Unik roll hjälper förskolor att fånga upp barn som far illa

Hos oss får alla, från 0 år upp till 19 år, stöd under sin skolgång. Sedan snart ett år tillbaka har vi en unik resurs som redan bidragit till att förskola, barn och vårdnadshavare fått rätt stöd i rätt tid.

Vad är processen för en orosanmälan? Vad säger socialtjänstlagen? Misstolkar jag signaler? Det finns många frågor en rektor eller pedagog i förskolan kan ställas inför när magkänslan säger att något inte står rätt till med ett barns hälsa eller förhållanden hemma.

Det är just gränsfallen som är svåra, de där en rektor eller en pedagog tror att ett barn far illa, men är det verkligen så på pass allvarligt att en orosanmälan är nödvändig?
Då hjälper Sandra Mir till. Hon arbetar som socialsekreterare med fokus på att vara ett stöd till förskolan. Det är till henne förskolornas rektorer och pedagoger ringer om de behöver stöd och rådgivning.

Jag har lång erfarenhet av att arbeta inom socialtjänsten och kan hjälpa till att värdera det som rektor eller personal har sett. Det är ofta små detaljer eller händelser som gör att en rektor eller en pedagog misstänker att ett barn inte har det bra. Men steget att göra en orosanmälan kan kännas stort.

I förskolan får ofta personal och vårdnadshavare en ganska nära relation, eftersom de ses dagligen vid hämtningar och lämningar. Det kan ha en påverkan, eftersom förskolor gör färre orosanmälningar än skolor, enligt statistiken.

Jag förstår att det kan kännas jobbigt att göra en orosanmälan mot någon du träffar varje morgon. Men vi måste alltid se till barnets bästa, och då kan en orosanmälan behöva göras, fortsätter Sandra.

Sandra brinner för sitt jobb och är ute så ofta hon kan i förskolor. Hon bjuder in sig själv till personalmöten. Då berättar hon om hur socialtjänsten fungerar, hur processen ser ut vid orosanmälningar, samt vilket familjestöd som finns inom kommunen. Genom information vill hon avdramatisera ordet orosanmälan.

En orosanmälan görs för att hjälpa ett barn, en vårdnadshavare, en familj. Inte för att ställa till problem. Jag får jättemycket frågor när jag är ute och möter personal, vilket är bra, då kan jag sprida information och fakta.

Samma budskap har hon när hon träffar familjer. Sandra är mycket i Valsta och har bland annat varit på mötesplatsen i Valsta centrum, besökt förskolor och träffar regelbundet familjer i olika sammanhang.

Det finns mycket föräldraskapsstöd att få som inte alla vet om. Ekonomiskt stöd, psykologiskt stöd och praktiskt stöd. Vi finns där för barnen och familjerna. Men om vi inte får veta att ett barn inte har det bra hemma, då kan vi heller inte hjälpa till.

Linda Perman Söderkvist arbetar som rektor i förskolan.

Jag tycker att den roll som Sandra har är jätteviktig. Det är ett väldigt bra stöd för mig. Det är lätt att kontakta Sandra, bolla en fråga och få höra en annan vinkel. Har jag uppfattat signaler kring barnet korrekt, eller är det jag som överreagerar?

Det är viktigt att poängtera att bara för att en rektor eller pedagog känner oro över ett barn så leder inte det automatiskt till en orosanmälan eller utredning.

Vi försöker träffa vårdnadshavare och samtala kring det vi har sett. Mötet är med mig, en pedagog och socialsekreteraren Sandra. Eftersom vi har olika professioner och ser olika saker kan vi göra en bra och samlad bedömning, säger Linda.