- Start
- / Kultur och fritid
- / Kultur
- / Sigtuna Museum & Art
- / Kulturmiljöer
- / Ängarna vid S:t Lars kyrkoruin
Ängarna vid S:t Lars kyrkoruin i Sigtuna
Ruinen av S:t Lars kyrka är en speciell plats som vi gärna vill framhäva. Med projektet "Ruinen blommar" visar tiotusentals vårstjärnor den forna kyrkans planform på våren. 2024 blommade de för första gången. Vi har också sått fröer intill den gamla ruinen som efter hand ska bli vackra ängar. Här finns även två runstenar som restaureras under sommaren 2024.
S:t Lars ängsfröblandning finns att köpa på Sigtuna museum.
Innehåll på denna sida
”Ruinen blommar” är ett projekt som Sigtuna museum har för att framhäva platsen vid S:t Lars kyrkoruin i Sigtuna och lyfta fram olika historiska lager som finns här.
S:t Lars kyrka var en gråstenskyrka från tidigt 1100-tal och idag finns bara rester av kyrktornet kvar. Projektet invigdes våren 2024 då tiotusentals vårstjärnor ritade fram den forna kyrkans planform – en årligt återkommande händelse som firas med en vårfest. Vårstjärnorna planterades hösten innan av skolbarn från olika delar av kommunen.
Här finns också två runstenar som restaureras under sommaren 2024.
Även ängar har frösåtts intill den gamla ruinen, med en unikt framtagen fröblandning av lokalt förekommande arter. Sigtuna museum vill lyfta fram ängen som kulturarv samtidigt som ruinen får en vacker inramning av blommande örter, där det tidigare bara var kortklippta gräsytor. Ängsblommorna är också utvalda att locka pollinatörer och gynna den biologiska mångfalden.
S:t Lars ängsfröblandning finns att köpa på Sigtuna museum.
Ängen i historisk tid
Sedan flera tusen år tillbaka har människan odlat ängsmark. Ängen är inte vild natur utan uppstår i mötet mellan kultur och natur då den är beroende av mänsklig skötsel. Förr i tiden gav ängen vinterfoder till djuren, som gav gödsel till åkrarna som gav mat på bordet. Om ängskörden blev för liten kunde det innebära svält. Ängen hade alltså en enorm betydelse för människan fram till modern tid.
Slåtter på S:t Lars dag
Slåtter genomfördes i slutet av sommaren. Örterna fröade då av sig så att ny äng kunde växa upp, och det slagna gräset och örterna förvarades i ladorna inför vintern. Slåttern skulle vara klar senast till den 10 augusti då det var Larsdagen eller Larsmäss som den också kallades. Enligt bondepraktikan skulle hösten bli god om den här dagen var vacker. Om solen sken klart kunde man vänta sig en mild höst, men en sträng och besvärlig vinter.
Ängen i ett ändrat klimat
Vi står idag inför en tid av klimatförändringar. Fler och kraftigare skyfall och perioder av torka är att vänta. Ängen har en förmåga att klara sådana förhållanden bättre än till exempel kortklippt gräs. Ängen behöver heller inte mycket skötsel, till skillnad från gräsmattor som behöver klippas regelbundet. Ängen innebär också en artrikedom som kan rädda pollinerare som idag minskat kraftigt i antal. Pollinerare är en förutsättning för vår matförsörjning. På så sätt har ängen betydelse för inte bara insekters överlevnad och den biologiska mångfalden - utan också människans framtid.
S:t Lars fröblandning
I den fröblandning som Sigtuna museum har tagit fram särskilt för S:t Lars kyrkoruin ingår ett trettiotal arter. Dessa är utvalda för att de har lokal anknytning, svensk proveniens, och ger en rik och vacker blomning som lockar pollinatörer. S:t Lars fröblandning finns till försäljning på museet, för den som önskar en liten souvenir som bidrar till att sprida ett viktigt och vackert kulturarv som också gör gott för den biologiska mångfalden. I fröblandningen ingår bland annat blåklint, ängsvädd, färgkulla, kornvallmo och prästkrage. Arter varav många troligtvis också var samtida med de människor som sedan medeltiden vilar i den svarta jorden vid S:t Lars kyrkogård - örter och gräs som fanns med som en del av deras värld och vardag.
I ängsblandningen finns också arter som förr användes som medicinalväxter.
Arter som ingår i S:t Lars ängsfröblandning
Örter, 60-vikts%:
- Liten blåklocka
- Ängsklocka
- Backnejlika
- Rölleka
- Mandelblom
- Styvmorsviol
- Blåeld
- Färgkulla
- Getväppling
- Gullviva
- Gulmåra
- Gulsporre
- Höskallra
- Kummin
- Käringtand
- Kungsmynta
- Myskmalva
- Mörk kungsljus
- Prästkrage
- Rödblära
- Rödklint
- Stor blåklocka
- Väddklint
- Åkervädd
- Äkta johannesört
- Ängsvädd
Ettåriga örter:
- Blåklint
- Klätt
- Kornvallmo
Gräs (40 vikts%):
- Darrgräs
- Fårsvingel
- Rödsvingel
- Vårbrodd
Sådd och slåtter av ängsväxter
Ängsväxter trivs på näringsfattiga, magra jordar som är fria från ogräs.
Så ängen i augusti-september, då höstens fuktiga klimat gynnar grodden. För S:t Lars fröblandning rekommenderas 3-3,5 gram frön per kvm.
Slå ängen på sensommaren och låt det slagna ligga kvar några dagar så att örter och gräs fröar av sig. Ta sedan bort det slagna, eftersom växtmaterial tillför näring till jorden när det förmultnar, och ängen behöver näringsfattig jord.
Vilka arter som kommer upp beror på platsens förutsättningar. En äng tar tid på sig att växa upp. I S:t Lars fröblandning har vi blandat i extra mycket av ettåriga örter, som kornvallmo, blåklint och klätt, för att de ska ge en vacker blomning redan första året.
Hjälpte informationen på denna sida dig?
Meddela fel på sidan