60 år som värdkommun för Sveriges viktigaste flygplats

Den 1 april 1962 invigdes Stockholm Arlanda flygplats av kung Gustav VI Adolf. Det innebär att vi i Sigtuna kommun firar 60 år som värdkommun för Sveriges största och viktigaste flygplats.

Den 1 april 1962 slingrade sig bilköerna vida omkring i dåvarande Märsta landskommun. Åskådarterrassen på taket till Arlandas enda terminal var full till bristningsgränsen. Utöver de 700 inbjudna gästerna kom över 9 000 nyfikna för att se på när flygplatsen skulle invigas. Evenemanget sändes även i tv och i invigningstalet sa kung Gustav VI Adolf bland annat att han hoppades på en effektiv och sund utveckling till gagn för land och folk.

Och så har det blivit. Arlanda är motorn i såväl kommunens som regionens och hela landets tillväxt. Sveriges största arbetsplats erbjuder massor av arbetstillfällen för kommuninvånarna, säger Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna kommun.

Under 1950-talets planering av storflygplatsen hade Märsta landskommun knappt 4 000 invånare. Kommunen ställde sig frågor om vad som skulle hända om flyget flyttade hit och förutsåg en stor bostadsefterfrågan, många nya verksamheter och fler jobb. Vid invigningen år 1962 arbetade 1 000 personer på flygplatsen. Idag har ingen annan plats i Sverige lika många arbetsplatser med omkring 600 företag och runt 17 000 anställda.

Från Bromma till Märsta

Under åren 1944 till 1946 pågick en utredning som kom fram till att Bromma behövde kompletteras då den flygplatsen inte kunde byggas ut i tillräcklig omfattning. Att anlägga en ny och större flygplats i Märsta kom upp som förslag. Det nästan fem mil långa avståndet mellan Märsta och Stockholm upplevdes dock som fullständigt oacceptabelt. Ytterligare 15 platser var med i diskussionen och vad som beskrivs som ”en mångårig debatt och ett ändlöst utredande” följde.

Tillslut landade beslutet ändå på att anlägga en storflygplats vid Halmsjön i Märsta. Det långa avståndet skulle lösas genom att riksväg 13 norr om Stockholm skulle bli en del av E4:an och utvidgas till motorväg på sträckan mellan Stockholm och Halmsjön.

Från puckelbana till storflygplats

Flygplatsen började byggas 1952 men på grund av en ansträngd ekonomisk situation byggdes först bara en enkel betongbana. Betongbanan som fick både en svacka och en backe med en höjdskillnad på nio meter kom att kallas puckelbanan och användes mycket sällan. SAS chefspilot Georg Lindow provlandade på banan år 1954 och konstaterade att "det här gör jag inte om frivilligt".

År 1958 utlystes en namntävling för att döpa den nya flygplatsen. Över 1 000 personer skickade in omkring 2 400 namnförslag men inget av förslagen klarade sig genom hela processen. De bedömdes inte fungera internationellt eller vara för lika redan existerande namn. Juryn föreslog därför själv namnet Stockholm Arlanda flygplats, då flygplatsen ligger i Husby-Ärlinghundra socken som i folkmun kallades för Arland vilket också finns i skrifter redan från 1200-talet.

Med åren byggdes banan om och flygplatsen blev större. Redan innan flygplatsens invigning öppnade huvudbanan officiellt och när nya trafikflygplan som var för tunga för Bromma började levereras fick de stora fyrmotoriga jetplanen flyga på Arlanda medan resten av utrikesflyget blev kvar på Bromma. Först i samband med invigningen 1962 flyttade all reguljär utrikestrafik från Bromma till Arlanda. En del av charterflyget följde också med.

60 år som värdkommun

Från stora delar av vår kommun är det 83 meter höga flygtrafikledningstornet alltid synligt i horisonten. Att vara värdkommun för Sveriges största flygplats innebär en del utmaningar samtidigt som det framför allt ger många fördelar. År 1957 då riksdagen var klar att fatta beslut om flygplatsen fick kommunstyrelsen svara på frågan om kommunen var beredd att bygga ut en servicestad. Svaret blev ja och sedan dess har vi ständigt arbetat för att ta tillvara de unika möjligheter till utveckling som värdskapet medför.

Sedan mer än tio år tillbaka samarbetar vi med Knivsta kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun och Swedavia (Stockholm Arlanda Airport) inom ramarna för det vi kallar Arlandaregionen i syfte att utveckla området mellan Stockholm och Uppsala. Precis som för över 60 år sedan då diskussionerna handlade om infrastrukturen kring flygplatsen är tillgängligheten inom Arlandaregionen fortfarande en stor utmaning. Regionen behöver förbättrad infrastruktur – för starkare tillväxt, nya arbetstillfällen och fler bostäder. Bland annat arbetar Arlandaregionens parter ovan för att få till en förbättrad kapacitet på E4:an, med nya körfält och trafikplatser, och en förstärkt koppling mellan Märsta och Arlanda samt kringliggande flygplatsstad.

Som värdkommun för Arlanda med lång erfarenhet av vad det innebär vill vi vara en stark och tydlig röst i den regionala och nationella debatten. Därför har vi också valt att fokusera helt och hållet på detta under kommunens heldag i Almedalen i sommar.

Och nej, inget av detta är ett aprilskämt. Arlanda invigdes just den 1 april för på dagen 60 år sedan idag.