Barn- och elevombuds­mannen, en länk mellan elever, vårdnadshavare och förskola och skola

I Sigtuna kommun kan föräldrar och elever få stöd när det känns som jobbigast. Vi har en barn- och elevombudsman, en neutral länk mellan förskolan, grundskolan och hemmet som arbetar för barnets bästa.

Ibland behövs en neutral person som kan hjälpa till med de svåra samtalen. Varje situation kan ses ur olika perspektiv och ibland kan det vara svårt att ställa sig utanför och se och förstå en situation från en annan vinkel.Det är då en barn- och elevombudsman kan hjälpa till. Barn- och ungdomsförvaltningen i Sigtuna kommun har en sådan roll, och det är något som inte alla kommuner har. Arbetssättet kan också se olika ut i olika kommuner.

Hos oss heter barn- och elevombuds­mannen Heidi Haferkamp. Hon har varit kurator, arbetat med barn och hälsa i hela sitt liv och varit med och löst många olika situationer. Just bakgrunden som kurator hjälper henne i jobbet.

Det finns alla möjliga olika situationer som jag hjälper till att lösa. Ibland kan det ha uppstått situationer där föräldrar behöver hjälp i sin kontakt med förskolan eller skolan. Det kan till exempel bero på olika uppfattningar om en situation. Då kommer jag in som en neutral person. Min uppgift är att se till barnens bästa, det är alltid det som är mitt fokus. Jag börjar alltid med att förutsättningslöst lyssna på föräldrar och rektor var och en för sig.

Om det är möjligt försöker Heidi alltid prata med de berörda barn och elever inför mötet med skolan.

Vi ska inte bestämma över huvudet på elever, då är risken stor att vi hittar på lösningar som inte håller. När elever får berätta och ge sin syn får jag en fylligare bild av hur det är och av eleven som person.

Att just lyssna är Heidis bästa verktyg. Att i en lugn miljö höra och se de olika perspektiven och försöka förstå vad som egentligen ligger bakom den uppkomna situationen. Därefter ser hon vad hemmet förskolan och skolan kan göra för barnets och elevens bästa. Ibland föreslår Heidi lösningar som till en början kan kännas obekväma, men som i det långa perspektivet trots allt är det bästa för barnet eller eleven.

De vanligaste kontaktorsakerna rör sig om särskilt stöd och olika sociala situationer. En situation som kan förekomma är kränkningar. Det är viktigt att lösa dem på plats och alla former av kränkningar ska anmälas till huvudman, det vill säga kommunen, via rektor så fort som möjligt. Alla anmälningar kommer till barn- och elevombudsmannen. Kränkningar utreds av förskolan och skolan, som sätter in åtgärder för att det inte ska hända igen.

Jag får ofta höra att han eller hon inte hade en intention att kränka. Men det är viktigt att påpeka att intentionen inte har något att göra med om det är en kränkning eller ej. Det är känslan hos den som upplever sig kränkt som avgör vad händelsen klassas som, säger Heidi.

Som barn- och elevombudsman arbetar hon tätt ihop med socialpedagogerna som finns på skolorna. De är ute bland eleverna och fångar upp stämningar och händelser. De ingår i de sociala teamen som finns för att öka tryggheten och främja studieron. Det är ofta socialpedagogerna som utreder kränkningsärenden. Om kränkningar upprepas eller är av en svårare art kan även skolan får stöd av barn- och elevombudsmannen.

Jag håller i nätverket för våra socialpedagoger. Vi träffas en gång i månaden och ibland har vi utbildningar med olika teman. Det kan till exempel handla om olika beteendemönster på nätet eller om psykisk ohälsa.

Heidi säger att de enkäter som kommunen skickar ut till elever och föräldrar visar att de allra flesta trivs i skolan.

När barn inte mår bra vänder de sig ofta till den eller de vuxna som de har förtroende för.

Det viktigaste vi vuxna kan göra är att ta oss tid att ta barnen på allvar och lyssna på dem på djupet. Ju fler vuxna som barnen känner att de kan vända sig till, desto lättare är det att lösa problem innan de har de har blivit stora, säger Heidi.