Så jobbar vi med potthål

Vägskador är både farliga och irriterande. Här berättar vi hur vi jobbar med en av de vanligaste formerna av mindre vägskador, så kallade potthål.

På Trafikverkets sida så beskrivs potthål som ”nyckfulla”, och det är en rätt bra beskrivning. De kan uppstå var som helst på en väg, snabbt, och kan bildas både vinter och sommar. Det är dock vanligare att de uppstår på vintern.

Hur uppstår potthål?

- På vintern uppstår de när vatten tränger ner i asfalten och att det sedan växlar mellan plus- och minusgrader. När vattnet blir till is spränger den beläggningen och så skapas tillslut ett hål. De senaste årens milda vintrar har skapat ökat slitage på våra vägar vilket leder till fler potthål, men det är något som hela mellan-Sverige upplever. Det är inte unikt för vår kommun, säger Michael Zingerman, chef för teknik- och gatudriftsenheten, Sigtuna kommun.

När och hur lagar vi?

- Vi är ute regelbundet och lagar. Ett problem är att det är svårare att laga hål på vintern. Vilket såklart rimmar dåligt med att det är den period då de uppstår som mest. Det har att göra med att det blir svårt att få lagningen att fästa ordentligt när det är blött, och även om vi värmer marken och hålet för att minska mängden fukt så räcker inte det för att det ska fästa riktigt bra. Det gör tyvärr att lagningarna vi gör vintertid snabbt kan slås upp igen, säger Michael Zingerman.

Hur prioriterar vi i lagningsarbetet?

- Vi prioriterar större vägar med samhällsviktig trafik, så som bussgator. Är det ett större hål som kräver mer planering för att åtgärda så märker vi ut skadan för att varna bilister, säger Michael Zingerman.

Hur får vi reda på när potthål uppstår?

- Vi har egna specifika rundor som vi gör då vi inspekterar vägarna, men vi tittar alltid efter vägskador när vi är ute i kommunen och gör andra jobb. De kan dock uppstå väldigt fort så vi vill gärna att invånare felanmäler potthål som de upptäcker. Det underlättar kartläggningen mycket, säger Michael Zingerman.

Har kommunen ansvar för alla vägar?

- Nej, det har vi inte, men det är också svårt för invånare att veta. Så det är bättre att de felanmäler och så ser vi till att det hamnar rätt även om det inte är en gata vi har underhållsansvar för. Länsvägar, som exempelvis 263 och 273 är det Trafikverket som har ansvar för, och på landsbygden är det ofta Trafikverket eller enskilda markägare som har ansvaret. Vi har ofta ansvaret i våra orter, om jag skulle ge mig på en förenklad förklaring, avslutar Michael Zingerman.