Återvinning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Grus, bergkross, betong och tegel är några exempel på överskotts- och restmaterial som kan återvinnas och användas igen för till exempel grundläggning för byggnationer, utfyllnader och bullervallar.

I korthet

Återvinning av avfall i anläggningsändamål är branschtermen för att återanvända icke-farliga avfallsmassor. Återanvändning är positivt ur kretsloppssynpunkt eftersom det kan minska uttaget av naturresurser och därmed minska miljöpåverkan. Olika typer av massor som till exempel jordmassor, betong och tegel som du vill bli av med eller som inte är tillåtna att använda utifrån miljölagstiftningen räknas som avfall enligt miljöbalkens definition. För att undvika att föroreningar sprids är det viktigt att du som hanterar massor vet var de kommer ifrån och vad de innehåller. Detta är nödvändigt för att du ska kunna bedöma om det är möjligt och tillåtet att återanvända massorna. Avsätt tid för att undersöka massorna innan du börjar.

Ansvarig person

Du som har ett avfall är skyldig att se till att avfallet hanteras på ett hälso-och miljömässigt godtagbart sätt. Miljölagstiftningen ställer krav på att den som hanterar ett avfall har den kunskap om avfallets innehåll för att kunna bedöma miljörisker och följa lagstiftningen. Avfallsmassor och övriga massor ska hanteras på ett sätt så att miljön och människors hälsa inte utsätts för otillåtna risker.

Återvinning av avfall för anläggningsändamål

Återanvändning av avfallsmassor kan vara positivt ur kretsloppssynpunkt och för minska uttaget av naturresurser. Men för att få använda avfallsmassor och för att användandet ska räknas som återvinning krävs följande:

  • Det måste finnas ett tydligt syfte med användningen av allt material som massorna består av.
  • Avfallet ska ersätta ett traditionellt anläggningsmaterial.
  • Arbetet ska göras på ett sätt så att föroreningarna inte ökar på den nya platsen och så att det inte ser skräpigt ut.

Om något av dessa kriterier inte uppfylls räknas användandet av massorna i regel som bortskaffning genom deponering. Deponering av avfall är en tillståndspliktig verksamhet.

Tillåtelse från markägaren

  • Om du inte äger marken behöver du fastighetsägarens tillstånd innan du använder massor i anläggningsändamål. Kontakta fastighetsägaren i god tid innan massor körs till platsen. Gäller det en kommunal arrendefastighet vänder du dig till Sigtuna kommun för att få mer information.

Åtgärder innan avfallsmassor används

För att få återanvända avfallsmassor kan du behöva vidta vissa åtgärder. Vilka åtgärder som krävs beror bland annat på föroreningshalten i massorna, vilken typ av område du ska gräva i och hur stora mängder du ska återanvända. För att kunna bedöma vad massorna innehåller och om de kan återanvändas behövs oftast provtagning.

Anmäl till kommunen

Du behöver anmäla dina avfallsmassor till miljöförvaltningen när:

  • föroreningsrisken är liten, det vill säga att föroreningsrisken vid återanvändandet av avfallmassorna är ringa. Detta gäller när föroreningshalterna överstiger naturvårdsverkets halter för ”mindre än ringa risk”, och oftast när massor ska användas på natur- eller jordbruksmark.
  • när du vill återanvända stora mängder avfallsmassor (> 100 ton). Det gäller även rena massor
  • om du vill återanvända avfallsmassorna i ett känsligt område, exempelvis inom ett vattenskyddsområde, naturområde, strandskyddsområde eller ett område med risk för översvämning. Det kan även gälla rena massor. Kontakta miljöförvaltningen för att diskutera om anmälan behövs.

Du ska skicka anmälan senast sex veckor innan schaktarbetet startar.

Bra att veta

Om du upptäcker en förorening när du schaktar måste du alltid rapportera det. Om du ska efterbehandla en markförorening ska du inkomma med en anmälan senast sex veckor innan du börjar efterbehandla.

Sök tillstånd eller anmäl om samråd hos Länsstyrelsen:

  • Om du ska använda avfallsmassor med föroreningshalter som innebär mer än ringa risk enligt naturvårdsverkets riktvärden.
  • Om du ska lägga ut massor så att de påverkar kultur- eller naturmiljön. Det gäller även rena avfallsmassor.

Sök marklov eller dispens från strandskyddet:

  • Om marknivån efter schakt eller utfyllnad ändras permanent med mer än 50 cm inom ett detaljplanerat område ska du söka marklov hos kommunen.
  • Om avfallsmassorna används inom strandskyddat område (oftast mellan 100-300 meter från strandlinjen till sjö, hav eller vattendrag) ska du söka strandskyddsdispens hos kommunen. Det kan även krävas tillstånd från Länsstyrelsen.

Undersök om massorna är lämpliga att återanvända

I god tid innan du påbörjar arbetena behöver du ta reda på om det finns risk för föroreningar i de massor som ska användas. Du behöver också göra en bedömning om omgivningen kan påverkas negativt. Det kan till exempel finnas skyddsvärda vattendrag och känsliga arter i området att ta hänsyntill.

Om svaret är ja på någon av följande frågor finns det stor risk för att massorna inte är rena:

  • Kommer schaktmassorna från ett markarbete i en tätort, ett industriområde, vägområde eller bangård?
  • Kommer massorna från rivningsarbeten (risk för asbest, blåbetong, arsenik, PFAS, 6-värt krom, PCB, lösningsmedel, olja, tjära, med mera)?
  • Innehåller massorna inslag av rivningsavfall som betong, armering, tegel, isolering eller kablar?
  • Innehåller massorna asfaltbitar?

Massor med skräp

Plast, elkablar, trä, isoleringsmaterial, eller massor som i övrigt innehåller olika typer av avfall som inte sorterats ut, är inte lämpliga att återanvända. Bygg- och rivningsavfall ska enligt lag sorteras och hanteras så att trä, mineral (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast, och gips separeras från varandra. Rivningsmassor som innehåller exempelvis främmande plast- och metallföremål eller liknande är osorterat avfall och ska inte återanvändas innan bortsortering och behandling. Elkablar är som grundregel att betrakta som farligt avfall och får inte användas i anläggningsändamål.

Material som inte bidrar till att fylla ett syfte i den anläggning som massorna används till ska inte finnas i massorna vid återanvändning. Detta betyder att användning av massor som innehåller exempelvis plast eller elkablar räknas som bortskaffning av avfall och inte som återvinning. Deponering av avfall är en tillståndspliktig verksamhet och deponering utan tillstånd är olagligt.

När massorna är sorterade och fria från skräp behövs provtagning för att avgöra om de är tillåtna att återanvända. Om avfallslämnaren har gjort provtagning ska du begära att få se analysresultat. Kontakta kommunen eller en miljökonsult om du behöver hjälp med bedömning.

Var särskilt noggrann när det gäller utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig markanvändning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.

Asfalt

Asfalt får inte användas för att fylla ut mark. Uppbruten asfalt ska i första hand köras till asfaltsverk för återvinning och tillverkning av ny asfalt. Asfalt innehåller oljeprodukter och har ett begränsat användningsområde som vägbeläggning. Särskilt krossad och finfördelad asfalt ökar risken för läckage av föroreningar. Vid föroreningsrisk bör återanvändningen av asfalten betraktas som återvinning av avfall i anläggningsändamål. All användning av asfaltskross på nybyggda vägar på natur- eller jordbruksmark kan antas medföra föroreningsrisk.

Tjärasfalt

Tjärasfalt får inte användas för att fylla ut mark. Tjärasfalt är äldre asfalt med stenkolstjära som bindemedel och användes fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfaltmed höga PAH-halter klassas som farligt avfall (PAH16 >300 mg/kg) och ska köras till godkänd avfallsanläggning.

Betong

Betong kan vara möjlig att återanvända om den är provtagen och ren. Betong ska i så fall vara krossad och eventuell armering ska plockas bort. Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde. Tänkt på att betong kan påverka pH i mark och vatten.

Ta prover på massorna

För att veta om massorna är förorenade behöver du eventuellt anlita någon som kan ta prover.

Inom detaljplanelagt område och vägområde (detta är oftast bebyggda områden och tätortsmiljö) ska prover tas innan du börjar schakta. Även i områden med helt opåverkad skogs- eller jordbruksmark behöver prover oftast tas, bland annat eftersom arsenik och sulfid bitvis förekommer rikligt i Sigtuna kommuns berg och jord. I vissa fall kan du få schakta utan att ta prover när du ska dränera grunden runt ditt eget hus. Det är bäst om du hör av dig till kommunen för rådgivning.

Du ska lämna in anmälan till kommunen minst sex veckor innan arbetet börjar och därför behöver provtagning och analys av prover göras tidigare än så.

Hur många prover ska tas?

Volym (m3)Minsta antal prover
2001
20005
>20001 prov/1000 m3 som tillkommer

Om du ska schakta inför till exempel anläggning av fjärrvärme behöver du ta prover med 25–50 meters mellanrum beroende på hur lång sträckan är.

Om marken är förorenad en viss sträcka behöver du ta prover före, efter och vid den misstänkta föroreningen.

Om det handlar om större ytor bör du göra en provtagningsplan för området.

 

Taxa och avgifter

En avgift tas ut för nedlagd handläggningstid.

Här kan du läsa mer om taxa och avgifter. Länk till annan webbplats.

Relaterad information

Kontakta oss