Ansökan, orosanmälan, utredning, insats - så fungerar det

Vad händer efter att socialtjänsten tagit emot en ansökan eller en orosanmälan om ett barn eller ungdom? Det beror på vilket stöd som behövs. Här förklarar vi hur det går till.

Det finns olika anledningar till att barn och ungdomar och deras vårdnadshavare kommer i kontakt med oss på socialtjänsten. Antingen kan man ansöka om stöd eller hjälp eller så kan socialtjänsten få in en orosanmälan. Man kan också höra av sig för att få råd, utan att det leder vidare till en ansökan eller orosanmälan.

Här kan du läsa mer om vad som händer när en ansökan eller orosanmälan kommer till socialtjänsten. I Sigtuna kommun är det vår mottagningsenhet som tar emot ärendet.

Tre anledningar att ta kontakt med oss

Du kan höra av dig till socialtjänstens mottagningsenhet om du är orolig för att ditt eget eller någon annans barn inte har det bra - hemma, i skolan eller på fritiden.

Hos oss kan du

• få rådgivning (för alla som har frågor, privat eller i tjänsten)
• ansöka om stöd eller hjälp (för vårdnadshavare och barn från 15 år)
• orosanmäla (för alla som känner oro för ett barn, privat eller i tjänsten).

Du kan använda vår e-tjänst, men också ringa eller skicka e-post. Här finns alla kontaktvägar till mottagningsenheten. Öppnas i nytt fönster.

Rådgivning

Vem som helst kan vända sig till oss på socialtjänsten för att få råd om man känner sig orolig för ett barns situation. Det gäller både om du är privatperson eller har kontakt med barn i tjänsten. Om du vill vara anonym är det viktigt att du inte berättar vem du eller barnet är.

Du kan till exempel fråga oss om du bör göra en orosanmälan. Du kan också fråga vart du ska vända dig för att få rätt stöd.

Om du ringer oss för att få rådgivning leder det inte automatiskt vidare till en ansökan eller orosanmälan. Men det kan komma fram saker i vårt samtal som gör att du vill gå vidare och ansöka om stöd eller göra en orosanmälan.

Ansökan

Du som är vårdnadshavare kan ta kontakt med oss för att ansöka om stöd kring ditt barn. Barn som har fyllt 15 år kan själva ansöka om stöd från socialtjänsten för egen del. Om du som ansöker är under 18 år eller går på gymnasiet behöver vi också prata med dina vårdnadshavare.

Du kan till exempel vilja ha stöd att lösa konflikter hemma eller om du som vårdnadshavare behöver stöd i din föräldraroll. Det kan också handla om att du som barn känner att du inte har det bra hemma eller om något känns jobbigt. Du behöver inte veta vilket stöd du ska ansöka om. Det pratar vi om tillsammans.

Du kan inte vara anonym när du gör en ansökan hos oss. Du kan ansöka i vår e-tjänst, men också ringa eller skicka e-post.

Vad händer efter en ansökan om stöd?

När vi får in en ansökan om stöd följer vi en rutin, som är samma för alla ansökningar.

1. Ansökan kommer in
   
2. Vi gör en utredning
   En utredning visar om du behöver stöd och i så fall vilket stöd du som barn eller vårdnadshavare behöver. Efter utredningen kan vi erbjuda olika insatser eller avsluta ditt ärende om vi bedömer att du inte behöver något stöd av oss.
   
3. Insatser
   Om utredningen visar att du som är barn eller vårdnadshavare kan få hjälp av oss på socialtjänsten, anpassar vi en eller flera typer av stöd som passar dig.
   

Orosanmälan

Om du är orolig för ett barn och misstänker att barnet är i behov av stöd eller skydd kan eller ska du anmäla det till socialtjänsten.

Om du är privatperson, till exempel en granne eller anhörig, bör du orosanmäla men är inte tvungen att göra det. Om du har ett jobb där du har kontakt med barn är du skyldig att göra en orosanmälan. En orosanmälan är en chans för barnet att få stöd att komma ur en jobbig eller farlig situation.

Det räcker med att du är orolig för att ett barn inte har det bra. Det är vårt ansvar att utreda om barnet och familjen behöver stöd.

Privatpersoner kan vara anonyma när de gör en anmälan, men det kan man inte vara när man anmäler i tjänsten. Du kan göra en orosanmälan via vår e-tjänst, men också via telefon, e-post, brev eller fax.

Barnet och vårdnadshavarna har rätt att se informationen i en orosanmälan till socialtjänsten.

Vad händer efter en orosanmälan?

När vi får in en orosanmälan följer vi en rutin, som är samma för alla anmälningar.

1. Orosanmälan
2. Akut skyddsbedömning
   Efter att en orosanmälan har kommit in ska vi genast bedöma om det finns en allvarlig fara eller risk för barnet. I så fall måste vi på socialtjänsten besluta att barnet behöver skydd och stöd på en gång.
   
3. Förhandsbedömning
   Inom 14 dagar efter att en orosanmälan har kommit in ska vi ha bestämt om vi ska göra en utredning eller inte. Läs mer om förhandsbedömningen här nedanför.
   
4. Utredning
   Om vi gör en utredning, kommer vi tillsammans fram till om du som barn och/eller ni som vårdnadshavare behöver någon insats eller om vi ska avsluta ärendet. Läs mer om utredningar här nedanför.
   
5. Insatser
   Om en utredning visar att du som är barn eller vårdnadshavare kan få hjälp av oss på socialtjänsten, anpassar vi en eller flera typer av stöd som passar dig.
   

Hur vi gör en förhandsbedömning

När vi har fått in en orosanmälan träffar vi nästan alltid barnet och vårdnadshavarna vid samma tillfälle. Ibland kan vi ringa eller skicka brev i stället. Om orosanmälan gäller våld kan vi träffa barnet först utan att vårdnadshavarna godkänner det. Efter att vi har pratat med barnet har vi ett möte med vårdnadshavarna.

Ibland har vi ett gemensamt möte med den som har gjort anmälan där den berättar om sin oro. Då kallas det för anmälningsmöte.

När vi träffas går vi igenom informationen som kommit till socialtjänsten. Du som barn eller vårdnadshavare får också berätta om hur er situation ser ut. Vi utgår från barnets bästa och det är viktigt att barnets åsikter kommer fram.

När vi gör förhandsbedömningen tar vi hänsyn till det som vi kallar risk- och skyddsfaktorer kring barnet. Riskfaktorer är sådant som kan påverka barnet negativt och skyddsfaktorer är sådant som är positivt kring barnet och som kan väga upp eventuella risker.

Om vi inte inleder en utredning avslutas förhandsbedömningen. Orosanmälan och anteckningar från mötet sparas i barnets akt, om det finns en sådan, i fem år. Annars sparas handlingarna i två år.

Utredning

Vi kan starta en utredning av två skäl:

• Om du som barn eller du som vårdnadshavare ansöker om stöd från socialtjänsten.

• Om vi får en orosanmälan och i förhandsbedömningen kommer fram till att du som barn eller du som vårdnadshavare kan behöva stöd eller skydd.

Barn över 15 år och samtliga vårdnadshavare har rätt att få information om vi startar en utredning eller inte.

Hur går en utredning till?

Vi börjar med att göra en så kallad utredningsplan. I den ska det stå vilka frågor vi behöver utreda, vad som kommer hända under utredningen och vilka vi behöver ta kontakt med, till exempel förskola, grundskola eller sjukvården.

Under utredningen pratar vi med både dig som barn och dig som vårdnadshavare för att alla ska få berätta om hur de ser på situationen. Vi pratar om vad som fungerar i er familj och vilka svårigheter som finns. Vi anpassar självklart samtalen med dig som barn efter hur mogen och redo du är.

Om ni vill kan vi också ha möten med till exempel släkt och vänner för att se om de kan hjälpa er familj. Vi kallar detta för nätverksmöten.

Barns behov i centrum, BBIC

Våra utredningar görs utifrån något som heter Barns Behov i Centrum, BBIC. Vi går tillsammans igenom olika behov som barn har, enligt en modell som de flesta kommuner följer. Den hjälper oss att fånga upp viktiga områden för att utreda rätt saker. Vi kan till exempel prata om barnets hälsa, känslor och sociala relationer, familjens situation och bakgrund i ett större perspektiv och om föräldrarnas förmåga att ge stimulans och vägledning. Vi berättar mer när vi träffas.

Vad kan utredningen leda till?

Efter att vi har samlat information gör vi en bedömning och fattar ett beslut, som antingen kan vara att erbjuda en insats som passar dig som barn eller att avsluta utredningen utan att erbjuda en insats.

Det stöd du som barn eller vårdnadshavare får av oss ska hjälpa familjen att lösa sådant som inte fungerar, genom att förstärka det som är positivt kring barnet och minska det som kan påverka barnet negativt. Vi kommer fram till vad insatsen ska leda till tillsammans med både dig som barn och som vårdnadshavare.

Efter utredningen

När en utredning inleds skapas en akt för barnet. Den sparas i fem år hos oss på socialtjänsten om ingen ytterligare information kring barnet har kommit in till oss under tiden, och slängs sedan. Om barnet är placerat i till exempel familjehem sparas akten för gott, se avsnittet om placering. I vissa fall sparas akter för forskning.

Vad säger lagen om utredningar?

Socialtjänstlagen styr vad som gäller när vi gör en utredning. En utredning ska vara klar inom fyra månader från att den har påbörjats, men vi kan fatta beslut om att förlänga tiden om det finns särskilda skäl. När utredningen är färdigskriven får barn över 15 år och vårdnadshavare läsa den och lämna sina synpunkter.

Insatser

Vi erbjuder olika typer av hjälp och insatser, som är anpassade efter vad som är bäst för barnet. Det kan vara barnet själv som får stöd, enbart vårdnadshavarna eller barn och vårdnadshavare tillsammans.

Insatserna kan exempelvis vara stöd och behandling av familjebehandlare, en kontaktperson utanför familjen för barnet, en kontaktfamilj där barnet kan vara då och då eller en familj som kan ta emot barnet i sitt hem för en kortare eller längre tid. Vi kommer tillsammans fram till vad som kan passa just er under utredningen.

Om vi behöver placera ett barn hos en annan familj eller i ett behandlingshem tillsammans med andra barn tar vi i de flesta fall beslutet tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Ibland måste vi ta beslut mot barnets och vårdnadshavarnas vilja.

Läs mer om placeringar för barn och unga Öppnas i nytt fönster.