Arlanda–Märsta

Det digitala samrådsmötets syfte var att ha en dialog om samrådsförslaget, med fokus på frågor som berör Märsta och Arlanda. Totalt hade 13 personer anmält sig från allmänheten.

Många av frågorna under samrådsmötet berörde översiktsplanens förslag att utreda området norr om Aspvägen i Märsta för småhusbebyggelse samt Aspvägens förlängning över järnvägen. Frågor ställdes även om den planerade nya stadsbebyggelsen öster om Märsta station, utveckling av Eneby samt hur kommunen planerar för utveckling av arbetsplatser och cykelvägar.

Frågor och inspel med kommentarer från kommunen

Nedan listas ett antal frågor och synpunkter som framkom under mötet. Frågor av liknande karaktär har grupperats och kommentarer från kommunen har vid behov kompletterats i efterhand för att ge ett så tydligt och bra svar på frågorna som möjligt.

Övergripande frågor

Är det bestämt att det ska byggas enligt förslaget?

Att området är utpekat i översiktsplanen innebär inte att det är bestämt att det ska byggas enligt förslaget. Detta är ett samrådsförslag till ny översiktsplan. Efter samrådet kommer förslaget att bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Därefter tas en ett granskningsförslag fram och invånare ges återigen möjlighet att tycka till om det omarbetade förslaget. När översiktsplanen sedan antas av Kommunfullmäktige kommer den att vara vägledande för efterföljande planering. Innan ett område kan bebyggas tas en detaljplan fram. Även detaljplanen har samråd och granskning där invånare ges möjlighet att tycka till om den föreslagna utvecklingen.

Vad innebär de skrafferade områdena i markanvändningskartan?

De skrafferade områdena avser områden där översiktsplanen föreslår att en ändrad markanvändning ska utredas. Områdena är översiktligt redovisade och ska inte betraktas som exakta. Att ett område är utpekat för ändrad markanvändning betyder inte att all mark föreslås bebyggas. Översiktsplanen är ett övergripande planeringsdokument och det är i efterföljande planeringsskeden (detaljplaner) som kommunen tar ställning till vilka områden inom de skrafferade ytorna som ska bevaras som naturmark, utvecklas med bostäder eller användas för andra ändamål som gata, park eller torg.

Finns en utställning av förslaget?

Det går att ta del av fysiska exemplar av samrådsförslaget på bland annat Kontaktcenter, Södergatan 20 i Märsta, under ordinarie öppettider.

Hur ser kommunens arbete med cykelvägar ut? Förs en dialog med invånare?

Planeringen av cykelvägar i kommunen utgår från kommunens cykelplan och den regionala cykelplanen som arbetas fram av Trafikverket. Den nuvarande kommunala cykelplanen är från 2014. Samhällsbyggnadskontoret har i uppdrag att ta fram en uppdaterad cykelplan och arbetet påbörjas under 2021. Arbetet är i ett tidigt skede och det är i dagsläget inte bestämt hur processen ska se ut. Kommunen arbetar aktivt med olika typer av dialoger och det kan komma att bli aktuellt även i detta sammanhang.

Det saknas ett säkert cykelstråk över bron vid Garnsviken

Kommunen verkar för att planering för en ny cykelväg utmed väg 263 från Borgen till Pilsbo, över bron vid Garnsviken, ska inledas av Trafikverket så snart som möjligt. Eftersom väg 263 är statlig är det Trafikverket som fattar beslut om genomförande och planering.

Den föreslagna sträckningen redovisas översiktligt i översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta.

Eneby

Hur går byggnation i Eneby ihop med översiktsplanens inriktning att stärka de gröna sambanden?

Det skrafferade området vid Eneby är delvis beläget inom den regionalt utpekade grönkilen Järvakilen och angränsar i öst till ett så kallat svagt grön samband, det vill säga ett smalt parti i den sammanhängande grönstrukturen. Översiktsplanen betonar vikten av att sambandet inte ska byggas bort, samt att utformning och placering av bebyggelse ska ske så att den gröna kilens funktion och värden bibehålls. Hur detta ska uppnås utreds i det efterföljande planeringsskedet - detaljplan. I detaljplaneskedet tar kommunen ställning till vilka områden inom de skrafferade områdena som ska bevaras och utvecklas för exempelvis småhus.

Innebär bostadsbyggande vid Eneby att det kommer tillkomma fler rondeller på väg 263? Det kan bidra till att det tar ännu längre tid att ta sig till E4:an och Märsta station.

En ny rondell anläggs just nu i höjd med Steningehöjden. Ytterligare två rondeller längs väg 263 finns utpekade i översiktsplanens markanvändningskarta. Detta är i överensstämmelse med en utredning som Trafikverket gjort och som kommunen deltagit i arbetet med. Rondellerna är viktiga åtgärder för att öka trafiksäkerheten på väg 263 och är tänkta att genomföras oavsett om Eneby utvecklas med fler bostäder eller inte.

Norr om Aspvägen

För flera av oss som bo i norra Märsta är området en viktig oas för exempelvis promenader, svampplockning, lek och hundrastning. Varför föreslås bebyggelseutveckling norr om Aspvägen? Betyder det att all skog kommer försvinna?

Befolkningen i kommunen växer och det finns ett stort behov av bostäder, småhus i synnerhet. Marken norr om Aspvägen är privatägd och kommunen har fått in förfrågningar om att se över möjligheten att utveckla bostäder på platsen.

Området bedöms utifrån närheten till befintlig service, kollektivtrafik och infrastruktur (exempelvis vägar) vara ett strategiskt intressant läge för denna typ av utveckling. Att i huvudsak koncentrera ny bebyggelse till lägen som har kvaliteter så som närhet till tågstation är avgörande för att samhället ska kunna växa på ett hållbart sätt. Ett alternativ är att sprida ut bebyggelsen. Det vill kommunen undvika då det skulle innebära en mycket kostsam infrastrukturutbyggnad, ett ökat bilberoende och inte bidra till att skapa förutsättningar för levande samhällen.

Kommunen har förståelse för om förslaget väcker oro och vill därför poängtera att avsikten inte är att all mark inom det skrafferade området ska bebyggas. Det skrafferade området ska betraktas som en ungefärlig yta inom vilken kommunen anser att det är intressant att utreda möjligheten att bygga småhus. Innan byggnation kan bli aktuellt tas en detaljplan fram. I detaljplaneskedet utreds i detalj vilka områden som ska bevaras som naturmark och vilka områden som kan vara aktuella att utveckla med småhus. Kommunen delar uppfattningen om att det är viktigt med närhet till rekreation i vardagen och detta är en av de aspekter som kommer att studeras vidare i detaljplaneskedet.

Jordbruksmarken är inte tillgänglig för rekreation. Varför föreslås inte bebyggelse på jordbruksmarken istället för i skogen?

Översiktsplanen har generellt sett en restriktiv syn på exploatering av jordbruksmark. Det beror bland annat på att brukningsvärd jordbruksmark är skyddad i miljöbalken och är av nationell betydelse för livsmedelsförsörjningen.

Vad är planerna för området vid Rolsta gård (bebyggt område norr om Aspvägen)?

I området vid Rolsta gård finns så kallade områdesbestämmelser. Dessa bestämmelser beskriver bland annat vilka ändringar som är tillåtna inom området och hur eventuell ny bebyggelse ska lokaliseras. I dagsläget finns inte några planer på att upphäva eller ändra områdesbestämmelserna. Här kan du läsa mer och ta del av gällande bestämmelser Länk till annan webbplats..

Vilken typ av bostäder föreslår översiktsplanen norr om Aspvägen?

Samrådsförslaget till översiktsplan föreslår att området ska utredas för småhusbebyggelse. Med småhus avses radhus, kedjehus, parhus och/eller villor. Översiktsplanen tar inte ställning till vilken typ av småhus som är aktuell. Frågan utreds i senare planeringsskeden, exempelvis detaljplan.

Förlängning av Aspvägen över järnvägen

Varför föreslås en förlängning av Aspvägen? Det finns redan en bro över järnvägen vid Måbyleden, räcker det inte med den?

Bakgrunden till behovet av Aspvägens förlängning över järnvägen är ombyggnaden av Märsta station till ett modernt och funktionellt resecentrum. Märsta station har idag en låg standard och brister som bland annat gör att det inte är möjligt att öka tågens turtäthet. En ombyggnad av stationen är därför avgörande för en förbättrad kollektivtrafik till och från Märsta och planeras nu av kommunen tillsammans med Trafikverket där Aspvägens förlängning är en förutsättning för projektets genomförande.

Aspvägens förlängning ersätter den nuvarande kopplingen över järnvägen vid Brobyvägen och stängningen av korsningen är ett villkor för att ombyggnaden av Märsta station ska genomföras. Andra platser för en bro eller en tunnel har utretts men inte funnits lämpliga. För att trafiksystemet ska vara robust och hållbart över tid är det nödvändigt med två överfarter. Västra Bangatan är ett huvudstråk för kollektivtrafik och trafiken behöver kunna fördelas på ett bra sätt och dessutom finns säkerhetsskäl, det är nödvändigt med en alternativ väg till och från Märsta för bland annat utryckningsfordon.

Märsta är redan idag inringat av järnväg och stora vägar som väg 263. Det behövs säkra passager över Aspvägen för både människor och djur. Kommer inte trafiken på Aspvägen att avskärma invånarna från området norr om Aspvägen ännu mer?

Aspvägen har idag en utformning som inbjuder till höga hastigheter och saknar även säkra gång- och cykelvägar. Avsikten vid en förlängning av Aspvägen är inte att vägen ska utformas som en genomfartsled för tung trafik. Den karaktär som eftersträvas på vägen ska mer efterlikna en stadsgata med gång- och cykelvägar och säkra övergångsställen. Kommunen kan genom trafikföreskrifter styra så att den tunga trafiken inte väljer Aspvägen.

Viss spridning av trafiken genom Märsta kommer sannolikt att ske när den nya bron anläggs och men även när Måby trafikplats byggs ut med södergående ramper till E4:an. En sådan spridning är viktig för att uppnå en hållbar trafiksituation.

I planskedet inventeras och identifieras om säkra passager krävs för djur. Normalt tar kommunen hänsyn till spridningsstråk och lämnar områden för djur att kunna röra sig i.

Hur mycket kommer trafiken och bullernivån att öka om förlängningen av Aspvägen genomförs, samt om det tillkommer mer bebyggelse? Planeras bullerdämpande åtgärder?

Inom ramen för stationsprojektet pågår en trafikutredning. I utredningen studeras hur trafiken kommer att omfördelas när Brobyvägen stängs för biltrafik och Aspvägens förlängning över järnvägen anläggs.

Innan anläggandet av den nya bron och nya bostäder kan bli aktuell ska en detaljplan tas fram. I detaljplanerna kommer förutsättningar, lämplighet och konsekvenser att studeras på detaljerad nivå. När det gäller småhusbebyggelse är den preliminära bedömningen att den tillkommande trafikvolymen är relativt begränsad, då det rör sig om småhusbebyggelse inom ett stationsnära område. Detaljplaneskedet innehåller precis som översiktsplanen även samråd och granskning. I dessa skeden skickas förslag ut på remiss och det är möjligt för bl. a. invånare att lämna synpunkter.

Planeras gång och cykelvägar längs Aspvägen?

Ja, gång- och cykelväg längs Aspvägen och över den nya bron ingår i planeringen.

Utveckling öster om Märsta station

Hur tänker kommunen kring kollektivtrafiken, så att ny bebyggelse inte genererar biltrafik genom Märsta?

Kommunen arbetar tillsammans med Region Stockholms trafikförvaltning och busstrafikoperatören kontinuerligt med att förbättra och effektivisera kollektivtrafiken i kommunen.

För att kunna hantera de utmaningar som klimatförändringar och ett växande samhälle innebär behöver planeringen skapa förutsättningar för hållbara resor i vardagslivet. Huvudprincipen i översiktsplanen är därför att ny bebyggelse i huvudsak ska koncentreras till lägen med god kollektivtrafikförsörjning, befintlig service och utbyggd infrastruktur. På så sätt skapas förutsättningar för ett vardagsliv där det är enkelt att gå, cykla eller välja kollektivtrafiken för att transportera sig.

Vad är det för typ av bebyggelse som planeras öster om Märsta station?

Ambitionen är att utveckla en tät bebyggelsestruktur med stadskänsla. Runt stationen ska det finnas en blandning av bostäder, arbetsplatser, skolfunktioner, handel och service. Längre österut, närmare Måby trafikplats, finns flygbullerrestriktioner som gör att det inte är möjligt att bygga bostäder. I dessa lägen föreslås verksamheter, exempelvis hotell, kontor och andra flygplatsrelaterade funktioner.

Finns det någon risk att planerna går i kras med tanke på regeringens planering om att flytta flygtrafik från Bromma till Arlanda?

Trafikverket beslutade den 31 mars om en ny riksintresseprecisering för Arlanda flygplats baserat på gällande miljödom. I preciseringen framgår vilka områden som inte är lämpliga att bebygga med bostäder på grund av flygbullerpåverkan från Arlanda. Preciseringen har tagit höjd för ett ökat antal flygrörelser. Kommunen bedömer därför att det är en låg risk att Brommas eventuella förtida nedläggning skulle begränsa möjligheten att bygga bostäder öster om stationen. För att det skulle vara aktuellt krävs en ny miljödom som ger rätt till en ökad bullerpåverkan

Vad är tankarna med den bruna markeringen över Märstaån, norr om Arlandastad? Även det området kommer att vara viktigt för rekreation och natur ifall man bygger öster om stationen. Finns det tankar om att bevara området runt ån?

Bruna, skrafferade områden avser områden som anses intressanta att utreda för etablering av nya verksamheter, exempelvis kontor och hotell. De skrafferade ytorna är ungefärligt avgränsade och ska betraktas som utredningsområden. I detaljplaneskedet utreds vilka områden som ska utvecklas, vilka områden som ska bevaras för rekreation och hur dagvattenfrågorna ska hanteras på ett hållbart sätt.

Arbetsplatser

Varför föreslår översiktsplanen stora arbetsplatsområden utan bostäder? Finns inte en risk att det blir otryggt på kvällar?

En av de centrala principerna i översiktsplanen är att planera för att skapa trygga, attraktiva och trivsamma miljöer. Områden med en blandning av funktioner (exempelvis bostäder, service, kontor, handel och kulturverksamhet) upplevs ofta som mer trygga, då det finns rörelse och liv under stora delar på dygnet. Kommunen eftersträvar att det ska finnas en blandning av funktioner i kommundelarna i så stor utsträckning som det är möjligt. Särskilt stor blandning av funktioner ska finnas i de lägen i markanvändningskartan som redovisas som ”mångfunktionell bebyggelse”, exempelvis i stråket från Märsta station till Märsta centrum och Valsta centrum.

Stora områden i kommunen påverkas av flygbuller från Arlanda flygplats. Flygbullret begränsar möjligheten att bygga bostäder i vissa lägen. Exempel på områden där det inte går att bygga bostäder är Arlanda flygplats närområde och delar av Arlandastad. Dessa områden är utifrån sitt läge nära flygplatsen attraktiva för flygplatsrelaterad verksamhet, exempelvis hotell, mässanläggningar och logistik. På grund av flygbullret är det inte lämpligt att kombinera dessa verksamheter med bostäder. Dessa områden är markerade som ”verksamheter” i markanvändningskartan.

Finns det någon risk att planerna går i kras med tanke på regeringens planering om att flytta flygtrafik från Bromma till Arlanda?

Trafikverket beslutade den 31 mars om en ny riksintresseprecisering för Arlanda flygplats baserat på gällande miljödom. I preciseringen framgår vilka områden som inte är lämpliga att bebygga med bostäder på grund av flygbullerpåverkan från Arlanda. Preciseringen har tagit höjd för ett ökat antal flygrörelser. Kommunen bedömer därför att det är en låg risk att Brommas eventuella förtida nedläggning skulle begränsa möjligheten att bygga bostäder öster om stationen. För att det skulle vara aktuellt krävs en ny miljödom som ger rätt till en ökad bullerpåverkan

Planeras fler arbetstillfällen i Sigtunaområdet? Varför finns inga bruna områden (”verksamheter” i markanvändningskartan) utmarkerade i Sigtuna?

I Sigtuna stad planeras inga större renodlade verksamhetsområden (brunmarkerade i markanvändningskartan). Däremot finns lägen i Sigtuna där det kan vara aktuellt att etablera mindre kontor och andra typer av verksamheter som samspelar väl med bostäder. Ett exempel är Sigtuna stadsängar, där bostadsbebyggelse tillsammans med service och handel växer fram.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.