Arkiv & publikationer

Sigtuna museum har ett arkiv med dokument och fotografier samt ett rikt bibliotek med artiklar och publikationer.

Innehåll på denna sida

Johanna och Enni Lundström i Lundströmska gårdens trädgården. Foto: Sigtuna museums samlingar.

Johanna och Enni Lundström i Lundströmska gårdens trädgården. Foto: Sigtuna museums samlingar.

Arkiv

I museets arkiv finns dokument som i huvudsak berör Sigtuna stads 1800- och 1900-talshistoria. Här finns både protokoll, fotografier och donerade samlingar ur privata arkiv.

Just nu arbetar vi med att göra arkivet sökbart, både för museets egna interna behov men också för att forskare och intresserad allmänhet skall kunna orientera sig i samlingen.

Publikationer

Sigtuna museum har gett ut publikationer i olika serier genom åren.

Dels ”Sigtuna Museums Skriftserie” som främst vikts för lokalhistoriska monografier och populärvetenskapliga publikationer, dels ”Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum” (MORR) som omfattar arkeologiska utgrävningsrapporter och rapporter från olika smärre forskningsprojekt.

Situne Dei är museets forskningsskrift för sigtunaforskning och historisk arkeologi.

Artiklar, arkeologiska rapporter, Situne Dei och utställningskataloger digitalt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Framsidan av en tidskrift med texten Situne Dei och en bild på ett arkeologiskt föremål.

Nu finns senaste utgåvan av Situne Dei ute. Foto: Sigtuna museum.

Situne Dei

Situne Dei är Sigtuna museums vetenskapliga årsskrift som utkommit sedan 2006 i sin nuvarande form. Den gavs första gången ut mellan åren 1942 och 1952. Dessa årgångar innehåller flera artiklar som blivit klassiska inom svensk arkeologi. Skriften fokuserar på sigtunaforskning och historisk arkeologi, samt mellansvensk arkeologi eller vetenskapliga frågor som i vidare mening anknyter till sigtunaforskningen.

Manus granskas med avseende på vetenskaplig kvalitet och relevans mot skriftens målsättning. I de fall då redaktionen själva inte kan bedöma kvaliteten på ett arbete, lämnas det vidare det vidare till bedömning av externa granskare.

Vi tillämpar en open access-princip vid publiceringen. Författarna erhåller sitt arbete i pdf-format att dela fritt och artiklarna publiceras on line på museets hemsida en tid efter den fysiska publiceringen. Författaranvisningar i menyn till vänster.

Redaktion 2019

Anders Söderberg, fil kand, arkeolog, Sigtuna museum.
Anna Kjellström, docent, fil dr, arkeolog, osteolog, Stockholms universitet.
Cecilia Ljung, fil dr, arkeolog, Stockholms universitet.
Charlotte Hedenstierna-Jonson, fil dr, arkeolog, Historiska museet/Uppsala universitet.
Johan Runer, fil dr, arkeolog, Stockholms läns museum.
Magnus Källström, docent, fil dr, runolog, Riksantikvarieämbetet.

Författarinstruktioner

Manus granskas med avseende på vetenskaplig kvalitet och relevans mot skriftens målsättning. I de fall då redaktionen själva inte kan bedöma kvaliteten på ett arbete, lämnas det vidare det vidare till bedömning av externa granskare.

Sista inlämningsdatum till utgåvan 2019 är den sista april, men meddela i god tid före manusstopp om du vill lämna in en artikel.

Artiklarna skrivs på svenska och sammanfattningarna på engelska. Manus skall underskrida 5000 ord eller ca 33 000 tecken med blanksteg inklusive mellanrubriker, bildtexter, referenslista och en engelsk sammanfattning om högst 250 ord. Undvik egen formatering av text. Figurer skall levereras separat i tiff-format om 300 dpi. Tabeller och figurer skall ha tabell- och figurtexter, som placeras längs bak i manuset.

Referenser anges enligt Harvardsystemet, ex: (Zetterholm 1933:129), (Zetterholm 1933:112ff). Referenslistan skall skrivas så avskalad och enkel som möjligt, med författarnamn, utgivningsår, artikeltitel, monografititel (kursiveras), redaktion och förlagsort. Vid referens till periodika behöver redaktion och förlagsort ej anges. Tidskriftsnamnet kursiveras. Till monografier som ingår i serier skall inte seriens namn och löpnummer anges om verket är sökbart efter författare eller titel i Libris eller VITALIS. Detta gäller även arkeologiska rapporter. Vid redovisning av arbeten med fler än två redaktörer räcker det med att redovisa huvudredaktören, följd av ”m. fl.” Här nedan ser du några exempel:

Meaney, A. L. 1981. Anglo-Saxon amulets and curing stones. Oxford.

Melnikova, E. 2009. Gutagård i Novgorod: dess förhistoria. Spaden och Pennan. Svensson, T. m.fl. (red). Stockholm.

Wigren, S. 1983. Rapport över provundersökning invid fornlämning 280. Trosa-Vagnhärad sn, Nyköpings kommun, Södermanland. Stockholm.

Fuglesang, S. H. 1989. Viking and medieval amulets in Scandinavia. Fornvännen 84.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.