- Start
- / Bygga, bo och miljö
- / Översiktsplan och detaljplaner
- / Detaljplaner
- / Planprocessen
Planprocessen
En detaljplan anger hur mark och vatten ska användas inom ett avgränsat område. Detaljplaner och områdesbestämmelser är juridiskt bindande och därför avgörande vid prövningen av bygglov.
Innehåll på denna sida
Olika steg i processen
Processen för att ta fram en detaljplan består av ett antal olika steg. Hur många steg, och vilka, beror på vilket sätt (förfarande) som används.
Detaljplaneprocessen steg för steg
1. Begäran om planbesked
Processen inleds med att du inkommer med en begäran om planbesked när du vill att kommunen ska ta fram eller ändra en detaljplan i ett område. När ett planbesked kommer in till kommunen startar arbetet med att undersöka platsens förutsättningar för den tänkta användningen. Senast fyra månader efter att en komplett ansökan inkommit ska kommunen meddela ett planbesked. I beskedet meddelar kommunen om de kommer att inleda ett detaljplanearbete eller inte. Det beslutet går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete utan att det finns ett planbesked.
Kommunen tar ut en avgift för planbeskedet och för upprättandet av en detaljplan i form av planavgift eller planavtal.
2. Planuppdrag
När ett positivt planbesked lämnats och det är dags att starta arbetet med detaljplanen ska kommunstyrelsen (KS) fatta beslut om att ge Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan.
3. Planprogram
Planprogrammet är ett valfritt (ibland fristående) steg i processen. Det kan användas när det finns behov av att tidigt undersöka och redovisa planförslaget i grova drag eller i ett större sammanhang. Planprogram tas ofta fram när större områden ska planeras och kan leda vidare till en eller flera detaljplaner.
4. Planförslag
Kommunen tar fram ett planförslag och gör nödvändiga utredningar tillsammans med fastighetsägaren/exploatören. Syftet är att säkerställa att mark- och vattenområden används på ett optimalt sätt, med hänsyn till ett helhetsperspektiv och en sammanvägning av olika intressen.
5. Samråd
När planförslaget är framtaget av kommunen skickas det ut på samråd till myndigheter, organisationer, fastighetsägare och de som bor inom eller i närheten av planområdet samt till andra remissinstanser. Samrådets syfte att ge möjlighet till insyn och påverkan så att man kan få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
Under samrådstiden finns planförslagen tillgängliga på kommunens detaljplaneportal, i kommunens huvudentré och några av kommunens allmänna lokaler. Vid ett utökat förfarande kungörs samrådsförslaget genom bland annat en annons i ortstidningen.
Alla synpunkter på planförslaget ska skriftligen skickas in till kommunen innan tiden för samrådet har gått ut.
6. Samrådsredogörelse
Efter samrådet upprättar kommunen en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av detaljplaneförslaget inför granskning.
7. Granskning
Ett omarbetat planförslag kommuniceras en andra gång genom att ställas ut på granskning. Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det och lämna synpunkter till kommunen.
Den som inte framfört sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet.
8. Granskningsutlåtande
Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.
9. Antagande
När granskningstiden har gått ut antar kommunfullmäktige detaljplanen. I enklare fall kan kommunstyrelsen anta en detaljplan.
När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela berörda och anslå beslutet på sin anslagstavla.
10. Överklagande/Överprövning
Efter antagande kan detaljplanen överklagas hos mark- och miljödomstolen.
För att ha rätt att överklaga ska man vara berörd av detaljplanen och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda av kommunen. Tiden för överklagande är tre veckor från dess att kommunen tillkännagivit beslutet på kommunens anslagstavla.
11. Laga kraft
Om detaljplanen inte upphävs eller överklagas vinner detaljplanen laga kraft. Det betyder att detaljplanen är den gällande regleringen av markanvändning och byggande inom området. Planprocessen är då avslutad.
Ansökan om planbesked
Innan framtagande av en detaljplan kan påbörjas krävs ett positivt planbesked. Ansökan om planbesked ska göras via e-tjänsten: Begäran om planbesked.
För att kommunen ska kunna behandla ansökan ska den följa de kriterier som återfinns i Plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 3 § Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Inför beslut om planbesked gör kommunen en bedömning av det föreslagna projektets förutsättningar och lämplighet. Ett planbesked är ett beslut som anger att en detaljplaneprocess ska startas.
Plantaxa
I Sigtuna kommuns bygglovtaxa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på sida 12 finns en modell för planbesked. Denna bygger på tre olika nivåer: enkel, medelstor och stor åtgärd. De tre nivåerna har olika kostnadslägen som bygger på ett minimibelopp baserat på mPBB (tusendels prisbasbelopp) samt timersättning. Grunden i taxan bygger på att den som vill göra en förändring själv får stå för kostnaden. Även för planbesked som avslås utgår en avgift för handläggningen enligt taxa.
Här hittar du ett räkneexempel på planbesked. Pdf, 24.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Hjälpte informationen på denna sida dig?
Meddela fel på sidan