- Start
- / Bygga, bo och miljö
- / Översiktsplan och detaljplaner
- / Översiktsplan
- / Översiktsplan 2022
- / Mark- och vattenanvändning
- / Befolkning och bostäder
- / Bostadsbyggande
Bostadsbyggande
Under den senaste tioårsperioden 2011–2021 har strax över 300 bostäder per år färdigställts. Nybyggnationstakten har under åren varierat kraftigt, med en topp under år 2011 då över 600 bostäder färdigställdes.
Av de färdigställda bostäderna år 2011–2021 utgjorde 51 procent hyresrätter, 26 procent småhus och 23 procent bostadsrätter. Förhållandet skiljer sig från hur fördelningen av upplåtelseformerna i nyproduktion sett ut i länet de senaste åren. Här har bostadsrätter varit den dominerande upplåtelseformen med nästan 60 procent av de nyproducerade bostäderna.
Bostadsbyggande som verktyg för en sammanhållen kommun
Bostadsbyggande kan användas som ett av flera verktyg för att främja inkludering och i förlängningen bidra till en socialt sammanhållen kommun. Ett sätt är att eftersträva att det ska finnas ett balanserat bostadsutbud i alla kommundelar. Ett blandat bostadsutbud ökar möjligheterna för invånare att flytta inom sin egen kommundel när livssituationen förändras och nya behov uppstår. Blandade bostadsområden skapar vidare förutsättningar för vardagliga möten mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund.
I kommunen finns i dagsläget en obalans i utbudet av upplåtelseformer, med en övervikt åt hyresrätter i flerbostadshusbeståndet. Då bostadsbyggandet under senare år i huvudsak präglats av nybyggnation av hyresrätter har obalansen byggts på. För att uppnå en balans i bostadsbeståndet behöver nybyggnation av småhus och bostadsrätter prioriteras.
Utgångspunkten för planeringen är att bostadsbyggandet ska bidra till att skapa trygga livsmiljöer som främjar samspel och möten. Vägledning finns i BoTryggt 2030, handbok för planering av trygga och säkra miljöer. Där redovisas aspekter som påverkar upplevelsen i ett bostadskvarter såsom skalan och utformningen av bostadsgården. Flera studier visar att den sociala kontrollen är lägre när ett stort antal bostäder delar trapphus eller bostadsgård. Samspel och möten kan främjas genom en välavvägd skala, indelning i mindre enheter och en tydligt avgränsad bostadsgård som inbjuder till vistelse för olika målgrupper.
Hur bostäder och annan bebyggelse utformas har en stor påverkan på upplevelsen av våra offentliga rum, såsom gator och torg. En omsorgsfull utformning av bebyggelsens bottenvåning och placering av entréer vända mot det offentliga rummet skapar förutsättningar för liv, rörelse och att människor känner sig trygga i stadsrummet.
Planeringsinriktning för bostadsbyggande
- Verka för ett balanserat utbud av lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer och hustyper, på kommundelsnivå såväl som i kommunen som helhet. Andelen småhus och bostadsrätter ska öka i förhållande till hyresrätter.
- Koncentrera tätare bebyggelse till de stationsnära lägena i Märsta och Rosersberg. Delar av småhusområden som ligger särskilt nära
kollektivtrafik bör ges en högre täthet i form av exempelvis radhus. - Använd bostadsbyggandet som ett verktyg för att skapa trygga livsmiljöer, både inom bostadskvarteren och i de offentliga rummen, i småhusområden såväl som i stadsmiljöer.
- Verka för en för platsen välbalanserad bebyggelseskala där bostadskvarter med fördel är indelade i gemensamma, mindre enheter som främjar social hållbarhet och trivsel.
- Verka för bostadsgårdar med en tydlig inramning, utrymme som ger förutsättningar för vistelse med goda ljus- och ljudförhållanden.
- Verka för bebyggelseutformning som skapar förutsättningar för liv och rörelse i det offentliga rummet, exempelvis genom att placera entréer mot det offentliga rummet och en omsorgsfull bearbetning av bottenplan med fönstersättning och lokaler i lämpliga lägen.
Hjälpte informationen på denna sida dig?
Meddela fel på sidan