtuna kommun
Gosedjur på Centralskolan
Under barnboksveckan så hade F-3 en mysdag då både elever och personal hade pyjamas eller myskläder och många klasser hade även med sig gosedjur till skolan. En väldigt rolig och uppskattad dag och många av gosedjuren tyckte om att läsa. Det var både högläsning och tyst läsning som gosedjuren ägnade sig åt och eleverna läste också för gosedjuren. Läsande förebilder kan i vissa fall även vara gosedjur.
Lekens kraft – och den kreativa mellanvärlden
Många av åttaåringarna hittade snabbt ”bevis” på att jag ligger bakom bilderna. Och ändå valde de att gå in i berättelsen. De började fundera på vems gosedjur som hade tagit bilderna och hur allt gått till.
De befann sig i den där härliga, kreativa världen mellan fiktion och verklighet – inte lurade, men nyfikna, medskapande och fulla av fantasi.
Lekens kraft i skolan
Oavsett om gosedjuren sover över eller bara hälsar på några timmar finns det något i deras närvaro som gör att elever slappnar av, vågar kommunicera och tar större ansvar. Gosedjur skapar trygghet, skratt och igenkänning – och det ger oss pedagoger en chans att närma oss viktiga frågor på ett mjukare sätt.
Barn lär i lek. Och ibland behöver vi vuxna bara låna deras perspektiv för att komma ihåg det.