Publicerad:
47 år i kommunen - Anki Lysén
I år fyller Sigtuna kommun 50 år och en som har varit med nästan lika länge är Anki Lysén. Är man barnkär är yrkesvalet lätt. ”Redan som liten sa jag alltid att jag skulle jobba med barn, och det har jag gjort och det trivs jag med!”
Många tillfälligheter och en djärvhet att prova nytt har gjort att Anki sällan suttit still utan ständigt tagit sig an nya utmaningar. Efter gymnasieutbildningen arbetade hon som timvikarie på ”Lekis” i Brännbo, och förstod direkt att det var förskolelärare hon ville bli. Otålig som hon var passade hon på att gå barnskötarutbildningen parallellt med arbetet.
Jag hade tur när jag var nyexaminerad, kommunen hade det gott ställt och öppnade nya förskolor på löpande band. Av en slump såg jag en annons där de sökte en föreståndare i Valsta. När annonsen var ute för tredje gången slog jag till och sökte trots att jag var ung och grön, minns Anki.
Under Ankis många år inom förskolan är den största förändringen kommunens beslut att arbeta enligt Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Den förordar ett projektbaserat och utforskande lärande. Via projekt knutna till olika teman får barnen utforska och prova egna teorier. Förskolemiljön utformas för att uppmuntra barnen att vilja utforska och testa nytt. Barnens intryck, avtryck och uttryck är i fokus.
När jag började arbeta var det vi föreståndare och pedagoger som satte teman som vi tyckte, och ofta med årstider och högtider som bas. Nu har vi ett gemensamt förhållningssätt inom alla kommunala förskolor där vi arbetar utefter en gemensam framtagen rubrik. Alla kommunala förskolor har tillgång till en pedagogista.
Tillsammans görs reflektioner över det pedagogiska arbetet, till exempel hur man kan uppmuntra barnen i sitt utforskande, hur lärmiljön kan utvecklas eller hur personalen ska organiseras för att bäst stötta lärandet.
Förskolan har idag kommit in i ett större sammanhang i samhället. Kraven har höjts i och med att förskolor följer en läroplan, lyder under skollagen och att barnkonventionen är lag sedan januari 2020. Visst, det är idag mer styrt än på 1970-talet, mindre utrymme för spontana infall, men i det stora hela tycker jag att det har utvecklats på rätt sätt, säger Anki.
Vad har då utmärkt förskolan under de fyra decennierna Anki har varit verksam?
- På 70-talet var det inne att alla skulle göra allt, man skulle rotera. Ena dagen arbete i köket andra ute med barnen.
- På 80-talet hade samhälle och kommuner gott om pengar, det var en lugn period, minns hon. Det var också vanligt att förskolorna var belägna i lägenhetshus.
- Anki definierar 90-talet som decenniet då alla sprang åt olika håll. Läroplanen för förskolan implementerades 1998. Det var lite huller om buller eftersom alla implementerade läroplanen på olika sätt. Det var även under 90-talet som daghem blev förskola och förskoleklasserna introducerades samt tanken om stordistrikt. Det blev en och annan omorganisation.
- Under 2000-talet var EU i ropet och förskolor kunde ansöka om EU-pengar till specifika projekt.
Varje tidsålder har haft sin charm. Det ska bli spännande och se hur förskolan fortsätter att utvecklas, avslutar Anki.
