Landsbygden

Sigtuna kommuns landsbygd är av stor betydelse för kommunens identitet. Stora delar av landsbygden utgörs av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och områden med höga natur- och rekreationsvärden. Landsbygden är en stor resurs med unika kvaliteter som behöver få utvecklas i sin takt, med sina förutsättningar. Jordbruksmarkens värden ska tillvaratas.

Sigtuna kommun verkar för att landsbygden ska utvecklas och vara attraktiv för boende och företagande. För att främja en levande landsbygd prioriterar kommunen att bibehålla eller utveckla en tillfredsställande servicenivå i utpekade servicenoder på landsbygden. Service- och bebyggelseutveckling ska i huvudsak koncentreras till de servicenoder som utifrån infrastruktur och övriga förutsättningar är lämpliga.

Inom den övriga landsbygden, som inte utgör servicenoder, är inriktningen att nuvarande markanvändning i huvudsak ska fortgå. I lämpliga lägen kan en varsam, småskalig komplettering övervägas. Arlanda flygplats och Totalförsvaret medför bullerpåverkan och dessa verksamheters utveckling skyddas då de är statliga riksintressen. På grund av detta är möjligheten till bostadsbyggnation begränsad inom stora delar av landsbygden.

Servicenoder på landsbygden

Översiktsplanen pekar ut fem servicenoder på landsbygden. Sett från kommunens västra till östra del är dessa Granby, Venngarn, Odensala, Lunda och Skepptuna. De har olikheter, men gemensamt för servicenoderna är att de utifrån läge, serviceutbud och sociala strukturer är av betydelse för en levande landsbygd.

Framtida servicelösningar på landsbygden

Den tekniska utvecklingen öppnar möjligheter för nya servicelösningar som kan underlätta människors vardag på landsbygden. Det kan till exempel handla om att skapa en lokal samlingsplats dit matvaror och liknande
levereras, utöka möjligheter till gemensamma lösningar för återbruk av olika slag, digital rådgivning inom vården samt utbildning och arbete på distans. För att den ska vara möjlig är det av stor vikt att det finns god tillgång till bredband.

Granby

Granby är ett fritidshusområde där omvandling till en bostadsort med en stor andel permanentboende pågår. Omvandlingen tog fart på 2000-talet då ett flertal nya permanentbostäder utvecklades, framförallt i anslutning till fritidshusområdet. I samband med utbyggnaden byggdes även en förskola.

Idag har Granby en permanentboende befolkning på ca 320 personer, fördelat på ca 150 bostäder. Kommunens intention är att fortsätta utvecklingen genom att tillföra ytterligare småhus med permanentstandard, förbättra infrastrukturen och utöka servicen. Utvecklingen ska ske i anslutning till befintlig bebyggelse i Granbyområdet samt närliggande Hammaren/Hagtorp.

En hållbar vatten- och avloppshantering är en förutsättning för områdets utveckling. Inom ramen för pågående detaljplan utreds möjligheten att inrätta ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.

Planeringsinriktning för Granby

  • Granby ska fortsatt ha en sammanhållen och naturpräglad karaktär.
  • Vid detaljplaneläggning ska friluftslivet
    intressen beaktas särskilt.
  • Gemenskap bör främjas genom att i
    detaljplaner möjliggöra för en utveckling av fler mötesplatser.
  • Bostadsexploatering medför krav på en
    förbättrad trafiksäkerhet till Granby. Kommunen ska därför verka för säkra anslutningspunkter till väg 263.
  • Ny bebyggelse ska anslutas till en för Granby gemensam VA-anläggning.
  • Planera och verka för en gång- och cykelväg mellan Granby och Sigtuna stad.
Kvinna klappar djur i hage.

Fotograf: Rosie Alm

Venngarn

Venngarn slott, med tillhörande slottspark och byggnader, är utpekat som statligt byggnadsminne. Under 2010-talet har slottsområdet utvecklats och förädlats till ett levande och mångfacetterat bysamhälle för såväl besökare, verksamma som boende. Med utgångspunkt i platsens höga kulturhistoriska värden har värdebärande byggnader rustats upp samtidigt som nya verksamheter och bostäder tillkommit. Utöver bostäder finns här bland annat café, restaurang, lokaler, träningsanläggning, butiker och stall. Bostads- och serviceutbudet samt funktionen som besöksmål gör Venngarn till en betydelsefull servicenod i landsbygdens västra delar.

I syfte att stärka Venngarns attraktivitet som plats att besöka, verka och bo på föreslås en fortsatt hänsynsfull utveckling av bostäder, service och besöksnäring. Nya tillägg ska noga studeras med utgångspunkt i platsens kulturhistoriska värden och riksintresset för kulturmiljövård.

Planeringsinriktning för Venngarn

  • Vid lokalisering och gestaltning ska stor hänsyn tas till de riksintressanta värden som finns intill slottet och dess tillhörande kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse, betydelsefulla siktlinjer och
    omgivande natur- och kulturlandskap.
  • Venngarn ska fortsatt ha en sammanhållen karaktär. Inriktningen är att i första hand pröva nyexploatering i traditionella bebyggelselägen samt genom förtätning i befintlig bebyggelsestruktur, med hänsyn till kulturmiljöns visuella läsbarhet. Ny bebyggelse ska därför anpassas efter befintliga bebyggelsemönster och ansluta till den sammanhängande strukturen. Den sammanhängande jordbruksmarken ska i största möjliga mån undantas från exploatering. Jordbruksmarkens arrondering ska vara god.
  • Ny bebyggelse ska vara av hög arkitektonisk kvalitet.
  • Verka för förbättrade kommunikationer i form av en ökad turtäthet i kollektivtrafiken, förbättrat hållplatsläge närmare bebyggelsen samt en gång- och cykelväg mellan Sigtuna stad och Venngarn.

Odensala

Odensala är ett samhälle beläget i kommunens norra landsbygdsdel. I Odensala finns tillgång till kollektivtrafik och ett serviceutbud omfattande grundskola, förskola, idrottsplats och bygdegård. Ortens karaktär, serviceutbud och strategiska läge gör Odensala till en betydelsefull servicenod för landsbygdens norra delar. Hela omgivningen är utsedd till helhetsområde för värdefull kulturmiljö.

På sikt är Odensala ett strategiskt intressant läge för bostadsutveckling, både ur ett kommunalt och regionalt perspektiv. En stor fördel är närheten till Ostkustbanan och den potential det innebär för framtida utveckling av bostäder i ett nytt stationsnära läge. I dagsläget begränsas möjligheten till bostadsutveckling i Odensala av flygbuller från Arlanda flygplats. Bostadsutveckling kan först bli aktuell om och när restriktionerna förändras. En hållbar helhetslösning för vatten- och avlopp är en förutsättning för framtida bebyggelseutveckling i Odensala. Knivsta kommun verkar för att ansluta sitt avloppsvatten till Käppala reningsverk på Lidingö varvid ledningen föreslås gå genom Sigtuna kommun. Ledningsdragningen planeras att gå via Odensala till en anslutning i Märsta. Detta skapar förutsättningar för en hållbar hantering av
avloppsvatten för befintlig bebyggelse och vid en framtida utveckling av området.

Planeringsinriktning för Odensala

  • Planera och verka för en gång- och cykelväg mellan Odensala och Märsta.
  • Verka för ett framtida stationsläge i eller i närheten av Odensala.
  • Verka för att Knivsta kommuns anslutning till Käppala reningsverk sker genom att en spillvattenledning förläggs via Odensala.
  • Verka för att Svenska kraftnät och Vattenfalls förstärkning av transmissionsnätet sker med hänsyn till kommunens ambitioner om en framtida utveckling av Odensala.
  • Vid förhandsbesked och annan lovgivning ska stor hänsyn tas till kulturmiljövärden och bebyggelsestruktur samt till landskapsbildskydd.

Lunda

Lunda utgör en servicenod i kommunens östra del.
Samhället har med sin tillgång till kollektivtrafik och
service i form av livsmedelsbutik, drivmedelsstation,
idrottsplats och kyrka med samlingslokal ett grundläggande serviceutbud som är av betydelse för landsbygdens östra delar. Hela omgivningen är utsedd till helhetsområde för värdefull kulturmiljö. Lundas lokalisering gör området särskilt intressant för utveckling av smarta servicelösningar, exempelvis en framtida samlingsplats för närboendes leveranser. Lunda ligger i nära anslutning till Arlanda flygplats och flygplatsens markanspråk för framtida rullbanor. På grund av närheten till flygplatsen är det inte möjligt att bygga nya bostäder i området. Då befintligt verksamhetsområde för vatten och avlopp har nått sin nuvarande kapacitetsgräns är möjligheten till utveckling av verksamheter mycket begränsad.

Planeringsinriktning för Lunda

  • Verka för att Lunda ska bibehålla sin roll som servicenod.
  • Småskalig utveckling av kompletterande servicefunktioner kan övervägas i lämpliga lägen och stor hänsyn ska tas till landskapsbildsskydd
    och kulturmiljövärden.

Skepptuna

Skepptuna är ett bysamhälle i kommunens nordöstra delar. Samhället är med sin tillgång till kollektivtrafik och service i form av bland annat förskola, grundskola, idrottsplats och samlingslokaler utpekad som en servicenod. I syfte att stärka serviceunderlaget och främja ett fortsatt levande bysamhälle planeras utbyggnad med småhus i anslutning till Skepptunas bygdegård, skola och förskola. Förutsättningarna för ytterligare bebyggelseutveckling är på grund av serviceortens perifera läge, bristande vägstandard
och riksintresset för Arlandas bullerpåverkan begränsad. Nuvarande flygbullerrestriktioner innebär att en ny tätort inte får tillkomma i Skepptuna. Skepptuna ligger inom ett område för riksintresse för kulturmiljövård vilket ska beaktas vid förhandsbesked och detaljplaneläggning och annan lovgivning.

Planeringsinriktning för Skepptuna

  • Verka för att Skepptuna ska bibehålla och utveckla befintlig servicenivå.
  • Ny bostadsbebyggelse ska ta stor hänsyn till kulturmiljövärden och landskapsbildsskydd.
  • Utanför angiven ändrad markanvändning för ny bebyggelse kan enstaka ny bostadsbebyggelse prövas i förhandsbesked.

Bebyggelseutveckling på övriga landsbygden

För att bibehålla landsbygdens karaktär och tillgångar krävs särskild hänsyn vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse. Här redovisas övergripande planeringsinriktning för lokalisering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden. Planeringsinriktningarna ska beaktas i bygglov och förhandsbesked på landsbygden.

Lokalisering av ny bebyggelse

Lokalisering av ny bebyggelse ska ske enligt platsens traditionella bebyggelsemönster i syfte att utveckla de kulturhistoriska värdena. Det innebär att bygga vidare på befintliga byar och lämpliga luckor inom befintlig bebyggelsestruktur. Att bygga ihop separata byar eller skapa nya ska undvikas.

Sammanhängande öppna landskapsrum, friluftsstråk och viktiga siktlinjer ska bevaras. Bebyggelse bör därför placeras i kantzoner och alltför öppna, iögonfallande lägen bör undvikas. Med kantzoner avses delar av landskapet som ligger i kanten av större öppna eller slutna områden, exempelvis skogsbryn.

Nybyggnad av enstaka bostäder för jordbrukets behov, exempelvis vid generationsskifte, kan prövas både inom och utanför bullerstörda områden. Ny bostadsbyggnad ska placeras i nära anslutning till brukningscentrum och mangårdsbyggnad, så att det blir ett komplement till gården.

Tomternas planering

Bebyggelse utanför tätorterna ska ha en landsbygdskaraktär, kännetecknad av väl tilltagna tomter som skapar en luftighet mellan bostadshusen och inrymmer plats för naturlig vegetation, fristående komplementbyggnader och egna odlingar.

Placering av bebyggelse ska ske utifrån platsens naturliga terrängförhållanden. Låglänta, öppna områden bör undvikas och för att skapa en god boendemiljö bör byggnader ha stöd i den befintliga terrängen. Stora uppfyllnader och större
ingrepp i form av sprängning och schaktning bör undvikas.

För att skapa en boendemiljö med goda sol- och
skuggförhållanden bör tomter lokaliseras för att skapa vistelsemiljöer i söder-västerläge, och endast i undantagsfall mot norr-öster.

Bebyggelsens utformning

Utformningen av bebyggelsens form, färg och materialval ska ske med hänsyn till lokala bebyggelsetraditioner och platsens specifika förutsättningar. Inom riksintresseområden
för kulturmiljövård gäller särskilt högra krav på utformning och anpassning till landskapet. Höga krav gäller även inom utpekade områden med höga kulturmiljövärden i kommunens kulturmiljöprogram. För dalgången mellan Hova och Odensala finns särskilda riktlinjer för bebyggelseutveckling.

Hästar som betar i en hage i solljus.

Fotograf: Björn Leijon

Bygglovbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus utanför sammanhållen bebyggelse

För en- och tvåbostadshus utanför områden
med detaljplan, områdesbestämmelse eller
sammanhållen bebyggelse finns det lättnader från bygglovsplikten. Där krävs inte bygglov för en liten tillbyggnad eller att uppföra en komplementbyggnad, mur eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte uppförs närmare gränsen än 4,5 meter eller om berörda grannar har gett sitt medgivande till åtgärden.

Praxis i Sigtuna kommun är att en tillbyggnad på upp till 50 procent av den befintliga huvudbyggnadens byggnadsarea (BYA) vid senast givna bygglov bedöms som bygglovbefriad. Tillbyggnaden får dock högst vara 40 kvadratmeter BYA och en förutsättning är att hela byggnaden nyttjas till samma ändamål som tidigare.

En bygglovbefriad komplementbyggnad
är en byggnad i högst en våning belägen i
huvudbyggnadens omedelbara närhet och som fyller ett behov som komplement till bostaden. Den får inte dominera över huvudbyggnaden i area och volym och får vara som störst 50 procent av huvudbyggnadens byggnadsarea, dock högst 60 kvadratmeter BYA i en våning. Tillstånd kan komma att krävas enligt annan lagstiftning såsom exempelvis miljöbalken, kulturmiljölagen, naturvårdslagen eller
väglagen.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.