Landsbygden

Det digitala samrådsmötets syfte var att ha en dialog om samrådsförslaget, med fokus på frågor som berör landsbygden. Totalt hade 39 personer anmält sig från allmänheten.

Under samrådsmötet framkom sammanfattningsvis frågor och/eller inspel om bebyggelseutveckling, utbyggnad av gång-och cykelvägar på landsbygden, tillgång till skog och rekreation, jordbruksmark, strandskydd samt vatten- och avlopp.

Frågor och synpunkter med kommentarer från kommunen

Nedan listas ett antal frågor och synpunkter som framkom under mötet. Kommentarer från kommunen har vid behov kompletterats i efterhand för att ge ett så tydligt och bra svar på frågorna som möjligt.

Övergripande frågor

Hur stor påverkan på översiktsplanen kommer hållbarhetskonsekvensbeskrivningen (HKB) att innebära?

HKB:n uppfyller miljöbalkens krav på en strategisk miljöbedömning, kompletterat med övriga perspektiv och aspekter kopplade till hållbar utveckling, samt Agenda 2030. Syftet med HKB:n är att integrera dessa hållbarhetsaspekter i planeringen.

Hållbarhetskonsekvensbedömningen är ett löpande arbete som pågår under hela planprocessen. Inspelen i HKB:n kommer tillsammans med inkomna samrådssynpunkter att utgöra en grund för framtagandet av ett granskningsförslag för översiktsplanen. En uppdaterad version av HKB:n kommer dessutom att tas fram inför granskning och antagande.

Kan kommunen förhindra att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse rivs?

Om marken omfattas av detaljplan krävs rivningslov för att riva byggnader eller del av byggnader. Undantaget är byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov, exempelvis friggebodar. I dessa fall kan nämnden i enlighet med Plan- och bygglagen 9 kap. 34§ avslå en ansökan om rivning om byggnaden är av kulturhistoriskt värde.

Utanför detaljplanelagt område krävs normalt inget rivningslov. Det innebär att kommunen i dessa fall inte kan hindra att en byggnad av kulturhistoriskt värde rivs.

I vissa fall omfattas byggnader av ett skydd enligt annan lagstiftning, exempelvis kulturmiljölagen. I dessa fall krävs tillstånd för att få riva en byggnad eller del av byggnad enligt den lagen.

Kan kommunen förhindra att skog avverkas?

Kommunen kan generellt sett inte hindra avverkning av skog på annans mark. I vissa fall ges kommunen möjlighet yttra sig om en planerad avverkning. Detta gäller i de fall skogsmarken är av sådan karaktär att avverkning kräver ansökan eller anmälan om avverkning hos Skogsstyrelsen. I de fall skogsmarken har kända värden som är skyddade enligt annan lagstiftning, exempelvis EU:s art- och habitatsdirektiv, kan det vidare krävas samråd med länsstyrelsen. I dessa fall utgör kommunen en samrådspart, men är inte en beslutande instans.

Kommunen kan i en detaljplan säkerställa att ett område bevaras som grönområde och lägga in bestämmelser för att begränsa möjligheten till ingrepp i naturen, exempelvis genom att införa marklovplikt för trädfällning.

Tänk på vardagsnaturen! Det finns rekommendationer som säger att det ska finnas max 300 meter till natur eller gröna stråk för rekreation. Det är viktigt att kommunen tar med sig i översiktsplanen och vid framtagande av detaljplaner.

Sigtuna kommun tackar för det kloka inspelet. Kommunen delar uppfattningen om vikten av närhet till natur och rekreationsmöjligheter. Hänsyn ska alltid tas till dessa aspekter vid planering av ny bebyggelse.

Servicenoder på landsbygden

Har servicenoderna en geografisk utbredning?

Servicenoderna har ingen fast geografisk avgränsning utan är schematiskt redovisade. I markanvändningskartan framgår dock vilka områden inom servicenoderna som har potential att utvecklas med nya bostäder (kategorin ”sammanhängande bostadsbebyggelse”). Servicenoderna har olika förutsättningar för utveckling och planeringsinriktningen för respektive nod framgår i kapitlet Geografiska områden.

När kommer gång- och cykelvägar till Venngarn och Granby att byggas ut?

Kommunen arbetar kontinuerligt för att utveckla cykelvägnätet i kommunen. På landsbygden är vägarna statliga och kommunen äger normalt inte mark i anslutning till dessa, vilket är en utmaning. Kommunen för en dialog med Trafikverket, som är väghållare för de statliga vägarna, och verkar för att cykelnätet ska byggas ut. Det finns ett uppdrag hos kommunen om att bygga en gång- och cykelväg från Sigtuna stadsängar till Venngarn. Förutsättningarna för att kunna genomföra projektet har utretts av samhällsbyggnadskontoret. Denna gång- och cykelvägen skulle sedan kunna förlängas till Granby, Murarbo och Killinge, men varken sträckningar eller genomförande är i dagsläget beslutade.

Hur avser kommunen arbeta för att säkerställa att hänsyn tas till natur- och kulturvärden vid planering och byggnation i Granby?

Natur- och kulturvärden är några av de viktiga planeringsförutsättningar som hanteras i den pågående detaljplaneprocessen för Granby skogsbacke. Eftersom detaljplanen är i ett tidigt skede är det för tidigt att säga vilka områden som kommer att bebyggas eller bevaras som exempelvis naturmark. Förekomsten av naturvärden studeras i detaljplaneskedet genom naturvärdesinventeringar. Utgångspunkten i arbetet är att värdefull naturmark ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt tillsammans med ett strandskydd på 300 m där ingen bebyggelse kommer att ske.

Eneby

I Eneby finns värden i form av kulturmiljö, jordbruksmark och regional grönkil. Är det motiverat att bygga småhus här?

Befolkningen i kommunen växer och det finns ett stort behov av bostäder.

Eneby har identifierats som ett strategiskt intressant område för bebyggelseutveckling. Motiven bakom utpekandet är områdets längs ett av de huvudsakliga kollektivtrafikstråken i kommunen samt närheten till service i tätorterna. Området är även utpekat för bebyggelseutveckling i gällande översiktsplan 2014 och förvärvades av kommunen för ca 10 år sedan som markreserv för bostadsbyggande.

Avsikten är inte att all mark inom de skrafferade områdena i markanvändningskartan ska bebyggas. De skrafferade områdena ska betraktas som ungefärliga ytor inom vilka kommunen anser att det är intressant att utreda en ändrad markanvändning. Innan byggnation kan bli aktuellt tas en detaljplan fram. I detaljplaneskedet utreder kommunen platsens förutsättningar i detalj och tar ställning till vilka områden inom Eneby som är lämpliga för småhus eller att bevara som exempelvis naturmark. I Eneby utgör den regionala grönstrukturen, kulturmiljö, översvämningsrisk och trafikfrågorna särskilt viktiga förutsättningar att utreda vidare i efterföljande planeringsskede.

Kommunen har generellt sett en restriktiv hållning till exploatering av jordbruksmark, med undantag från de områden som är utpekade för ändrad markanvändning i markanvändningskartan. Eneby utgör därför ett av de få områden i kommunen där exploatering på jordbruksmark kan bli aktuellt.

I Eneby finns bebyggelse i kommunens ägo som står och förfaller. Vad ska hända med dessa byggnader?

Kommunen genomförde i slutet av år 2019 en inventering av samtliga kommunägda byggnader i området. Inventeringen resulterade i att de byggnader som ansågs utgöra en potentiell säkerhetsrisk att vistas i revs samt att vissa byggnader tillgänglighetssäkrades. Bedömningen är att de byggnader som står kvar inte utgör en säkerhetsrisk.

Norr om Aspvägen

Norr om Aspvägen är i översiktsplanen utpekat som ett område med kulturhistoriska värden. Det är viktigt att eventuell ny bebyggelse planeras på ett varsamt sätt, så att övergången från bebyggelse till landsbygden blir bra.

Kommunen tackar för det kloka inspelet. Kulturmiljö är en av flera viktiga aspekter som kommer att studeras på fördjupad nivå vid framtagandet av en detaljplan.

Arlanda flygplats

Är det aktuellt att anlägga en fjärde start- och landningsbana på Arlanda flygplats?

Kommunen tar i översiktsplanen inte ställning för eller mot nya start- och landningsbanor. Översiktsplanen visar det markområde som är en del av riksintresset för Arlanda flygplats. Trafikverkets bedömning var före corona-pandemin att det finns behov av ytterligare en rullbana, parallell med bana 1 och 3, under 2030-talet. Detta bedömdes vara aktuellt även om Bromma flygplats inte skulle avvecklas. Något senare beslut är inte fattat i frågan.

Jordbruksmark

Vad avses med att undvika ”fragmentering av jordbrukslandskap”?

Inriktningen i samrådsförslaget är att undvika fragmentering av jordbrukslandskapet. Det innebär att kommunen vill eftersträva stora sammanhängande jordbrukslandskap som är enklare att bruka än små uppdelade jordbruksenheter.

I vilka situationer anser kommunen att det är motiverat att exploatera
brukningsvärd jordbruksmark?

Kommunen har generellt sett en restriktiv hållning till exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Undantaget är de områden som är utpekade för ändrad markanvändning i markanvändningskartan. I dessa områden bedöms ny bebyggelse utgöra ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk, i enlighet med 3 kap. 4 § miljöbalken.

Översiktsplanens utpekade lägen för bebyggelseutveckling är valda utifrån parametrar som kollektivtrafikförsörjning, tillgång till god infrastruktur, service och regional tillgänglighet. Att lokalisera bebyggelseutvecklingen till andra lägen skulle innebära en utspridning av bebyggelsen som inte bedöms stödja en hållbar samhällsutveckling. Flyg- och skottbullerrestriktioner innebär vidare att bostadsutveckling inte är möjlig inom stora delar av kommunen.

Strandskydd

Strandskyddets utbredning på Sigtunahalvön känns i vissa lägen ologiskt. Ibland är det 100 meter och i andra lägen 300 meter. Avser kommunen göra en översyn av strandskyddet?

Kommunen saknar rådighet över frågan då det är Länsstyrelsen som fattar beslut om strandskyddets utbredning. En översyn av strandskyddet genomfördes relativt nyligen, år 2014 med resultat att den övervägande delen av Mälarens stränder i kommunen har ett strandskydd på 300 m.

På regeringsnivå pågår en översyn av strandskyddslagstiftningen. Remissförslaget pekar på att det kan bli lättnader i strandskydd i glesbygden. Förslaget bedöms inte få någon större påverkan i Sigtuna kommun eller övriga Stockholmsregionen.

Vatten och avlopp

Hur ser planeringen ut för Knivsta kommuns anslutning till Käppalaverket? Är det bestämt var den nya ledningen mellan Knivsta och Märsta ska förläggas?

Knivsta kommun har ansökt om att bli medlem i Käppalaförbundet och således få sitt avloppsvatten renat i Käppalaverket på Lidingö. En anslutning medför att en ledning behöver anläggas mellan Knivsta centrum och Sigtuna kommuns avloppstunnel i Märsta.

Ledningssträckning från Knivsta till Märsta är i dagsläget inte bestämd. Sigtuna kommun verkar för att ledningen ska förläggas öster om Ostkustbanan i närhet till Odensala för att skapa förutsättningar för en framtida utveckling av området. Sigtuna och Knivsta kommun har tecknat ett samarbetsavtal om den fortsatta planeringen.

Tidplanen beror på om och när Knivsta kommun blir medlem i Käppalaförbundet.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.