Andra värden

Vid utveckling av kommunen finns ett flertal värden och skydd som planeringen behöver ta hänsyn till. Dessa värden och skydd regleras i bland annat miljöbalken, väglagen och kulturmiljölagen.

Biotopskydd och naturminnen

Det finns två olika former av biotopskyddsområden, ett generellt biotopskydd samt skydd för en särskild biotop med beslut i varje enskilt fall. Det generella skyddet berör biotoperna alléer, åkerholmar, pilevall samt i jordbruksmiljöer: stenmurar, källor med våtmarker, odlingsrösen, småvatten och våtmark. De enskilda biotopskyddsområdena utses av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun. I Sigtuna kommun finns sju enskilt beslutade biotopskyddade områden. Beslutet gäller för det enskilda området och utgör värdefulla biotoper som finns i såväl skogs- och jordbrukslandskapet som i sjöar, vattendrag, kust och hav. Biotopskydd har stöd i miljöbalken och innebär ett förbud mot att bedriva verksamheter eller utföra åtgärder som kan skada naturmiljön.

Naturminnen är ett skydd av ett särpräglat naturföremål. I kommunen finns sex naturminnen, varav fem är träd och en utgörs av jättegrytor från istiden. Tillsammans omfattar dessa sex naturminnen 25 stycken enskilda objekt.

Byggnadsminnen

Elva byggnader och anläggningar är förklarade som byggnadsminnen, varav två är statliga och nio är enskilda. Enskilda byggnadsminnen skyddas enligt 3 kap. kulturmiljölagen medan statliga byggnadsminnen skyddas av förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Skyddsföreskrifter har utfärdats för de statliga byggnadsminnena Rosersbergs slott och Viby by.

Föreskrifterna innebär förbud mot förändringar utan Riksantikvarieämbetets tillstånd. Enskilda byggnadsminnen med skyddsbestämmelser är Sigtuna rådhus, Steninge slott, Erikssunds säteri, Lill-Kumla (gårdsbildning i Odensala), Venngarns slott, Husby gamla kyrkskola, Sigtunastiftelsen, Torsborgs ångbåtsbrygga samt Skånelaholms slott. Bestämmelserna syftar till att bevara byggnadernas utseende och karaktär.

Bild på Venngarns slottsträdgård

Fotograf: Sigtuna kommun

Fastställt fornlämningsområde

Alla fornlämningar och äldre kyrkor skyddas av Kulturmiljölagen. Förutom det generella skyddet kan en fornlämning ha ett avgränsat skyddsområde, ett så kallat fastställt fornlämningsområde. I kommunen finns två: Nordians hög samt Grindstugan söder om Lunda kyrka. Vid exploatering och planläggning i närhet av fastställt fornlämningsområdes ska länsstyrelsen kontaktas. Fornlämningsområdet har samma skydd som själva fornlämningen.

Ekologiskt särskilt känsliga områden - esko

I enlighet med miljöbalken har kommunen utpekat ESKO. Samtliga kommunens större vatten som utgör vattenförekomster är utpekade. ESKO har avgränsats utifrån förekomsten av höga naturvärden, som samtidigt har viktiga ekologiska funktioner som är särskilt känsliga. Områdena innefattar även en 300 meter bred buffertzon.

Landskapsbildskydd och skydd av kyrkor

Landskapsbildskyddet är ett skydd för upplevelsen och förståelsen av landskapet. I kommunen finns åtta områden kring kyrkor med landskapsbildskydd. Kyrkobyggnader och kyrkotomter ska enlig 4 kap. 2 § lag om kulturminnen vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkogårdar, gravar, gravbyggnader är skyddade genom 4 kap. kulturmiljölagen och gravfält enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Miljökvalitetsnormer

Av översiktsplanen ska det enligt 3 kapitlet 5 § plan- och bygglagen framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer (MKN). De är juridiska styrmedel för att komma till rätta med så kallade diffusa utsläpp.

Miljökvalitetsnormerna är gränsvärden som ska följas vid, eller efter, en viss tidpunkt så att människor, miljö och natur inte utsätts för större negativ påverkan än vad som är acceptabelt.

MKN för vatten

Enligt vattendirektivet som infördes i miljöbalken 2003, ska alla vattenförekomster i Sverige uppnå miljökvalitetsnormer. För ytvatten gäller generellt sett god kemisk och god ekologisk status medan god kemisk och god kvantitativ status ska uppnås för grundvattenförekomster. För övriga vatten som inte klassas bör vatten förvaltas så att MKN i vattenförekomster kan följas.

För de vattenförekomster som inte har god status eller riskerar att försämras tar Vattenmyndigheten fram åtgärdsprogram. Kommunerna ska årligen rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts. Generellt gäller att miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen är juridiskt bindande. MKN, förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet revideras var sjätte år. Uppdaterad information om status för MKN för vatten återfinns i Vatteninformationssystem Sverige (VISS).

Kommunens verktyg för att uppfylla MKN är i första hand vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, vilken omfattar åtta åtgärder inriktade till kommuner. Genom planering, tillsyn, prövning och förelägganden ska alla Sveriges kommuner se till att verksamhetsutövare och enskilda minimerar sin påverkan på miljön och vid behov genomföra åtgärder i syfte att förbättra vattnets status. Arbetet ska utgå från avrinningsområdes perspektiv. De flesta vatten i Sigtuna kommun, undantaget Märstaån och dess biflöde, rinner igenom flera kommuner. Samverkan med grannkommuner och lokala aktörer avseende MKN för vatten är därför av stor vikt. Sigtuna kommun ingår i olika samverkansgrupper och vattenråd, bland annat Oxunda vattensamverkan, Stockholmsåsen grundvattenråd, Märstaåns vattensamverkan samt Mälarens vattenvårdsförbund.

Enligt miljöbalken får inte en kommun tillåta en verksamhet om den ger upphov till en sådan förorening som äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer.

I kommunen finns 10 grundvattenförekomster, 5 sjöar och 8 vattendrag enligt Vatteninformationssystemet i Sverige (VISS).

Av alla sjöar och vattendrag som är vattenförekomst, är det bara Vidboån som uppnår god ekologisk status. Alla andra har måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Inga av dem når god kemisk status. Två grundvattenförekomster Stockholmsåsen – Arlanda samt Källbrunn, har dålig kemisk status på grund av miljögifter.

De mindre sjöarna och vattendragen, till exempel Odensalabäcken, Rosersbergsbäcken, Halmsjön, är klassade som övriga vatten. För dem gäller också att deras status inte får försämras om detta innebär att MKN för angränsande vattenförekomster inte kan följas.

MKN för luft och partiklar

Miljökvalitetsnormer finns för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon och partiklar. Kommunerna ansvarar för kontrollen av dessa, med undantag för ozon och partiklar. Om det finns risk att värdena överskrids ska åtgärder vidtas. Inom kommunen finns inga platser där miljökvalitetsnormerna för luft eller partiklar överskrids idag eller förväntas göra det som en konsekvens av översiktsplanens inriktning. Risk för framtida överskridande av gällande miljökvalitetsnorm kan dock finnas för kvävedioxid (NO2), främst utmed infartsleden från E4.65 till Arlanda flygplats.

Även andra typer av marktransporter samt produktion av energi står för en betydande del av utsläppen.

Naturreservat

Inom Sigtuna kommun finns elva naturreservat med olika livsmiljöer och naturvärden. Syftet med naturreservat är att bevara biologisk mångfald, naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. De elva reservaten är Fysingen, Laggatorp, Torslunda, Västerängsudd, Åttesta (delas med Vallentuna kommun) samt de kommunala naturreservaten Askarehage, Hällsboskogen, Munkholmen, Rävsta, Sköndalsskogen och Steningedalen. Kommunen ansvarar för sex av de naturreservat som finns i kommunen och arbetar där aktivt med skötsel, utveckling av de olika naturvärdena och med att tillgänglighetsgöra reservaten.

Skydd av djurliv och växter

I kommunen finns ett djurskyddsområde i norra Garnsviken, där särskilda bestämmelser gäller för skydd av djurlivet kring inre delen av Garnsviken, och i delar av Fysingens naturreservat. Bestämmelserna avser tillträdesförbud 1 april – 15 juli. Artskyddet innebär fridlysning av vissa arter om det finns risk att djur- eller växtarter kan komma att försvinna eller utsättas för plundring eller om det krävs för att uppfylla internationella åtaganden.

Kor på en äng vid Fysingen.

Fotograf: Sigtuna kommun

Skyddsavstånd till väg

För objekt som inte ligger inom detaljplan och som inte kräver bygglov gäller enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst tolv meter från en väg. Inom detta område ska om möjligt inte finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten. Länsstyrelsen beslutar om tillstånd inom tillståndspliktig zon från väg. För vissa vägar gäller en utökad tillståndsplikt på 30 eller 50 meter.

Byggnadsfritt avstånd om 50 meter från vägområde gäller för vägarna: E4, E4.65 (Arlandaleden), väg 273 mellan E4 och väg 263 samt väg 263 mellan väg 273 och E4.

Byggnadsfritt avstånd 30 meter från vägområde gäller för väg 263 mellan väg 273 och kommungränsen vid Erikssund, väg 255 mellan väg 263 och länsgränsen samt väg 273 mellan Arlanda och länsgränsen.

Skyddsavstånd till järnväg

Generellt bör ny bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen, räknat från spårmitt på närmaste spår. Ett sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, till exempel parkering, garage och förråd, kan dock finnas inom 30 meter från spårmitt. Hänsyn bör dock tas till möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen och bebyggelsen.

Strandskydd

Strandskydd är ett generellt skydd som gäller vid alla vattendrag, kuster och sjöar. Det skyddade området är normalt 100 meter, både på land och motsvarande avstånd i vattenområdet. Länsstyrelsen kan besluta om att utöka strandskyddet med upp till 300 meter. I Sigtuna kommun omfattas stora delar av Mälaren samt Fysingen av ett utökat strandskydd på 300 meter.

Vattenskyddsområden

Skyddsområden för vattentäkter finns vid Lunda-Albano, Venngarn, Bärmö och Holmens fritidshusområde samt för Norrvattens reservvattentäkt vid Ströms gård.

Vattenskyddsområdet Ströms gård är mycket viktig för den regionala dricksvattenförsörjningen. Skyddsområdet omfattar stora delar av Stockholmsåsen inom kommunen. Vattenskyddsområde Ströms gård fungerar som reservvattentäkt för Görväln-verket i Järfälla och som försörjer norra Storstockholms län med dricksvatten. Reservvattentäkten används årligen vid behov, till exempel vid driftsstopp i Görväln-verket.

Vattenskyddsområdena är i behov av nya skyddsföreskrifter och nya skyddszoner förutom Lunda-Albano som tillkommit senare. Arbete pågår med att revidera skyddsföreskrifterna och skyddszonerna för Ström Vattenskyddsområde. Det finns även behov av utredning om att uppföra vattenskyddsföreskrifter och en utpekad skyddszon för vattentäkten vid Skepptuna skola.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.