Ukrainska systrarna stortrivs i S:t Pers skola

Sofiia Oleksiichuk, 13 och systern Emiliia, 10 har gått i svensk skola sedan mars. Bäst är buffé, fri klädsel i skolan och närheten till vattnet.

Det var i mitten på mars som systrana Oleksiichuk kom från Ukraina. Detta uppmärksammades bland annat i både DN Länk till annan webbplats. och på Lilla Aktuellt Länk till annan webbplats.. Nu har de gått i nästan tre månader i svensk skola, närmare bestämt på S:t Pers skola i centrala Sigtuna. De trivs väldigt bra.

När jag kom var alla klasskompisar glada över att se mig. De hade förberett teckningar och hälsningar på ukrainska, säger äldsta systern Sofiia som går ut sexan. De kommer även ofta fram till mig och frågar hur jag mår.

Hennes lillasyster Emiliia, som har gått i fyran håller med och säger att hon tycker att svenska är lätt att förstå men att det är svårare att prata. Ett av målen är att bli bättre på svenska. I sommar ska de gå lovskola och läsa svenska. Emilia har även som mål att bli bra i geografi, ett ämne hon inte hade hunnit ha hemma i Ukraina.

Vi lär våra klasskamrater enkla ukrainska ord som hej, bra, vi ses i morgon. De har svårt att lära sig, skrattar Sofiia.

Emiliia tycker att det bästa med skolan i Sverige är att man får klä sig som man vill. Hemma i Ukraina hade de skoluniform. Just denna dag ursäktar sig Sofiia med att hon har lustiga byxor, pyjamasbyxor, eftersom det är ett tema för dagen. De har även fått följa med på utflykter till skogen, bada i pool och prova padel, något som de inte gjorde med skolan i Ukraina. De båda tycker om skolmaten och är väldigt imponerade över att det är buffé, att man får välja vad man vill. Favoritmaten är tacos.

I Sigtuna tycker Sofiia speciellt om närheten till vattnet. Hemma har de, som hon säger, en smutsig flod.

Jag älskar att enbart sitta och titta ut över vattnet och se fåglarna flyga, säger hon.

Inför skolavslutningen planerar de att vara med sina kompisar men även att äta gott.

Jag vill äta tårta och dansa. Varje klass förbereder en sång, säger Emiliia. Hon tycker om att sjunga och ser fram emot konserten.

Båda systrarna säger att allt på skolan är perfekt och att alla är så vänliga, men om det skulle vara något som de önskar så skulle det vara att åka på en längre klassresa, till en annan stad, och med övernattning.

Lovisa Wirdenius är mentor för klass 6A, där Sofiia har gått under våren tillsammans med en annan ukrainsk flicka. Hon tror att nyckeln till att det har gått så bra är dels en förståelse för situationen från både lärare och klasskamrater, dels bra förberedelser inför ankomsten. Hon hade pratat mycket med klassen innan.

Vi har gjort allt vi har kunnat för att få dem att känna sig så inkluderade i klassen och den svenska skolan som möjligt. De har även från början fått vara delaktiga i alla aktiviteter. Vi har inte gjort några begränsningar på grund av språket, säger Lovisa.

En annan bidragande orsak är att skolan har haft en bra kontakt med flickornas mammor.