Återvinna avfall och schaktmassor för anläggningsändamål
Grus, bergkross, betong och tegel är exempel på material som kan återvinnas och användas i nya anläggningar, till exempel för grundläggning och utfyllnader. För att få återanvända massor behöver du veta vad de innehåller. I vissa fall behöver du göra en anmälan till oss eller söka tillstånd.
Återvinning av avfall för anläggningsändamål innebär att du använder icke-farliga avfallsmassor som till exempel jord, betong eller tegel i ett nytt sammanhang. Det är bra ur miljösynpunkt eftersom det minskar behovet av nya naturresurser.
Samtidigt finns risk för föroreningar som kan påverka miljön och människors hälsa. Därför behöver du ta reda på bland annat var massorna kommer ifrån och vad de innehåller.
Ofta behöver du undersöka massorna innan du börjar hantera dem.
Du är ansvarig för avfallet du hanterar
Avfall och övriga massor ska hanteras på ett sätt så att miljön och människors hälsa inte utsätts för otillåtna risker. Du som har avfallet ansvarar för att det hanteras på ett säkert sätt.
Lagen kräver att du
- har kunskap om avfallets innehåll
- kan bedöma risker för miljö och hälsa
- följer gällande regler.
Om du som verksamhetsutövare inte kan få information om avfallets egenskaper från avfallsproducenten, behöver du undersöka avfallet på egen hand.
När räknas användandet som återvinning?
För att få använda avfallsmassor och för att användandet ska räknas som återvinning krävs följande:
- Det måste finnas ett tydligt syfte med användningen av allt material som massorna består av.
- Avfallet ska ersätta ett traditionellt anläggningsmaterial.
- Arbetet ska göras på ett sätt så att föroreningarna inte ökar på den nya platsen och så att det inte ser skräpigt ut.
Om något av dessa krav inte uppfylls räknas användandet i regel som bortskaffning genom deponering. Verksamheter som vill deponera avfall behöver först ha rätt tillstånd för det.
Då behöver du anmäla till kommunen
Du behöver anmäla dina avfallsmassor till oss när:
- föroreningshalterna innebär en ringa risk enligt Naturvårdsverkets riktvärden (är risken högre än ringa behöver du tillstånd från Länsstyrelsen)
- du vill återanvända stora mängder avfallsmassor eller massor från flera olika platser, eftersom det oftast innebär att risken blir ringa
- du vill återanvända massorna i ett känsligt område, exempelvis med vattenskydd, strandskydd eller där det finns risk för översvämning eller ras. Detta kan även gälla för rena massor.
Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontakta oss om du är osäker på om du behöver anmäla eller inte.
Så anmäler du
Skicka ifylld blankett och bilagor till oss senast sex veckor innan schaktarbetet startar.
Bra att veta
Om du upptäcker en förorening när du schaktar måste du alltid rapportera det. Om du ska efterbehandla en markförorening ska du amnäla det till oss senast sex veckor innan du börjar.
Då behöver du tillstånd från Länsstyrelsen
Sök tillstånd eller anmäl om samråd hos Länsstyrelsen om du ska
- använda avfallsmassor med föroreningshalter som innebär mer än ringa risk enligt Naturvårdsverkets riktvärden
- lägga ut massor så att de påverkar kultur- eller naturmiljön. Det gäller även rena avfallsmassor.
Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Marklov eller strandskyddsdispens
Sök marklov hos kommunen om marknivån efter schakt eller utfyllnad ändras permanent med mer än 50 centimeter inom ett detaljplanerat område.
Sök dispens från strandskyddet hos kommunen om avfallsmassorna ska användas inom strandskyddat område, oftast mellan 100-300 meter från strandlinjen till sjö, hav eller vattendrag. Du kan även behöva tillstånd från Länsstyrelsen.
Innan du använder avfallsmassor
Vilka åtgärder som krävs för att få återanvända massorna beror bland annat på
- föroreningshalten i massorna
- var de ska användas
- hur stora mängder det gäller.
För att bedöma vad massorna innehåller och om de kan återanvändas behöver du oftast göra provtagning.
Tillstånd från markägare
Om du inte äger marken behöver du ha tillstånd från fastighetsägaren. Kontakta fastighetsägaren i god tid innan massorna körs till platsen.
Gäller det kommunal mark kontaktar du oss för att få mer information.
Undersök om massorna är lämpliga att återanvända
Innan du påbörjar arbetena behöver du ta reda på om det finns risk för föroreningar i de massor som ska användas. Du behöver också bedöma om omgivningen kan påverkas negativt. Det kan till exempel finnas skyddsvärda vattendrag och känsliga arter i området att ta hänsyn till.
Om svaret är ja på någon av följande frågor finns det stor risk för att massorna inte är rena:
- Kommer schaktmassorna från ett markarbete i en tätort, ett industriområde, vägområde eller bangård?
- Kommer massorna från rivningsarbeten (risk för asbest, blåbetong, arsenik, PFAS, 6-värt krom, PCB, lösningsmedel, olja, tjära med mera)?
- Innehåller massorna inslag av rivningsavfall som betong, armering, tegel, isolering eller kablar?
- Innehåller massorna asfaltbitar?
Ta prover på massorna
Inom detaljplanelagt område och vägområde (oftast bebyggda områden och tätortsmiljö) ska prover tas innan du börjar schakta.
Även i områden med helt opåverkad skogs- eller jordbruksmark behöver prover oftast tas, bland annat eftersom arsenik och sulfid bitvis förekommer rikligt i Sigtuna kommuns berg och jord.
Eftersom du ska lämna in anmälan till kommunen minst sex veckor innan arbetet börjar, behöver provtagning och analys av prover göras tidigare än så.
Hur många prover ska tas?
Volym (kubikmeter) | Minsta antal prover |
200 | 1 |
2 000 | 5 |
>2 000 | 1 prov per 1 000 kubikmeter som tillkommer |
Om du ska schakta inför till exempel anläggning av fjärrvärme behöver du ta prover med 25–50 meters mellanrum beroende på hur lång sträckan är.
Om marken är förorenad en viss sträcka behöver du ta prover före, efter och vid den misstänkta föroreningen.
Om det handlar om större ytor bör du göra en provtagningsplan för området.
Massor med skräp i
Massor som innehåller plast, elkablar, trä, isoleringsmaterial eller andra typer av avfall som inte sorterats ut är inte lämpliga att återanvända.
- Bygg- och rivningsavfall som trä, mineral, metall, glas, plast, och gips ska separeras från varandra.
- Rivningsmassor som innehåller plast- och metallföremål eller liknande är osorterat avfall och ska inte återanvändas innan sortering och behandling.
- Elkablar betraktas normalt som farligt avfall och får inte användas i anläggningsändamål.
Material som inte fyller ett syfte för anläggningen ska inte finnas i massorna vid återanvändning. Massor som innehåller skräp räknas som deponering av avfall, vilket är olagligt utan tillstånd.
Ta prover efter sorteringen
När massorna är sorterade och fria från skräp behövs provtagning för att avgöra om de är tillåtna att återanvända. Mottagaren av massorna ska begära att få se analysresultat. Kontakta kommunen eller en miljökonsult om du behöver hjälp med bedömning.
Var särskilt noggrann vid utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig markanvändning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.
Asfalt
Uppbruten asfalt ska i första hand köras till asfaltverk för återvinning. Den får inte användas till utfyllnad av mark. Asfalt är en oljeprodukt som ökar risken för föroreningar när den krossas och finfördelas. Risken för förorening är särskilt stor vid användning för nya vägar på natur- eller jordbruksmark.
Användning av uppbruten och krossad asfalt i anläggningsändamål ska normalt anmälas till oss. Kontakta oss om du är osäker på om du behöver göra en anmälan.
Tjärasfalt
Tjärasfalt får inte användas för att fylla ut mark. Tjärasfalt är äldre asfalt med stenkolstjära som bindemedel, som användes fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfalt med höga PAH-halter (PAH16 över 300 milligram per kilo) klassas som farligt avfall och ska köras till godkänd avfallsanläggning.
Betong
Betong kan gå att återanvända om den är provtagen och ren. Den ska då vara krossad och eventuell armering ska plockas bort.
Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde. Tänk på att betong kan påverka pH-värdet i mark och vatten.