Kulturmiljö

Viktiga kulturmiljöer och enstaka objekt är av stor betydelse för förståelsen av vår historia. Inriktningen är att dessa värden ska bevaras och framhävas.

Planeringsinriktning för kulturmiljöer

  • Vid förtätning och nyetablering ska delar av äldre bebyggelse bevaras för att från början skapa förutsättningar för åldersblandad bebyggelse och variation på utbud av bostäder, lokaler för föreningar och mindre affärsrörelser.
  • Vid förtätning eller utbyggnad ska kulturmiljön värderas. Bevarad värdefull kulturmiljö i förtätnings- eller utbyggnadsområden ger platsen identitet och attraktivitet och ska därför ingå som en utgångspunkt i detaljplanearbetet.
  • Öka medvetandet och intresset för den närliggande kulturmiljön genom att förbättra informationen om kulturmiljöer och kulturhistoriska objekt till invånarna och fastighetsägare i kommunen.
  • Komplettering av kulturmiljöprogrammet behöver göras för nutida bebyggelser och bebyggelsemiljöer.

Kommunens historia avspeglas i dess kulturmiljöer

Kulturlandskapen, de många fornlämningarna och andra värdefulla kulturhistoriska miljöer präglar Sigtuna kommun. I Märsta, Rosersberg och Sigtuna bildar olika tiders gatustrukturer, byggnader och parker tydliga årsringar. Spår av markanvändningen genom historien utgör en viktig del av kommunens särart, liksom kulturmiljöernas arkitektoniska kvaliteter.

Sigtuna kommuns utpekade kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader visar kommunens utveckling från förhistorisk tid fram till idag. Kommunens inriktning är att utveckla och bevara dessa. Det som anses värdefullt att bevara förändras över tid, liksom varje tids markanvändning förändrar det som tidigare generationer lämnat efter sig. Det unika för trakten som olika landskap, landmärken, vägsträckningar, platser eller enskilda byggnader är identitetsskapande och bidrar till trygghet i den egna hemmiljön. En viktig del av den sociala hållbarheten är att invånarna trivs, känner igen sig och känner stolthet över sin omgivning.

En grupp män och kvinnor som promenerar och sitter nedanför.

Fotograf: Rosie Alm

Sigtuna stad

Sigtuna etablerades som det blivande kungariket Sveriges första stad. Den ursprungliga stadsplanen från 980-talet är tydligt avläsbar i dagens tomt- och gatustruktur. Tillsammans med de rika kulturlagren, gråstenskyrkorna och tegelkyrkan, den småskaliga bebyggelsen från 1700-talet och framåt samt runstenarna gör Sigtuna stad till en helt unik kulturmiljö.

Under 1900-talets början utvecklades utbildningsinstitutionerna och Sigtunastiftelsen och staden blev en utflykts- och rekreationsort. Humanistiska läroverket togs i bruk 1929 och var då det största byggnadsverket i Sigtuna stad sedan 1200-talet. Bostadsutvecklingen dominerades av villa- och egnahemsbebyggelse och det första flerfamiljshuset byggdes på Brännbogärdet under 1900-talets andra hälft och ansågs kontroversiellt och djärvt. Kännetecknande för Sigtunas yngre bebyggelse är att den uppförts på tidigare oexploaterade höjder, ovanför den äldre stadskärnan.

Märsta

Redan under järnåldern på 500-talet fanns det gårdsbebyggelse på Märstas höjder, i flera fall med obruten kontinuitet in i 1900-talet: Märsta och Nymärsta gårdar, Sätuna gård, Ekilla gård och den stora Valsta gård. I och med utbyggnaden av Ostkustbanan 1866 etablerades vid Märsta i början av 1900-talet ett stationshus, sedan verkstäder, fabriker och modernare bostäder. Kexfabriken, numera kommunhus, byggdes 1916. Utvecklingen tog fart efter 1957 då riksdagen fattade beslut om storflygplatsen Arlanda. Detta fick till följd att Märsta och Rosersberg kraftigt utökades med bostäder för flygplatsens personal. Planeringsidealet syns tydligt på Märstas 1960-bebyggelse med en utspridd struktur som påverkar kommunen än idag. I Tingvalla byggdes ett tidstypiskt halvcirkelformat bostadshus i åtta våningar, ett välkänt inslag i Märstas siluett.

Under 1960-talet påbörjades även Valstas utveckling med en arkitekttävling för en stadsdel för 10 000 invånare. Bebyggelsen är samlad kring ett stadsdelscentrum med gröna miljöer som letar sig fram mellan husen som är tre till sju våningar höga. Bebyggelse som tydligt speglar Märstas samhällshistoriska utveckling är viktig att identifiera och bevara, inte minst för förståelsen av Märstas unika historia; från bondebygd till stationssamhälle och senare utveckling till en modern serviceort för flygplatsen.

Rosersberg

Rosersbergs station invigdes 1866. Från 1870 in till sent 1900-tal bedrevs militärutbildning på det närbelägna Rosersbergs slott. Under 1940-talet utvecklades villasamhället kring stationen. Under 2000-talet etablerades logistikområdet med kombiterminalen för omlastning mellan tåg och lastbil, som ett komplement till Arlandas godshantering.

Landsbygd

Landsbygden har formats av markanvändningen från bronsålder till modern tid. Kommunens gårds- och bynamn visar att trakten var bebyggd under det första årtusendet, och kommunen är av de runstensrikaste i landet. Här finns även hela nio medeltida sockenkyrkor, herrgårdslandskap kring slott från 1600-talet och herrgårdar från 1700-talet. Genom 1800-talets skiftesreformer och nya mer rationella brukningsmetoder skapades dagens landskap med utflyttade gårdar och stora odlingsfält. Några områden har mer ålderdomlig karaktär och delvis ett vägnät från medeltiden eller äldre. Bebyggelsen på landsbygden är till stora delar välbevarad från tiden kring sekelskiftet 1900. För dalgången mellan Hova och Odensala har särskilda riktlinjer tagits fram som ett sätt att beskriva hur värden kan stärkas och utvecklas med kunskap och hänsyn till befintlig bebyggelse.

Skydd av kommunens kulturmiljöer

Sigtuna kommuns kulturhistoriska värden skyddas genom lagstiftning, det gäller så väl fornlämningar, som kyrkor, värdefulla landskap och äldre bebyggelse. De lagar som reglerar det här är Miljöbalken, Kulturmiljölagen och Plan- och bygglagen, som har ett varsamhetskrav och förvanskningsförbud kopplat till kommunal planering. Sigtuna stadskärna utgör ett av flera riksintressen för kulturmiljövården och inom kommunen finns även flera enskilda byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen.

Fem områden är utpekade som riksintresseområden för kulturmiljövården, vilka motsvarar cirka 20 procent av kommunens yta. Elva byggnader och anläggningar är förklarade som byggnadsminnen, varav två är statliga och nio är enskilda.

Inriktningen för kommunens arbete med kulturmiljövården utgår från Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, antaget av kommunfullmäktige 1985, samt från Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad, antagen av kommunfullmäktige 2019. Dokumenten är vägledande och är ett viktigt stöd i kommunens planarbete och bygglovgivning. De utgör således en viljeyttring för skydd av kulturhistoriska värden i kommunen. Kommunen avser att göra en översyn av eventuella avvikelser mellan bevarande- och förnyelseplanens inriktning och outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner.

Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, 1985

I kulturminnesvårdsprogrammet har särskilt skyddsvärda kulturmiljöer pekats ut tillsammans med Länsstyrelsen. Dessa har avgränsats och definierats som kulturhistoriska helhetsmiljöer respektive närmiljöer.

För närmare beskrivning av objekten hänvisas till kulturminnesvårdsprogrammet.

För ytterligare information beträffande fornlämningar finns fastighetskartan och riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Beträffande bebyggelse finns – förutom Kulturminnesvårdsprogrammet – Länsstyrelsens bebyggelseinventeringar.

Bild på Sankt Olofs kyrkoruin i Sigtuna stad.

Fotograf: Mostphotos

Kulturhistoriska helhets- och närmiljöer

Helhetsmiljö är ett område med kulturhistoriskt värdefull struktur och närmiljö är ett område som särskilt ingående belyser viktiga delar av kommunens historia. Närmiljöerna utgör helhetsmiljöernas mest värdefulla delar. De kan exempelvis ha särskilda pedagogiska värden eller vara av stort vetenskapligt intresse. Till stor del överensstämmer de med riksintresseområdena och vissa objekt är byggnadsminnen. Kulturhistoriskt värdefulla objekt som inte ingår i någon helhets- eller närmiljö har i kulturminnesvårdsprogrammet utpekats som särskilt värdefulla.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.