Nu har alla kommunala skolor i Sigtuna kommun en skolbibliotekarie

Nu är alla kommunala skolbibliotek bemannade med en skolbibliotekarie.
Skolbibliotek har länge varit ett prioriterat utvecklingsområde i Sigtunas kommunala grundskolor och det har gett skolorna ett gott utgångsläge när skollagens skrivningar om skolbibliotek skärpts.

Från och med 1 juli i år har det tillkommit nya skrivningar i skollagen som säger att alla elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten.

Ett skolbibliotek är enligt lagen en samlad, gemensam och ordnad funktion som ska vara en del av elevernas undervisning samt en resurs för lärarna. Skolbiblioteken ska vara bemannade och man ska sträva efter att i första hand anställa utbildade bibliotekarier. Biblioteket ska ha ett allsidigt och varierat bestånd av böcker som är anpassat för eleverna på skolan. Beståndet kompletteras med andra medier, till exempel tidningar, och digitala resurser. Huvudmannen (Sigtuna kommun) ska dessutom precisera i en biblioteksplan hur man ska arbeta för att nå ändamålen med skolbiblioteksverksamheten.

Skolbibliotek omfattas även av bibliotekslagen och ska i enlighet med den verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Skolbibliotek ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

Jag har pratat med tre av våra skolbibliotekarier för att höra vad de tycker är roligast med sitt jobb och vad de tänker om den nya lagen.

Jennifer Listerfelt, skolbibliotekarie på S:t Olof skola, 5 år i yrket och 5 år i Sigtuna kommun.

• Vad motiverade dig att söka tjänsten som just skolbibliotekarie?

– Variationen i arbetsuppgifter - ingen dag är den andra lik när man jobbar i skola. Samma dag kan jag ha inplanerat två lektioner om sociala mediers fördelar och nackdelar med åk 9 och ett bokprat med tema fantasy i åk 7, för att sedan dagen efter delta i en schemabrytande fotbollsdag med hela skolan.

• Vad är det roligaste med att vara skolbibliotekarie?

– Att det är så kreativt. Att få planera och genomföra roliga projekt tillsammans med lärarna om medie- och informationskunnighet och läsning eller att få göra en rolig skyltning med böcker i biblioteket för att inspirera eleverna till läsning är bland det roligaste i mitt jobb.

• Vilken effekt hoppas du att den nya skolbibliotekslagen ska få?

– Att läsning och källkritik får ta större plats i klassrummet i hela landet. Barn och unga behöver rustas med rätt verktyg för det massiva informationsflöde som vi alla dagligen försöker manövrera. Min förhoppning är att den nya lagen kan ge oss fler utbildade bibliotekarier i skolorna som kan sätta fokus på detta.

Jonna Bruce, skolbibliotekarie på Odensala skola och Skepptuna skola, 4 år i yrket och nyanställd i Sigtuna kommun.

• Vad motiverar dig att arbeta som bibliotekarie i skolan istället för på ett folkbibliotek?

– Det ger mig en chans att möta alla barn och unga, inte bara de som självmant tar sig till ett folkbibliotek. Det är helt enkelt den yttersta formen av demokrati!

• Vad är roligast med att vara skolbibliotekarie?

– Det är att få ta del av alla kloka tankar kring det lästa som barn och unga bidrar med. De har verkligen så otroligt mycket kreativitet och fantasi i sig.

• Vilken betydelse tror du att den nya skolbibliotekslagen kommer att få på sikt?

– Min förhoppning är att vårt viktiga arbete med läsengagemang, språkutveckling, medie- och informationskunnighet och i slutändan demokratiska rättigheter kommer komma fler barn och unga till gagn.

Victoria Odéhn, skolbibliotekarie på Tingvallaskolan, nyexaminerad och nyanställd i Sigtuna kommun.

• Vad motiverade dig att söka dig just till ett skolbibliotek?

– Som bibliotekarie jobbar man inte med böcker, utan med människor. Detta stämmer särskilt för skolbibliotekarier och jag har alltid trivts i en serviceroll i mötet med olika människor. Dock var skolbibliotek inte direkt på kartan innan jag och min uppsatspartner skrev vår uppsats om just skolbibliotek och den nya skolbibliotekslagen. Efter att ta intervjuat åtskilliga skolbibliotekarier som beskrev rollen och arbetsuppgifterna kände jag själv att det kan vara en roll som passar mig.

• Vad ser du mest fram emot med att arbeta som skolbibliotekarie?

– Jag ser fram emot att stärka en skolbibliotekskultur som är integrerad i skolans verksamhet. Skolbiblioteket ska inte verka i utkanten utan vara en självklar resurs i skolan. Men allra mest ser jag fram emot att stärka eleverna i både läsning och medie- och informationskunnighet.

• Vad tycker du är det bästa med den nya skolbibliotekslagen?

– Det bästa är att skolbibliotekarien och skolbiblioteket valideras och anses vara en viktig resurs för elever. Dock tycker jag att det finns brister i lagen som vi även upptäckte under arbetet med uppsatsen. Dels att det inte uttrycks i hur stor utsträckning skolbiblioteket ska vara bemannat. Vissa annonser för skolbibliotekarier har varit på mellan 10 och 30 procent, vilket inte verkar så seriöst. Sen har olika skolor olika förutsättningar, men det blir inte likvärdigt för eleverna. Dels uttrycks det inte i lagen att en utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap är ett krav för den som bemannar skolbiblioteket. Det råder brist på utbildade för att fylla skolbiblioteken i landet, men det är viktigt att den som bemannar är utbildad; då vi ska jobba både läsfrämjande och med medie- och informationskunnighet. Det räcker inte bara att ha ett läsintresse. Det är bra att alla elever nu ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek, men vi måste se till att eleverna får både tillgång och kvalité.