Överklaga beslut

En kommun fattar en stor mängd beslut hela tiden, och besluten är av många olika slag. En del kan överklagas, en del kan inte överklagas. De beslut som inte kan överklagas är sådana som inte är självständiga och inte får några egna verkningar, de är antingen rent förberedande inför ett senare överklagbart slutligt beslut eller rent verkställande beslut som endast är led i fullgörandet av tidigare fattat överklagbart beslut.

Kommunens överklagbara beslut kan delas upp i sådana som överklagas genom laglighetsprövning, och sådana som kan överklagas genom förvaltningsbesvär, med olika regler för hur överklagan går till.

Förvaltningsbesvär

Den vanligaste formen för överklagan i ett ärende som berör en individ är förvaltningsbesvär enligt reglerna i förvaltningslagen. Hit hör beslut som rör dig som person. Det kan till exempel gälla beslut om bygglov, begäran om allmän handling eller försörjningsstöd. Den överprövande instansen är vanligtvis förvaltningsrätten, men speciallagar kan bestämma någon annan instans, såsom länsstyrelsen eller kammarrätten.

Endast den eller de som beslutet angår har rätt att överklaga beslut genom förvaltningsbesvär, och bara om beslutet gått dem emot.

Vid ett förvaltningsbesvär prövas både beslutets laglighet och lämplighet, vilket betyder att den överprövande instansen kan ersätta beslutet med sitt eget.

Överklagan ska vara skriftlig och riktas till den instans som har att pröva överklagan, vanligtvis förvaltningsrätten i Uppsala, men överklagan ska skickas till den myndighet som fattat beslutet inom 3 veckor från att den som beslutet angår tagit del av beslutet.

Överklagan ska innehålla uppgift om vilket beslut som överklagas, varför det ska ändras, och hur det ska ändras. Överklagan ska också innehålla person- eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer, e-post, och annan nödvändig kontaktinformation.

När myndigheten som fattat det överklagade beslutet tar emot överklagan så kommer den att pröva om överklagan kommit in i rätt tid och göra en bedömning om det finns skäl att ändra sitt beslut. Om överklagan har kommit in i rätt tid, och myndigheten inte ändrar sitt beslut på det sätt som klagande önskar, så skickas den vidare till rätten för överprövning.

Detaljerna kring exakt hur överklagande går till kan skilja sig åt mellan olika ärendetyper på grund av bestämmelser i speciallagstiftning, såsom plan- och bygglagen, offentlighets- och sekretesslagen, föräldrabalken, och andra lagar.

Upplysningar om hur man överklagar i det enskilda fallet lämnas alltid i samband med att beslutet fattas.

Laglighetsprövning

Kommunala beslut som inte är rent förberedande eller rent verkställande och som inte överklagas genom förvaltningsbesvär kan överklagas genom kommunallagens regler om laglighetsprövning. Sådan överklagan får göras av den som är kommunmedlem, dvs. den som är folkbokförd, äger fast egendom, eller betalar skatt i kommunen.

Laglighetsprövningen är en begränsad prövning av kommunens beslut där domstolen endast har att ta hänsyn till de omständigheter som klagande hänvisat till före överklagandetidens utgång, där domstolen endast kan upphäva eller inte upphäva beslutet, helt eller delvis, men inte ändra beslutet och ersätta det med sitt eget. Det som prövas är beslutet varit lagligt för kommunen att fatta, inte om det varit lämpligt att fatta det.

De grunder som finns för att upphäva beslutet är formella fel under beredningen, att beslutet rör sådant som inte ankommer på kommuner att besluta om, att fel organ inom kommunen beslutat i frågan, eller att det av annan anledning skulle strida mot gällande lag eller annan författning.

Överklagan ska göras inom 3 veckor från att beslutet anslagits på kommunens digitala anslagstavla, den ska vara skriftlig, och den ska skickas direkt till förvaltningsrätten i Uppsala.

Av överklagan ska framgå vilket beslut som överklagas, vilket eller vilka fel som begåtts av kommunen och de omständigheter i övrigt som överklagandet grundas på. Den ska även innehålla klagandes namn, personnummer, adress, telefonnummer och e-postadress.

Beslut som rör dig själv

Du har alltid rätt att ta del av beslut som rör dig själv. Om du inte är nöjd med ett beslut som rör dig har du vanligtvis rätt att överklaga beslutet. Om beslutet gäller ett barn eller en person med psykisk störning får vårdnadshavare eller ställföreträdare överklaga åt den som beslutet rör.

Under hela tiden som ditt ärende handläggs har du också i regel rätt att ta del av allt det material som tillförts ditt ärende och som blir till underlag för beslutet.

Kommunen är skyldig att upplysa dig om hur du ska göra för att överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt, vara ställt till den domstol eller annan myndighet som framgår av den överklagandehänvisning som följt med beslutet, och skickas till kommunen senast tre veckor efter att du tagit del av beslutet. I din överklagan skriver du vilket beslut som överklagas, varför du tycker att beslutet är felaktigt och hur du vill ändra på det.

Om den nämnd som beslutat i ditt ärende inte anser att beslutet kan ändras på det sätt du vill lämnar den din överklagan till den domstol eller annan myndighet som du ställt överklagan till. Den prövar då kommunens beslut och kan då komma fram till att det ska ändras eller stå kvar.

Hjälpte informationen på denna sidan dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller hittar fel på denna sida. Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här:

Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.