Sigtuna stad

Det digitala samrådsmötets syfte var att ha en dialog om samrådsförslaget, med fokus på frågor som berör Sigtuna. Totalt hade 28 personer från allmänheten anmält sig.

Under samrådsmötet framkom sammanfattningsvis frågor om kommunens tillväxttakt, hur kommunen ser på bevarande av bostadsnära natur och frågor om Arlandas framtid. Utöver detta ställdes också miljö- och vattenfrågor kopplat till Garnsviken och frågor om hur kommunen planerar för utveckling av arbetsplatser och cykelvägar.

Frågor och synpunkter med kommentarer från kommunen

Nedan listas ett antal frågor och synpunkter som framkom under mötet. Kommentarer från kommunen har vid behov kompletterats i efterhand för att ge ett så tydligt och bra svar på frågorna som möjligt.

Allmänt om översiktsplanen

Hur väl har kommunen följt gällande översiktsplan ÖP2014?

ÖP2014 har sedan dess antagande av kommunfullmäktige varit vägledande för beslut som berör markanvändning, exempelvis förhandsbesked och detaljplaner. I stort bedöms intentionerna i översiktsplanen ha följts väl. Omvärldsförändringar och förändrade lokala förutsättningar har dock medfört ett behov av att revidera ÖP2014 och ett arbete inleddes därför under 2019. Bland annat har förändrade möjligheter till ny bostadsbebyggelse i förhållande till riksintresset Arlanda flygplats arbetats in i samrådsförslaget.

Finns det en politisk samsyn kring samrådsförslaget?

Översiktsplanen är en långsiktig plan som lägger grunden för en hållbar samhällsutveckling. En stabilitet i kommunens långsiktiga inriktning för mark- och vattenanvändningen är viktig ur flera aspekter, bland annat för att skapa en tydlighet för kommuninvånare och näringsliv. Den uttalade ambitionen är därför att eftersträva en politisk enighet.

I arbetet med översiktsplanen finns en politisk styrgrupp bestående av representanter från den politiska majoriteten, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I detta sammanhang förs gemensamma diskussioner i översiktsplanefrågor. Arbetet med att ta fram en översiktsplan är just nu i samrådsskedet. Tidplanen är att översiktsplanen ska antas under våren 2022, vilket innebär att mycket arbete kvarstår innan det finns en slutgiltig produkt.

Avseende samrådsförslaget är de politiska partierna överens om huvuddragen, men har olika uppfattning i vissa avgränsade frågor. Oppositionen avser därför att lämna in synpunkter under samrådstiden. Dessa synpunkter kommer att behandlas tillsammans med övriga inkomna synpunkter inför framtagandet av granskningsförslaget. Om det till översiktsplanens antagande inte finns en politisk enighet i vissa frågor kommer de politiska partierna framföra detta vid kommunfullmäktiges möte.

Går det att skicka in synpunkter flera gånger under samrådstiden?

Ja. Alla synpunkter som inkommer under samrådstiden kommer att hanteras, oavsett antal.

Tillväxttakt och bebyggelseutveckling

Kommunen har under många år haft en stark befolkningstillväxt. Hur ser kommunen på tillväxttakten de kommande åren?

Den starka befolkningstillväxten under 2000-talet beror i huvudsak på en stark inflyttning till kommunen, vilket har möjliggjorts av en hög byggtakt. Under senare år har kommunen skruvat ner tillväxttakten sett till antalet bostäder. En viss tillväxt anses nödvändig, men tillväxt är inget självändamål i sig utan ska anpassas efter förutsättningarna vad gäller exempelvis utbyggnad av samhällsservice, kollektivtrafik och väginfrastruktur.

Det finns dessutom ett regionperspektiv på tillväxttakten. Den regionala stadskärnan Märsta-Arlanda är en stark tillväxtzon vars utveckling är av betydelse för hela regionens samlade attraktionskraft. Företagsetableringar innebär ett behov av nya bostäder. Tillväxttakten behöver därför även förstås i ett större sammanhang.

I översiktsplanen redovisas till vilka lägen bostadsutveckling kan vara intressant att lokalisera, men volymer och utbyggnadstakt fastställs inte. Eftersom översiktsplanen endast vägleder hur mark- och vattenområden ska användas är det inte bestämt att en utbyggnad i enlighet med markanvändningskartan kommer att ske. Målsättningen för bostadsproduktionen vad gäller volym och typ av bostäder de kommande fem åren framgår av kommunens Program för bostadsbyggande.

Forskning betonar vikten av tillgång till bostadsnära natur för människors välbefinnande och folkhälsan. Hur ser kommunen på bevarande av naturområden i förhållande till bebyggelseutveckling?

Befolkningen i kommunen växer och det finns ett stort behov av bostäder. I samrådsförslaget har strategiskt intressanta områden för bebyggelseutveckling identifierats. I Sigtuna rör det sig om Hällsboskogen och Västra Sjudargården. Motiven bakom utpekanden är framförallt områdenas närhet till befintlig service, kollektivtrafik och infrastruktur (exempelvis vägar). Att i huvudsak koncentrera ny bebyggelse till lägen som har dessa kvaliteter är avgörande för att samhället ska kunna växa på ett hållbart sätt.

I takt med att kommunens befolkning växer ökar behovet av mångfunktionella naturområden, parker och vattenmiljöer. En utmaning och utgångspunkt för planeringen är att värna och utveckla naturmiljöer samtidigt som samhället växer och markanvändningen blir mer effektiv. Inriktningen är att grönska och vatten ska finnas nära bostaden och vara en framträdande kvalitet i invånarnas livsmiljöer.

Kommunen vill därför poängtera att avsikten inte är att all mark inom de skrafferade områdena i markanvändningskartan ska bebyggas. De skrafferade områdena ska betraktas som ungefärliga ytor inom vilka kommunen anser att det är intressant att utreda en ändrad markanvändning. Innan byggnation kan bli aktuellt tas en detaljplan fram. I detaljplaneskedet utreds i detalj vilka områden som ska bevaras som naturmark och vilka områden som kan vara aktuella att utveckla med småhus. Kommunen delar uppfattningen om att det är viktigt med närhet till rekreation i vardagen och detta är en av de aspekter som kommer att studeras vidare i detaljplaneskedet. I exempelvis Hällsboskogen kan det handla om att identifiera och säkerställa ett bevarande av höga naturvärden och rekreativa värden, så som promenadstråk.

Många enskilda uppskattar att röra sig i orörd natur nära bostaden. Hur ser kommunen på att bevara denna kvalitet?

Sigtuna kommun har gott om gröna områden i närheten av bostadsbebyggelse. I lite större skogar nära bostaden, på kommunal mark, finns ofta ett behov av att delvis tillgängliggöra naturen för att fler människor ska kunna söka sig dit för rekreation. I de stora naturområdena, exempelvis Rävsta och Hällsboskogens naturreservat, går det att söka sig bortom de mest populära platserna och vandringslederna för att uppleva en mer orörd natur. På iordningställd kommunal mark sköter kommunen om leder och grillplatser medan den generella allemansrätten gäller på övrig mark.

Frågan om bostadsnära natur i förhållande till bebyggelseutveckling engagerar många och frågan har hanterats även på samrådsmötet för Märsta-Arlanda och Rosersberg. Se gärna sammanfattningarna för dessa möten.

Området norr om Aspvägen i Märsta är ett värdefullt område för närrekreation. Varför vill kommunen utreda området för småhusbyggnation?

Befolkningen i kommunen växer och det finns ett stort behov av bostäder, småhus i synnerhet. Marken norr om Aspvägen är privatägd och kommunen har fått in förfrågningar om att se över möjligheten att utveckla bostäder på platsen.

Området bedöms utifrån närheten till befintlig service, kollektivtrafik och infrastruktur (exempelvis vägar) vara ett strategiskt intressant läge för denna typ av utveckling. Att i huvudsak koncentrera ny bebyggelse till lägen som har kvaliteter så som närhet till tågstation är avgörande för att samhället ska kunna växa på ett hållbart sätt. Ett alternativ är att sprida ut bebyggelsen. Det vill kommunen undvika då det skulle innebära en mycket kostsam infrastrukturutbyggnad, ett ökat bilberoende och inte bidra till att skapa förutsättningar för levande samhällen.

Kommunen har förståelse för om förslaget väcker oro och vill därför poängtera att avsikten inte är att all mark inom det skrafferade området ska bebyggas. Det skrafferade området ska betraktas som en ungefärlig yta inom vilken kommunen anser att det är intressant att utreda möjligheten att bygga småhus. Innan byggnation kan bli aktuellt tas en detaljplan fram. I detaljplaneskedet utreds i detalj vilka områden som ska bevaras som naturmark och vilka områden som kan vara aktuella att utveckla med småhus. Kommunen delar uppfattningen om att det är viktigt med närhet till rekreation i vardagen och detta är en av de aspekter som kommer att studeras vidare i detaljplaneskedet.

Underhåll av allmän plats

I förslaget till översiktsplan nämns förnyelse och utveckling av allmänna platser, men inte underhåll. Hur ser kommunen på underhåll av allmänna platser?

Kommunens eftersträvar att hålla en bra underhållsnivå. De anläggningar som kommunen etablerar ska underhållas över tid, vilket krävs för att de ska behålla sin funktion och säkerhet för användarna. Vissa typer av anläggningar når dock sin livslängd förr eller senare och behöver då bytas ut. Några platser i kommunen, till exempel hamnplanen i Sigtuna, har dock blivit eftersatta i underhåll i väntan på igångsättning av projekt.

Kommunens lekplatsplan är ett exempel på hur kommunen arbetar med underhållsfrågan. I arbetet med lekplatsplanen inventerades samtliga av kommunens lekplatser och en kartläggning över nödvändiga åtgärder för att utveckla eller bibehålla en god standard och säkerhet över tid togs fram. I vissa fall anläggs nya lekplatser och andra avvecklas. Kommunens kontinuerliga arbete med att underhålla och utveckla lekplatser utgår från lekplatsplanen.

Coronapandemin och utveckling av Arlanda flygplats

Coronapandemin har slagit hårt mot flygbranschen. Hur ser ni på utvecklingen av Arlanda flygplats? Kommer planerna revideras?

Det finns i dagsläget en stor osäkerhet kring hur coronapandemin kommer att påverka våra resvanor och flygbranschen på lång sikt. Kommunen gör därför inga egna ställningstaganden i översiktsplanen, men tar höjd för scenariot att Arlanda flygplats och områdena runt flygplatsen fortsätter utvecklas i takt med att Stockholmsregionen växer.

Kommunen tar inte ställning till en eventuell framtida utbyggnad av nya start- och landningsbanor. Frågan bedöms ligga utanför översiktsplanens tidshorisont, såtillvida inte flygets förutsättningar förändras markant.

Översiktsplanering är ett kontinuerligt löpande arbete. Vid nya förutsättningar finns möjlighet att revidera översiktsplanen.

Näringsliv

Hur arbetar kommunen för att attrahera högkvalificerade arbetstillfällen till kommunen?

En av de centrala inriktningarna i översiktsplanen är att verka för ett mer diversifierat näringsliv som kan erbjuda en hög andel kunskapsintensiva arbetstillfällen samt bidra till att stärka kommunens tillväxt, motståndskraft och skattekraft.

För att öka kunskapsnivån inom företag och arbetskraft är en av kommunens ambitioner att etablera en Science Park eller filial för högre utbildning i regionkärnan Märsta-Arlanda. Detta kan fungera som en motor för utvecklingen och bredda

näringslivet mot branscher som idag är mindre förekommande i kommunen.

Vid Arlanda flygplats har ett flertal nya företag med högkvalificerade arbetstillfällen etablerats under de senaste åren. Exempelvis öppnade Office One år 2019 - ett kontorshotell vid Arlanda flygplats där bland annat United Space etablerat sig som är Nordens ledande aktör inom coworking. Vi kommer troligen se fler av dessa etableringar i takt med att den regionala stadskärnan Märsta-Arlanda utvecklas.

Avseende Rosersberg ser vi att lager- och logistiksektorn blir allt mer kvalificerad. Även om många arbeten inom denna sektor är av enklare typ blir kraven också allt högre i och med att smartare logistiksystem, exempelvis inom automation, utvecklas vilket kan generera jobb för högutbildade inom kommunen.

På ett generellt plan arbetar kommunen för att stärka kommunens attraktivitet och regionala tillgänglighet. Några exempel är att utveckla trivsamma urbana miljöer med ett stort utbud av service och handel i kollektivtrafiknära lägen, attraktiva bostäder både i form av lägenheter och småhus, högkvalitativ service av välfärd till invånarna samt att verka för att förbättra kollektivtrafiken till och från exempelvis Uppsala, Stockholm och Arlanda. Ett nyckelprojekt i sammanhanget är moderniseringen av Märsta station och omvandlingen av området öster om stationen till en levande stadsmiljö där bostäder blandas med personaltäta verksamheter, så som kontor.

Lyckades vi med detta har vi också goda förutsättningar för att få näringslivet att komma hit, trivas och att växa.

Gång och cykel

I översiktsplanens markanvändningskarta redovisas en ny cykelförbindelse över bron vid Garnsviken. När kommer denna cykelväg vara klar?

I dagsläget saknas en tidplan för när cykelförbindelsen kan anläggas. Kommunen verkar för att planering för en ny cykelväg utmed väg 263 från Borgen till Pilsbo, över bron vid Garnsviken, ska inledas av Trafikverket så snart som möjligt. Eftersom väg 263 är statlig är det Trafikverket som fattar beslut om genomförande och planering.

Miljö- och vattenfrågor

Hur arbetar kommunen för att förbättra vattenkvalitén i Garnsviken?

Sedan 2020 pågår ett arbete för att förbättra vattenkvalitén i Garnsviken. Arbetet sker i aktiv dialog och samverkan med markägare, boende, föreningar i området och Knivsta kommun. Fokus ligger på att kartlägga hur föroreningarna och markanvändningen runt Garnsviken ser ut idag samt att ta fram åtgärder.

Kartläggningen visar att de största källorna av föroreningar och den dåliga vattenkvalitén i Garnsviken är jordbruk, följt av hästhållning och utsläpp från avlopp. Även andra källor, exempelvis stora mängder fosfor i bottnarna, riskerar att försämra vattenkvalitén på sikt. För att minska näringsbelastningen och förbättra vattenkvalitén arbetar kommunen för att åtgärder ska genomföras.

Knivsta kommun avser att ansluta till Käppalaförbundet, vilket innebär att rening av avloppsvatten i så fall flyttas till Käppala reningsverk på Lidingö. I dagsläget släpps det renade vattnet från Knivstas avloppsreningsverk ut i Mälaren. Anslutningen till Käppalaverket förväntas få en positiv effekt för Garnsvikens vattenkvalité.

På nationell nivå pågår en översyn av strandskyddet. Hur ställer sig översiktsplanen till de föreslagna lagförändringarna i betänkandet (SOU 2020:78)?

Samrådsförslaget utgår från gällande strandskyddslagstiftning. Kommunen tar inte ställning till betänkandet i översiktsplanen.

Kommer beskrivningen av invasiva främmande arter utvecklas inför granskningsskedet?

Översiktsplanen är ett översiktligt, strategiskt dokument och avsikten är inte att precisera vilka arter och insatser det rör sig om. Detta arbete pågår parallellt med översiktsplanen. Kommunen har fått statligt bidrag för att ta fram en handlingsplan för bekämpning av invasiva främmande arter på kommunägd mark. Projektet är påbörjat och inkluderar inventering av nu kända förekomster av invasiva arter. Planen kommer bland annat att påvisa vilka arter och bekämpningsmetoder som finns, vilken prioritering som ska göras och hur den interna hanteringen bör ske. För närvarande pågår bekämpning av sjögull och granbarkborrar men val av arter kan förändras över tid. Granbarkborren utgör dock inte en invasiv främmande art, utan är en inhemsk skadeinsekt.

I kartan över utvecklingsinriktning finns ett grönt samband i södra delen av Garnsviken. Finns det fler gröna samband, exempelvis öster om Garnsviken?

Översiktsplanen redovisar de regionalt utpekade gröna sambanden. Dessa samband är smala partier i den sammanhängande regionala grönstrukturen som är viktiga för att upprätthålla ekologiska spridningssamband och säkra rekreationsstråk. Sambanden har pekats ut av Region Stockholm och redovisas i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.