Hållbarhetskonsekvensbeskrivning – En sammanfattning

För alla nya översiktsplaner ska en strategisk miljöbedömning genomföras. Syftet med en sådan bedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen genomförs parallellt med, och integrerat i, planprocessen. Sigtuna kommun har valt att utvidga bedömning till att också inkludera sociala och ekonomiska konsekvenser. Detta kapitel sammanfattar konsekvensbeskrivningen för Sigtuna kommuns nya översiktsplan så här långt, inför samråd.

Planförslaget

Planförslaget lägger grunden för hur översiktsplaneringen ska bidra till att nå en hållbar samhällsutveckling i hela Sigtuna kommun och även bidra till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030. Planen har horisontår 2035.–

Innehållsmässigt bygger samrådsförslaget ÖP2022 på översiktsplanen från 2014 (ÖP2014). Utpekanden i markoch vattenanvändningskartan skiljer sig i vissa delar från ÖP2014 i syfte att uppnå fler av hållbarhetsmålen.

Trafikverket fattade 31 mars 2021 beslut om en ny riksintresseprecisering för Arlanda flygplats. Översiktsplanen har arbetat in det nya influensområdet för flygbuller och justerat markanspråket för flygplatsverksamheten.

Ett tidigare uppdrag om att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Arlanda-Märsta har inarbetats i ÖP2022. Här finns nu en detaljerad beskrivning av önskad utveckling inom Arlanda-Märsta. Befintlig fördjupad översiktsplan för Arlandaområdet från 2006 föreslås upphöra att gälla när ÖP2022 antas.

Miljökonsekvenser

Planförslagets miljökonsekvenser bedöms i relation till nuläget samlat som varken positiva eller negativa. Positiv utveckling i vissa avseenden motverkas av negativa konsekvenser i andra. De negativa konsekvenserna uppstår företrädesvis lokalt (där naturvärden försvinner till förmån för bebyggelse) medan de positiva effekterna typiskt gynnar hela områden eller kommunen som helhet (t.ex. insatser för minskad klimatpåverkan från resande).

Planen bedöms ha färre negativa miljökonsekvenser jämfört med nollalternativet (ÖP2014). Detta i första hand eftersom tidigare föreslagen bebyggelse i lägen med svag kollektivtrafikförsörjning och där utveckling inneburit stor påverkan på natur- och kulturmiljövärden utgått.

Kommunens stora naturvärden uppmärksammas systematiskt i planförslaget och stöd ges för att i efterföljande planering säkerställa att värden bevaras och stärks. Lokalt kan negativa konsekvenser uppstå när naturmark omvandlas till bebyggelse. Ett tydligare krav på kartläggning av värden och anpassning av sådan ny bebyggelse skulle kunna minska dessa risker och möjliggöra anpassning av bebyggelsen.

För kommunens vattenmiljöer bedöms planförslaget ge positiva konsekvenser.

De rika kulturmiljövärden som finns i kommunen tillåts, liksom riksintresseområden för kulturmiljövården, påverka planförslagets utformning i stor utsträckning. Planförslaget innebär att en stor del av kommunens kulturhistoriska värden bevaras vilket är positivt för kulturmiljön, men innebär även bebyggelseutveckling i känsliga områden och inom riksintresse för kulturmiljövården vilket innebär negativ påverkan. Jämfört med nollalternativet (ÖP2014) är planeringsinriktningar tydligare, och samtliga tätorter beskrivs separat. Ett förnyat och utvidgat kulturmiljöprogram behövs för att ge nödvändigt stöd i efterföljande planering.

Planeringen inriktas på att minska klimatpåverkan från i första hand trafiksystemet, genom att koncentrera ny byggelse till kollektivtrafiknära lägen och att gynna alternativ till bilen för resande. Planförslaget bör kompletteras med riktlinjer för att ny bebyggelse i första hand ska anslutas fjärrvärmenätet. Planförslagets bebyggelsestruktur är mer gynnsam ur ett klimatperspektiv än ÖP2014. Kraftfulla andra åtgärder måste dock parallellt vidtas för att klimatpåverkan från kommunens invånare och verksamheter ska minska i linje med nationella och internationella mål.

Planförslaget uppmärksammar på ett tillfredsställande sätt risker som behöver hanteras i planeringen, med anpassade riktlinjer.

Sociala konsekvenser

Planförslaget har högt ställda sociala ambitioner och identifierar ett flertal strukturella problem i kommunen som den fysiska planeringen kan bidra till att minska. Jämfört med nollalternativet ÖP2014 bedöms planförslaget på ett tydligare sätt ha uppmärksammat dessa problem och anvisat anpassade inriktningar inom den fysiska planeringens räckvidd. Planförslaget har ett stort fokus på mötesplatser och ökad socialt utbyte. Ambitionerna följs upp av planeringsinriktningar som ska ge möjlighet för efterföljande planering att uppnå de höga ambitionerna i relation till den problembild som ges Översiktsplanens potential skulle kunna nyttjas ytterligare om krav ställdes på fördjupade eller nya typer av sociala kunskapsunderlag i efterföljande planering. Bedömningen är att planförslaget för vissa geografiska områden kan ge negativa konsekvenser för människors hälsa. Detta gäller i första hand Rosersberg och området öster om Märsta station, men också andra platser nära högt trafikerade vägar. Flyg-, järnvägs- och vägtrafikbuller kan göra skapandet av en hälsosam ljudmiljö mycket svårt. Att bygga för goda ljudmiljöer bör alltid vara ett krav i planeringen, oavsett vilka ställningstaganden kring områdesutveckling som gjorts i tidigare planering.

Ekonomiska konsekvenser

Kommunala kostnader förenade med utveckling av bebyggelse och infrastruktur kan vara betydande, och kommer ofta långt tidigare än skatteintäkter från nya invånare uppstår. Planförslaget skulle kunna kompletteras med en utbyggnadsstrategi där de kommunalekonomiska effekterna av planförslaget vägs in så att kostnader och nya intäkter balanseras över tid.

För näringslivet bedöms planförslaget sammantaget ges positiva konsekvenser jämfört med nuläget. Förslag för markanvändning och kompletteringar i transportinfrastruktur är tydligt inriktade mot att nyttja goda lägesegenskaper och skapa bra förutsättningar för tillväxt och utveckling av verksamheter.

Kopplingar mellan fysisk planering och hushållens ekonomi finns i första hand genom hur den bidrar till tillgången på bostäder som hushållen har råd att långsiktigt efterfråga, ökar möjligheterna att ta sig till jobb, utbildning, handel och service utan att äga en egen bil, samt bidrar till tillgänglighet till regionens arbetsmarknad. God tillgång på lokaler för nyföretagande kan bidra till ekonomisk utveckling och sysselsättning. Planförslaget uppmärksammar dessa förhållanden, men kunde genom att ställa skarpare krav på fördjupade underlag och analyser ge bättre förutsättningar för att efterföljande planering ger utväxling i detta avseende.

Planförslagets konsekvenser i termer av hushållning med mark och resurser bedöms som positiva. Förslag på ny markanvändning är avvägda mot samhällsmål, och de statliga riksintressena tillgodoses till största del.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.