Vårt recept på lugnare skolrestauranger

Mer än var femte elev i Sverige hoppar över skollunchen. Otrygghet och utsatthet gör att många äter någon annanstans. Eller inte alls. Därför har vi tagit ett helhetsgrepp om matupplevelsen och sett en tydlig förbättring.

Ett gäng skolungdomar sitter runt dukade bord med nybakat bröd, kaffe, juice och bakelser framför sig. Mysbelysningen och loungemusiken är på. De är inbjudna till finfrukost i skolrestaurangen på Ekillaskolan i Märsta. Det är skolans kökschef Adam Brolund som har bjudit in dem. För han vill veta vad eleverna tycker om maten och restaurangen.

Det här var i våras och är ett av flera exempel på hur vi har arbetat för att öka trivseln i våra skolrestauranger. Adam berättar:

När vi fick sitta tillsammans i en lugn och avslappnad miljö kunde eleverna berätta för mig hur de faktiskt upplever lunchsituationen. Vi i personalen fick positiv feedback kring vårt bemötande och hur maten smakar. Vi fick också veta att mångas relation till mat idag handlar om halvfabrikat, något som vi jobbar hårt för att ändra på.

Den senaste tiden har flera nationella undersökningar visat att elever ofta hoppar över skollunchen för att de känner sig otrygga i matsalen. Det här är något som Adam vill ändra på.

Om vi vill ha tryggare skolmiljöer måste vi prata med eleverna, finnas nära till hands och lyssna på vad de säger. Om de lär känna oss som lagar maten och jobbar i restaurangerna vågar de också be om hjälp och tycka till om både maten och trivseln.

Att bygga relationer mellan kökspersonalen och eleverna har varit avgörande för att skapa trygga skolrestauranger. Det menar vår dietist Camilla Lindström.

På en av våra andra skolor, St. Olofs skola, har alla klasser till exempel fått hjälpa till med lunchen i skolköket. Vi har märkt tydlig skillnad på hur eleverna bemöter kökspersonalen och varandra i restaurangen. Det är svårt att slänga mat på golvet eller skräpa ned när du känner personerna som behöver städa upp efter dig.

För lunchrasten är mer än bara en lucka mellan lektioner. Om de används rätt kan skolmåltiderna både göra vår skola ännu tryggare och eleverna mer nyfikna på mat. Och ofta hänger de här två sakerna ihop, menar Adam.

Sedan vi började prata mat med eleverna och bjuda in dem till köket har restaurangerna blivit mycket lugnare. De är mer intresserade av vårt arbete i stort. Vi har byggt upp ett förtroende och eleverna kan både lita på att maten smakar bra och att vi alltid finns nära till hands.

Några insatser vi gjort i skolrestaurangerna

• Finfrukost. Alla klasser på Ekillaskolan i Märsta bjöds in till finfrukost i våras. Där fick de prata med vår kökschef Adam Brolund om hur de upplever lunchsituationen.
• Lärande kökskunskap. Alla klasser på St. Olofs skola i Sigtuna har fått hjälpa till med lunchen i skolköket, två till fyra elever åt gången.
• Måltidskompisar. På våra låg- och mellanstadieskolor har de elever som vill fått hjälpa till under lunchen när förskoleklasserna kommit för att äta. Det här har stärkt sammanhållningen mellan årskullarna och de yngre barnen har till exempel vågat be de äldre om hjälp under raster eftersom de redan känner varandra.
• Introduktion för förskoleklass. Barnen som ska ta steget från förskola till skola bjuds tillsammans med sina föräldrar in till gemensam middag i skolrestaurangen. Där får de prova att ta mat från buffén, lära sig hitta bestick, glas och servetter samt vilket håll man går för att hitta diskinlämningen.
• Miljön i restaurangerna. I skolrestaurangerna har vi jobbat med bland annat flöden, avgränsningar och ”rum i rummet”. Syftet är att eleverna aldrig ska behöva sitta mitt i en matkö eller där många passerar för att lämna disk, samt att de ska kunna sitta mer i fred och ostört.