Riktlinjer för solceller

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna, strax söder om Stora torget och ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Fastigheten Koppardosan 2 omfattas av k-bestämmelser i detaljplan 338.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarterets bebyggelse är huvudsakligen tillkommen under 1940- och 50-talen med tidstypiska byggnader i tegel och putsade fasader, med delvis bevarade ursprungliga drag. På Koppardosan 5 finns den äldsta bevarade byggnaden i kvarteret, ett före detta varmbadhus, uppfört i timmer och senare panelklätt. Ett genomgående karaktärsdrag i kvarteret är sadeltak med lertegel.

Kvarteret utgör ett exempel på en årsring i staden från 1900-talets mitt. Det tidigare varmbadhuset, Strandvillan, utgör en representant för Sigtunas trähusbebyggelse med välbevarad karaktär från början av 1900-talet.

Riktlinje

På huvudbyggnaderna på Koppardosan 2 bedöms solceller vara olämpligt med hänsyn till detaljplanens varsamhetsbestämmelse som anger att sadeltak med lertegel ska bibehållas. Bestämmelsen innebär att solceller strider mot detaljplanen och att bygglov inte kan medges.

På tillbyggnaderna på gårdssidan av Koppardosan 2 kan mindre solcellsanläggningar vara mer lämpligt, förutsatt att de är väl anpassade med hänsyn till kulturmiljön.

Övriga byggnader i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till områdets höga kulturvärden och det centrala läget i stadskärnan.

• Inga solceller mot Stora gatan och Borgmästarängen.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
  

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna, strax söder om Stora torget och ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret har fått sitt namn efter provinsialläkaren Knut Drake af Hagelsrum, som köpte gården 1871. Byggnaden som idag kallas Drakegården är uppfört under senare hälften av 1700-talet och sägs vara ritat av Carl Hårleman. Byggnadens nuvarande färgsättning härstammar från tidigt 1900-tal. Byggnadens exteriör som helhet är värdebärande, inklusive det valmade taket med tegelpannor.
I kvarteret finns en musikpaviljong med jugendkaraktär som flyttats till platsen 1980. Tidigare har den stått i kvarteret Magistern, dit den kom i början av 1900-talet. Paviljongen har brant skivtäckt plåttak i kopparimitation, spetsbågigt fönster och dekorativt smidesräcke.
Kvarteret som helhet, inklusive trädgården av barockkaraktär, utgör en representant för de äldre kvartersstrukturerna längs Stora gatan med byggnader längs gata och en öppen trädgård.

Riktlinje

På huvudbyggnaden Drakegården bedöms solceller vara olämpligt med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden och synliga läge såväl mot Stora gatan som mot den öppna trädgården och gaturummet med Torggränd och Strandgatan. Solceller är olämpligt även på musikpaviljongen med hänsyn till byggnadens utförande och synliga läge mot gata, samt byggnadens kulturvärde.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna, med ett långsmalt kvarter som följer stadens medeltida gatumönster. Kvarteret angränsar till Stora gatan och ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

I kvarteret finns några av stadens äldsta träbyggnader, med tättliggande byggnader från 1700- och 1800-talen, huvudsakligen i kvarterets norra del. I synnerhet på Slaktaren 5 är det gamla tomtmönstret välbevarat, med dubbla gårdslängor som visar på hur en äldre borgargård i Sigtuna var bebyggd. Kvarteret har byggts till och kompletterats över tid, med tillskott även under 1900-talet. Genomgående för bebyggelsen i kvarteret är panelklädda fasader, spröjsade fönster och delvis bevarade ursprungliga byggnadsdetaljer. Sadeltak med lertegel dominerar, men det finns även flacka pulpettak och inslag av andra takmaterial, huvudsakligen på komplementbyggnader och tillbyggnader.
Kvarteret är representativt för Sigtunas småskaliga trähusbebyggelse, med bevarade äldre gårdsstrukturer. Gårdsbebyggelsen är viktig för kvarterets karaktär och som exempel på ett äldre bebyggelsemönster i staden.

Riktlinje

Kvarterets äldsta bostadshus, på Slaktaren 3 och 5, bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas höga kulturvärden, bevarade äldre karaktär och det synliga läget i stadsbilden. Övriga byggnader i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till kvarterets sammantaget höga kulturvärden, där även gårdsbebyggelsen är viktig.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Solceller kan undantagsvis vara lämpligt i begränsad utsträckning, på komplementbyggnader med flacka takfall, förutsatt att de är mycket väl anpassade till kulturmiljön.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna, med ett långsmalt kvarter som följer stadens medeltida gatumönster. Kvarteret angränsar till Stora gatan och ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

I kvarteret finns byggnader med varierande ålder, den äldsta, Lundströmska gården (Professorn 3) uppförd på 1700-talet. Lundströmska gården är välbevarad med inventarier intakta och är museum sedan 1958. Flertalet sentida kompletteringar har gjorts i kvarteret, med bostadshus tillkomna under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. De sentida bostadshusen är utförda med anpassning till kulturmiljön och stadens träbyggnadstradition. Såväl äldre som yngre byggnader i kvarteret har huvudsakligen sadeltak med lertegel.

Riktlinje

Lundströmska gården bedöms vara olämplig för solceller, med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden och den musealt bevarade miljön.

Övriga byggnader i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till det centrala läget i stadskärnan och takfall som är väl synliga i gaturummet. Även den yngre bebyggelsen i kvarteret inordnar sig i stadens taklandskap med lertegelpannor.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Mycket väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt på kvarterets sentida byggnader, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och från Mälaren.
• Solceller kan undantagsvis vara lämpligt i begränsad utsträckning, på komplementbyggnader med flacka takfall, förutsatt att de är väl anpassade till kulturmiljön.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna, med ett långsmalt kvarter som följer stadens medeltida gatumönster. Kvarteret angränsar till Stora gatan och ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret har äldre gårdar närmast Stora gatan, med byggnader uppförda under 1800-talet och bostadshus från 1900-talets andra hälft i kvarterets östra del. Kvarterets äldre bebyggelse är en viktig del i den karaktärsskapande äldre trähusbebyggelsen längs Stora gatan. Byggnaderna i kvarteret har genomgående sadeltak med lertegel.

Riktlinje

Byggnaderna i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller. Den äldre bebyggelsen i kvarteret har höga kulturvärden och en viktig del i stadens småskaliga trähustradition, samt har ett känsligt läge intill Stora gatan. Kvarterets mer sentida byggnader är mindre känsliga för förändringar, men beaktat det känsliga läget i centrala staden är det viktigt att förändringar även av dessa byggnader fortsatt anpassas till omgivande kulturmiljö och inordnar sig i stadens övergripande karaktär, där taklandskapet är ett värdebärande drag.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och från Mälaren.
• Solceller kan vara lämpligt i begränsad utsträckning, på flacka takfall, förutsatt att de är väl anpassade till kulturmiljön.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna, med ett kvarter med långsmala tomter som följer stadens medeltida gatumönster. Kvarteret angränsar till Stora gatan och ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret bildar ett slags avslut av Stora gatan innan den viker av åt väster. Fastigheterna i norr, närmast Stora gatan är tätt bebyggda, medan de södra fastigheterna är glesare bebyggda. Kvarterets äldre trähus är representativa för Stora gatans äldre trähusbebyggelse. I kvarterets södra del finns Plåt-Pelles hus och Sigtuna stadshotell, båda uppförda i början av 1900-talet. I kvarteret finns även äldre gårdshus/uthus bevarade, varav flera finns markerade på kartor från 1906. Byggnaderna i kvarteret har huvudsakligen sadeltak, med takbeläggning av lertegel eller plåt i skivtäckning, även koppartak i skivtäckning förekommer.

Riktlinje

Urmakaren 5 bedöms vara olämplig för solceller med hänsyn till den karaktäristiska och värdebärande takbeläggningen av koppar i skivtäckning med horisontala skarvar i linje.

Urmakaren 1 bedöms vara olämplig för solceller med hänsyn till byggnadens kulturvärden och arkitektoniska värden, samt takets form. Även med hänsyn till byggnadens synliga läge från både gaturum och vyn från Mälaren.

Kvarterets övriga bebyggelse bedöms vara mindre lämplig för solceller. Den äldre bebyggelsen har höga kulturvärden och är en viktig del i stadens småskaliga trähustradition, samt har ett känsligt läge intill Stora gatan.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och från Mälaren.
• Solceller kan undantagsvis vara lämpligt i begränsad utsträckning på komplementbyggnader med flacka takfall, förutsatt att de är väl anpassade till kulturmiljön.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna, ett litet kvarter strax sydväst om Sigtuna stadshotell. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret består av två bostadsfastigheter i utkanten av centrala staden. Bostadshusen finns markerade på kartor från 1884 respektive 1906. I kvarteret finns flera komplementbyggnader, varav flera med äldre ursprung. Vissa förändringar har skett under senare tid men bebyggelsen har i huvudsak en välbevarad karaktär och utgör en representant för den äldre bostadsbebyggelsen i den centrala stadens utkant. Sadeltak med lertegel dominerar i kvarteret och inordnar sig därmed väl i stadens taklandskap.

Riktlinje

Byggnaderna i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden.

• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och från Mälaren.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna och längs med Strandvägen med utblick mot Mälaren. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret har en blandad trähusbebyggelse, de äldsta byggnaderna uppförda innan 1823. Därefter har ytterligare bebyggelse tillkommit successivt, under senare delen av 1800-tal, början av 1900-talet och med vissa tillskott även under 1900-talets andra hälft och senare. Bebyggelsen varierar i ålder och karaktär, men uttrycket har sammantaget karaktären av den småskaliga trähusbebyggelse som är typiskt för staden. Merparten av byggnaderna har sadeltak med lertegel eller plåt. Smeden 3 har takbeläggning av skivtäckt plåttak.

Riktlinje

Byggnaderna i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden samt det synliga läget mot Strandvägen och vyn från Mälaren.

• Inga solceller på takfall närmast Strandvägen.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och på huvudbyggnad ska takbeläggningens struktur bevaras.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och från Mälaren.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna och i anslutning till Stora gatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

I kvarterets norra del finns Sigtuna museum med byggnader från 1700-talet och en bevarad ålderdomlig karaktär mot Lilla torget och Trekanten. Museet är tillbyggt på 1960-talet, med en tillbyggd del med tydlig modernistisk karaktär samtidigt som den volymmässigt inordnar sig i den omgivande bebyggelsen.

Kvarterets södra del är enhetligt bebyggd med kedjehus och friliggande villor från 1960-talet. 1960-talsbebyggelsen i kvarteret utgör en årsring från sin tid samtidigt som byggnaderna i volym och utformning är anpassade efter stadens äldre byggnadstradition. Museets byggnader har sadeltak med lertegel. Bostadshusen från 1960-talet har sadeltak med glaserat lertegel.

Riktlinje

Kvarterets äldsta byggnader, museets byggnader från 1700-talet, bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till deras höga kulturvärden, bevarade ålderdomliga karaktär och synliga läge i stadsrummet.

Övriga byggnader i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnaderna och områdets höga kulturvärden.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska bevaras.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och från Mälaren.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna och i anslutning till Strandgatan och Hamngatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret har karaktären av småskalig trähusarkitektur med varierad färgsättning. Bebyggelsen är huvudsakligen från 1800-talet och början av 1900-talet. Kvarterets södra del är väl synligt mot strandpromenaden och hamnen. I den södra delen finns hamnpaviljongen från 1884. Merparten av byggnaderna i kvarteret har sadeltak med lertegel, med undantag för hamnpaviljongen som har skivtäckt plåttak.

Riktlinje

Solceller bedöms vara olämpligt på hamnpaviljongen med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden, byggnadens nätta utformning och småskaliga volym, taktäckningen med skivtäckt plåt samt det synliga läget.

Övriga byggnader i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden samt det synliga läget mot hamnen och strandpromenaden.

• Inga solceller på takfall närmast Strandvägen och Hamngatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och från Mälaren.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna och i anslutning till Stora gatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med äldre bostadsbebyggelse med välbevarad karaktär och äldre uthus som en viktig del av gårdsstrukturen. Huvudsakligen trähusbebyggelse från 1800- och 1900-tal. Merparten av byggnaderna har sadeltak med lertegel. Yngre förrådsbyggnader och tillbyggnader med flacka tak förekommer.

Riktlinje

Solceller bedöms vara mindre lämpligt på byggnaderna inom kvarteret, med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden och läget intill Stora gatan. På byggnader med flacka tak som inte är synliga från gaturummet, så som på komplementbyggnaden sammanbyggd på fastigheterna Tryckaren 8 och 10, kan solceller vara lämpligt.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna och i anslutning till Hamnplan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Ett litet kvarter bestående av en enda fastighet med ett bostadshus och en komplementbyggnad. Byggnaderna är uppförda 1823 och har en delvis bevarad äldre karaktär, samt är representativa för stadens äldre trähusbebyggelse. En ombyggnation har genomförts under senare tid. Bostadshuset har sadeltak med lertegel, komplementbyggnaden pulpettak med plåttäckning.

Riktlinje

Bostadshuset bedöms vara mindre lämpligt för solceller med hänsyn till byggnadens och områdets höga kulturvärde samt det synliga läget mot Hamngatan och Hamnplanen.

• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.
• Solceller kan undantagsvis vara mer lämpligt på komplementbyggnader med flacka takfall och med i lägen med liten synlighet, förutsatt att de är väl anpassade till kulturmiljön.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna och i anslutning till Hamnplan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter bestående av en enda fastighet. Etappvis sammanbyggda bostadshus varav de äldsta delarna sägs vara från 1742. Bebyggelsen ligger i gatulinje vilket formar en till stora delar kringbyggd gård. Byggnaderna är i en våning med vind, med ett flertal mindre takkupor. Byggnaderna har genomgående sadeltak med lertegel, med vissa tillbyggnader med flackare svarta plåttak.

Riktlinje

Byggnaderna i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden, den sammanhållna enhetliga karaktären inom kvarteret och det synliga läget mot Hamnplan, gaturummet och vyn från Mälaren. Byggnaderna är låga och takfallen väl synliga.

• Inga solceller på takfall närmast Strandvägen och Hamngatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger i utkanten av Sigtunas centrala stadskärna och i anslutning till Stora gatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Relativt tätt bebyggt kvarter med uthus och trädgårdar som är en viktig del av de äldre gårdsstrukturerna. Byggnaderna inom kvarteret har varierande karaktär och ålder, träbyggnader med panelfasad dominerar men även putsade fasader finns inom kvarteret. Merparten av byggnaderna har sadeltak med lertegel.

Riktlinje

Samtliga byggnader inom kvarteret som omfattas av en k-bestämmelse i gällande detaljplan C184 bedöms vara olämpliga för solceller, eftersom k-bestämmelserna reglerar att byggnadernas karaktär ska bevaras med avseende på bland annat taktäckningsmaterialet. Det innebär att solceller strider mot detaljplanen.

Byggnader i kvarteret som inte omfattas av en k-bestämmelse bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till områdets höga kulturvärden och ett synligt läge mellan Stora gatan och Hamnplan.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Rådhuset ligger på Stortorget, centralt i Sigtunas stadskärna. Byggnaden är byggnadsminnesförklarad samt ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Rådhuset uppfördes 1740–1744 på initiativ av den dåvarande borgmästaren Eric Kihlman som även ritade byggnaden. Ett tidigare rådhus har stått på samma plats och klocktornet från detta återanvändes. Byggnaden användes som rådhus fram till 1947 och blev byggnadsminnesförklarad 1971.

Riktlinje

Byggnaden är inte lämplig för solceller, med hänsyn till dess mycket höga kulturvärden. Därtill omfattas byggnaden skyddsbestämmelser enligt länsstyrelsens beslut om byggnadsminnesförklaring, som bland annat anger att byggnadens yttre inte får förändras.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora gatan, Stora torget och busstorget, samt angränsar till kyrkomiljön med Mariakyrkan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Flera av byggnaderna omfattas av Q- och q-bestämmelser i detaljplan C83.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarterets bebyggelse är av varierande ålder och karaktär, vars äldsta delar är från 1700-talet. Den östra delen av kvarteret domineras av ett slutet byggnadskomplex från 1980-talet, uppfört i postmodern samt delvis historiskt anpassat stil. Kvarterets äldre del, mot Stora torget har en mer öppen karaktär. Sammantaget har kvarteret en karaktär av småskalig trähusarkitektur. Merparten av byggnaderna har sadeltak med lertegel, men även pulpettak med plåt förekommer.

Riktlinje

Byggnaderna på fastigheterna Kyrkolunden 8, Kyrkolunden 9 och Kyrkolunden 11 bedöms vara olämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden, samt det synliga läget mot både Stora gatan och Stora torget.

Övriga byggnader inom kvarteret bedöms huvudsakligen vara mindre lämpliga för solceller, beaktat enskilda byggnaders och områdets kulturvärden, samt kvarterets känsliga placering i stadsbilden. I lägen som inte är synliga från det allmänna gaturummet kan solceller undantagsvis vara lämpligt, förutsatt att solcellerna anpassas väl till byggnaden.

• Inga solceller mot Stora gatan och Stora torget.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen som inte är synliga från det allmänna gaturummet.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora gatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med sluten fasad i gatuliv mot Stora gatan och en öppen karaktär mot Prästgatan. Kvarteret har en övervägande äldre bebyggelse till viss del med ursprung i 1700-tal och utgör en god representant för den småskaliga trähusarkitektur som är kännetecknande för staden. Gårdsbebyggelsens struktur är viktig för kvarterets karaktär. Merparten av byggnaderna har sadeltak, obrutet eller brutet, med lertegel. Även plåt- och papptak förekommer.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden och det känsliga läget centralt i stadskärnan. Kvarterets öppna struktur norrut gör att även takfall mot gårdssidan har förhållandevis stor synlighet och utgör en del av det för Sigtuna kännetecknande taklandskapet.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen som inte är synliga från det allmänna gaturummet.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora gatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med småskalig trähusarkitektur, varav den äldsta bevarade bebyggelsen är från 1800-talet. Merparten av bebyggelsen är från olika delar av 1900-talet. Kvarterets norra del har en öppen karaktär, medan södra delen har en huvudsakligen sluten och sammanhållen karaktär mot Stora gatan. I hörnet mot Stora gatan och Trekanten finns ett byggnadskomplex uppfört under 1990-talet i postmodern och delvis historiserande stil.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret, undantaget Trädgårdsmästaren 14, bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden samt det synliga läget i centrala staden. På mindre takfall mot gårdssidan kan solceller i begränsad omfattning vara mer lämpligt.

Trädgårdsmästaren 14 har takfall som inte är synliga från det allmänna gaturummet och som är mer lämpliga för solceller. På dessa takfall behöver solcellerna inte överensstämma med takets färg. Detta gäller dock inte mot Stora gatan.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen som inte är synliga från det allmänna gaturummet.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora gatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Långsträckt kvarter i öst-västlig riktning. Kvarterets äldsta del är glest bebyggt med till stora delar obebyggd parkmark med träd och äldre murrester, med en delvis bevarad äldre lantlig prägel i kontrast till den tätare stadsbebyggelsen. På Humlegården 13 finns ett av stadens bäst bevarade 1700-talshus. Kvarterets västliga delar har huvudsakligen bebyggelse från senare hälften av 1900-talet och utgör tydliga årsringar från sin tid.

Riktlinje

Byggnaderna på fastigheterna Humlegården 3 och Humlegården 13 bedöms vara olämpliga för solceller. Byggnaderna har ursprung från 1700-talet och bevarad äldre karaktär. Tillbyggnaden på Humlegården 13 är senare tillkommen med väl inordnad och anpassad till huvudbyggnaden och den historiska miljön. Därtill har byggnaderna ett synligt läge i parkmiljön.

Även Humlegården 14 samt byggnaden i Triangeln, del av fastighet Sigtuna 2:152 bedöms vara olämpliga för solceller. Humlegården 14 är uppfört som varmbadhus på 1920-talet med klassicerande drag. Byggnaden omfattas av en q-bestämmelse som anger att byggnaden inte får förändras utvändigt. Byggnaden i Triangeln, det före detta pumphuset, är sannolikt samtida med varmbadhuset och utfört med klassicerande drag och tegelklätt säteritak.

Humlegården 16 är uppfört omkring 1920 och har en välbevarad ursprunglig karaktär. Byggnaden bedöms vara mindre lämplig för solceller, med hänsyn till byggnadens höga värden och som en viktig del i bebyggelseområdet.

Övriga byggnader bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till bebyggelseområdets kulturvärden och det känsliga läget längs Stora gatan. Kvarterets senare bebyggelse har sin tids prägel men inordnar sig i stadens taklandskap och låga silhuett.

• Inga solceller mot Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt på kvarterets sentida byggnader, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Området ligger centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora gatan och Stora torget. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret ligger väster om Stora torget och har en sammanhållen sluten karaktär mot Stora gatan. Kvarterets norra halva är obebyggd och gårdssidan öppnas upp norrut. Den äldsta bebyggelsen i kvarteret är uppförd innan 1823, därefter har bebyggelsen byggts om och till kontinuerligt, men med en välbevarad äldre karaktär med småskalig trähusarkitektur. Byggnaderna har sadeltak med lertegel respektive plåt.

Riktlinje

Byggnadsvolymerna längs Stora gatan och Stora torget bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till de höga kulturvärdena på platsen.

Övriga byggnader inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden, samt det känsliga läget centralt i staden och intill Stora torget. Flera av kvarterets äldsta byggnader har takkupor som bryter upp takfallen, av den anledningen är det också mindre lämpligt att göra ytterligare påverkan på takfallen.

• Inga solceller mot Stora gatan och Stora torget.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.

Området ligger på Malmen, centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora gatan och Borgmästarängen. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret är glest bebyggt, med två kulturhistoriskt intressanta byggnader som båda representerar den äldsta skolhistoriska epoken i Sigtuna. Den så kallade Gula skolan är uppförd omkring 1930-talet och har drag av 1920-tals klassicism i synnerhet med entréporten mot Stora gatan. Kvarterets äldsta byggnad, även det en tidigare skolbyggnad, är uppförd innan 1823. Närmast Stora Malmgatan finns en gatuköksbyggnad från 1974 med sentida tillbyggd veranda.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden, samt det synliga läget i stadsbilden.

• Inga solceller mot Stora gatan och Stora Malmgatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.

Området ligger på Malmen, centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora Malmgatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret är en tydlig representant för den historiska bebyggelsestrukturen på Malmen. Kvarteret har sitt namn från Malmgården på fastighet Malmgården 7, uppfört under senare halvan av 1700-talet och ett av stadens bäst bevarade 1700-talshus. Till kvarterets äldre bebyggelse hör även en före detta kuskbostad på Malmgården 6 och en timmerbyggnad, tidigare magasin, på Malmgården 3. Malmgårdens anlagda trädgård är en viktig del i kvarterets bebyggelsestruktur.

2024 pågår nybyggnation av två enbostadshus i kvarterets västra del, mot Stora Malmgatan.

Riktlinje

De äldsta byggnaderna på Malmgården 6 och 7 bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas höga kulturvärden och bevarade äldre karaktär.

Övriga byggnader inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets sammantaget höga kulturvärden, samt det synliga läget i gaturummet och vyn från Mälaren.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och Trädgårdsgatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska bevaras.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt på kvarterets sentida byggnader och komplementbyggnader, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, centralt i Sigtunas stadskärna och i anslutning till Stora Malmgatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med två fastigheter, vars äldsta byggnad har ursprung från 1700-talet. Bebyggelsen har därefter byggts om och till succesivt över tid. Sentida tillskott i kvarteret har anpassats till den äldre bebyggelsen och kvarteret som helhet har karaktären av småskalig trähusarkitektur, som ansluter till och kompletterar Stora Malmgatans äldre miljö. Byggnaderna följer en låg silhuett.

Riktlinje

Byggnaderna i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Kvarteret utgör en viktig del i miljön kring Stora Malmgatan och har stor synlighet från gata, men även från strandpromenaden.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och strandpromenaden.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen och i anslutning till Stora gatan och Stora Malmgatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarteret är en tydlig representant för den historiska bebyggelsestrukturen på Malmen. Den äldsta bebyggelsen har ursprung från 1700-talet, merparten av bebyggelsen är uppförd under olika delar av 1900-talet. Kvarteret är övervägande glest bebyggt, men tätare i kvarterets norra del. Flera av byggnaderna är placerade indraget från gata. På fastigheten Borgaren 8 finns stadens enda bevarade portvalv. Bebyggelsen har sammantaget karaktären av småskalig trähusarkitektur, inom vilken även de senare byggnaderna huvudsakligen inordnar sig.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och kvarterets höga kulturvärden. Kvarteret har ett synligt läge med anslutning till Stora gatan i norr och Stora Malmgatan i söder. En till stora delar öppen kvartersstruktur ökar takfallens synlighet från gaturummet.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen och i anslutning Stora Malmgatan och strandpromenaden samt Malmbryggan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med slutet byggnadssätt med sammanhängande slutna fasader mot Stora Malmgatan. Bebyggelsen mot gatan är uppförd innan 1823, i övrigt har merparten av byggnaderna sitt ursprung i 1800- och tidigt 1900-tal, dock med senare om- och tillbyggnader. Kvarteret har ett synligt läge i stadsbilden, från Stora Malmgatan i norr och från strandpromenaden och vyn från Mälaren i söder.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpade för solceller, med hänsyn till byggnadernas och kvarterets höga kulturvärden. Kvarteret har en sammanhållen karaktär mot Stora Malmgatan som är viktig att värna för upplevelsen av den historiska gatumiljön. I vyn mot strandpromenaden har bebyggelsen fler spår av senare förändringar, men karaktären är fortsatt den av småskalig trähusbebyggelse som är kännetecknande för staden och kvarteret har sammantaget höga kulturvärden.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och strandpromenaden.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, i anslutning Stora gatan och Stora Malmgatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Långsmalt kvarter som är tätt bebyggt i norr och glesare i södra delen. Kvarterets bebyggelse är till stora delar uppförd under olika delar av 1900-talet. Kvarterets äldsta byggnad är den före detta klockaregården på Klockaren 7, med ursprung i 1700-talet men med senare ombyggnader. I norra delen av kvarteret finns ett flerbostadshus i tre våningar, i övrigt har kvarteret karaktären av småskalig trähusbebyggelse.

Riktlinje

Flerbostadshuset på Klockaren 5 bedöms vara mer lämpligt för solceller, på byggnadens högsta del med takfall med plåttak. Byggnaden är mindre känslig för tillägg i form av solcellspaneler. Solcellerna behöver inte exakt motsvara takets färg, men ska monteras diskret och i större sammanhängande block, samt underordna sig byggnadens karaktär.

Övriga byggnader i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Med undantag för Klockaren 5 är byggnaderna inom kvarteret uppförda i enlighet med den småskaliga trähustradition som är kännetecknande för staden och som helhet har kvarteret höga kulturvärden. Den öppna karaktären i kvarterets södra del ökar synligheten från det allmänna gaturummet.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg (gäller ej Klockaren 5) och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora Malmgatan och strandpromenaden samt Malmbryggan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Litet kvarter bestående av två fastigheter med välbevarade hus från 1700- och 1800-talen. Byggnaderna ligger i gatulinje, med en delvis sluten karaktär mot Stora Malmgatan och en mer öppen karaktär med trädgårdar mot strandpromenaden. Kvarteret är en tydlig representant för den historiska bebyggelsestrukturen på Malmen, med bebyggelse av småskalig trähuskaraktär typisk för staden. Byggnaderna i kvarteret har sadeltak med lertegel respektive skivtäckt plåttak. En av byggnaderna på Rådmannen 1 har brutet tak med flera takkupor mot gården.

Riktlinje

Byggnaderna på Rådmannen 1 bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Den gula byggnaden, som under en period var rådmannen Rundbecks bostad, har ett bevarat äldre uttryck och är ett av stadens bevarade 1700-talshus. Till byggnadens värdebärande karaktärsdrag hör det skivtäckta plåttaket. Även den röda längan är av hög ålder, uppförd innan 1823, och har en äldre karaktär trots vissa senare tillägg. Därtill är takfallen i synligt läge från strandpromenaden och det brutna taket med takkupor försvårar en sammanhängande och anpassad montering av solceller.

Byggnaderna på Rådmannen 2 bedöms vara mindre lämpliga för solceller, byggnaden har höga kulturvärden och bra exempel på den småskaliga trähusarkitekturen i staden, samt del i ett kvarter med sammanhållen äldre karaktär.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och strandpromenaden.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska bevaras.
• Väl anpassade och integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora Malmgatan och Malmtorget. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med kilformad avslutning mot Malmtorget, tätare bebyggt i den norra delen med en mer sluten karaktär samt en sluten sammanhållen karaktär mot Stora Malmgatan. På Lergöken 4 finns ett av stadens bäst bevarade 1700-talshus, bebyggelsen i kvarteret är i övrigt blandad, med byggnader från såväl 1800- och 1900-talet. Senare tillkomna byggnader har anpassats till gatumiljön i utformning och fasadmaterial. Kvarteret har karaktären av småskalig trähusarkitektur. Gårdshusen är viktiga för kvarterets bebyggelsestruktur.

Riktlinje

1700-talsbyggnaden på Lergöken 4 bedöms vara olämplig för solceller, med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden och den välbevarade 1700-talskaraktären, samt det synliga läget i stadsbilden.

Merparten av kvarterets övriga bebyggelse bedöms vara mindre lämplig för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden och en tydlig sammanhållen karaktär.

Väl anpassade solceller kan vara mer lämpligt på bostadshuset på Lergöken 6 och på gårdsbyggnaderna med plåttak på Lergöken 2.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och Malmparken.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora Malmgatan och strandpromenaden. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Litet kvarter med två fastigheter och bostadsbebyggelse som på ett värdefullt sätt ansluter till och kompletterar Stora Malmgatans väl bibehållna äldre miljö. Bostadshusen är placerade i gatulinje längs Stora Malmgatan, men med genomsikt från gatan ner mot Mälaren. Kvarteret har en förhållandevis öppen karaktär och takfallen är väl synliga från gaturummet och vyn från Mälaren.

Den äldsta delen i bostadshuset på Notbindaren 3, Drakeska sjögården, är troligen från 1700-talet. Byggnaden har byggts till på 1800-talet och renoverats omfattande på 1970-talet. Takkupor mot sjösidan har tillkommit senaste åren.

Notbindaren 4 har bebyggts med bostadshus och garage på 1960-talet. Bostadshuset är väl anpassat till den historiska miljön, i synnerhet mot Stora Malmgatan, men har samtidigt karaktärsdrag från sin egen tid så som entrépartiet mot Lönngränd, ursprungligt glaserat tegeltak och perspektivfönster mot stranden.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och kvarterets höga kulturvärden, samt det synliga läget i stadsbilden. Drakeska sjögården är ett gott exempel på den för stadens karaktäristiska småskaliga trähusbebyggelse. Bostadshuset på Notbindaren 4 är ett exempel på 1960-talets årsring i Sigtuna, väl inpassad i miljön men samtidigt med typiska drag för sin tid. De obrutna takfallen med ursprungligt glaserat taktegel är viktiga värdebärande karaktärsdrag.

Undantagsvis bedöms solceller vara mer lämpligt på garaget på Notbindaren 4, som har flackt pulpettak och ett utförande som är mindre känsligt för förändring.

• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning på komplementbyggnad på Notbindaren 4. Solceller ska då överensstämma med takets färg och installationen ska i större sammanhängande block med diskreta infästningar.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora gatan och Stora Malmgatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Stort kilformat kvarter mellan Stora gatan och Stora Malmgatan. Området är kuperat, höjdskillnaderna syns i bebyggelsen i form av delvis höga socklar och källare i souterräng. Byggnaderna är placerade indragna från gata med en huvudsakligen öppen karaktär. Byggnaderna är huvudsakligen uppförda under tidigt 1900-tal, byggnader med ursprung i 1800-tal förekommer. I kvarteret finns också större tillägg från slutet av 1900-talet.

Inom kvarteret kan utläsas flera enhetliga delområden: mot Stora gatan putsade villor i 1920-tals klassicism, mot Stora Malmgatan trähusbebyggelse med viss variation i ålder och uttryck, samt ett delområde med inbördes enhetliga flerbostadshus uppförda 1985, med viss anpassning till kulturmiljön men tydligt avläsbart som en årsring från sin tid och drag av postmodernism.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms huvudsakligen mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Det finns variationer i bebyggelsens karaktär, men ett övergripande äldre uttryck som samspelar väl med den historiska bebyggelsen längs Stora Malmgatan i övrigt. Kvarteret utgör ett viktigt avslut av Stora Malmgatan innan den går ihop med Stora gatan i kvarterets östra del. I kvarteret finns goda exempel på välhållen 1920-tals klassicism, med villorna längs Stora gatan samt flerbostadshuset vid Malmparken.

Solceller bedöms vara mer lämpligt på del av Harbacken 11, på tillbyggnaden med flackt pulpettak, där läget har liten synlighet från allmänt gaturum.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan. Undantag kan prövas, för integrerade solceller på takfall som genom höjd och vinkel är mindre synliga från gaturummet.
• Inga solceller mot Malmparken.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.
• På komplementbyggnader med liten synlighet från gaturummet kan solceller undantagsvis vara mer lämpligt.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora Malmgatan och strandpromenaden. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med fyra fastigheter i linje längs strandpromenaden och Stora Malmgatan. Bebyggelsen är från olika tider, delvis uppförd innan 1823 men med flera senare tillägg och ändringar. I likhet med övriga Malmen är byggnaderna i huvudsak uppförda längs Stora Malmgatan, med en mer öppen trädgårdskaraktär mot stranden. I kvarteret finns flera bevarade äldre uthus mot sjösidan. Kvarteret har karaktären av småskalig trähusarkitektur och drag av en äldre bebyggelsestruktur.

Bostadshuset på Dansen 2, uppfört 1956 som skulptör Lars-Erik Falk bostadshus, har en avvikande karaktär med ett modernare formspråk, samtidigt som det i volym och utförande är anpassat till den historiska bebyggelsen längs Stora Malmgatan. Byggnaden har ett brant sluttande takfall mot stranden, med skivtäckt plåttak med förskjutna skarvar. Tillbyggt mot sjösidan under de senaste åren.

Riktlinje

Den ursprungliga huvudbyggnaden på Dansen 2 bedöms vara olämplig för solceller, med hänsyn till byggnadens arkitektoniska värden där de ursprungliga materialen är viktiga för byggnadens uttryck.

Övriga byggnader inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Kvarteret ansluter till Stora Malmgatan och är en del i Malmens småskaliga trähusbebyggelse med bevarad äldre karaktär. De äldre bevarade uthusen, samt en paviljong, mot stranden på Dansen 1 och 2 är viktiga för kvarterets äldre uttryck.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och strandpromenaden.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, på flacka takfall och i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora Malmgatan och strandpromenaden. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med tre fastigheter i linje längs strandpromenaden och Stora Malmgatan, samt angränsande till ett mindre grönområde i söder. Kvarteret har välbevarad småskalig trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen med en tydlig äldre karaktär. Byggnaderna är placerade i förhållande till Stora Malmgatan och strandlinjen, i likhet med bebyggelsestrukturen på övriga Malmen. Från strandpromenaden har kvarteret en öppen trädgårdskaraktär. Kvarteret hör till de sista i östra delen Malmen, med en utpräglad småskalighet och bevarat äldre uttryck.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnaderna och kvarterets höga värden, med bevarat äldre karaktär. Kvarteret ansluter och kompletterar bebyggelsen längs Stora Malmgatan på ett värdefullt sätt. Läget är synligt både mot Stora Malmgatan och strandpromenaden med vyn från Mälaren.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och strandpromenaden.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora Malmgatan, Stora gatan och strandpromenaden. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Glest bebyggt kvarter med bebyggelse i huvudsak från början av 1900-talet. Bebyggelsen är placerad tämligen fritt med en snedställd placering i förhållande till Stora Malmgatan. Kvarteret ligger lågt i terrängen i förhållande till gata. Flera av byggnadernas takfall är väl synliga från gaturummet och det finns en samlad karaktär av huvudsakligen tidigt 1900-tal som är viktig att värna.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Kvarteret ansluter till Malmen och till kvarteret Harbacken, med bebyggelse huvudsakligen från början av 1900-talet.

• Inga solceller mot Stora Malmgatan och strandpromenaden.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger på Malmen, i anslutning till Stora gatan och strandpromenaden. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kilformat kvarter med en bebyggd fastighet, som visuellt kan uppfattas som en del av Harbacksvreten. De två obebyggda fastigheterna genomkorsas av gång- och cykelvägar och är inte avsedda att bebyggas. Fastighet Blackan 1 är bebyggd under tidigt 1900-tal, med bostadshus och två komplementbyggnader. I synnerhet uthuslängan mot strandpromenaden har en äldre karaktär och vittnar om ett äldre bebyggelsemönster som känns igen från Malmen i övrigt.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Kvarteret ansluter till Malmen och till kvarteret Harbacksvreten, med bebyggelse från början av 1900-talet med en del senare tillägg.

• Inga solceller mot Stora gatan och strandpromenaden.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området intill centrala staden, i anslutning till Prästgatan, Uppsalavägen och busstorget. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Kyrkomiljön omfattas av lagskydd enligt kulturmiljölagen, solceller kan därför kräva tillstånd från länsstyrelsen.

Beskrivning av kulturmiljön

Område norr om stadskärnan, som innefattar Mariakyrkan med kyrkogård, S:t Olofs kyrkoruin, Olov Hartmans studiokyrka, församlingshemmet Munken och före detta brandstationen. Mariakyrkan är Sveriges enda bevarade dominikankyrka, kyrkoruinen S:t Olof är förhållandevis välbevarad. Kyrkomiljön kompletteras med studiokyrkan som är ett gott exempel på en vandringskyrka från 1960-talet, samt det 1973 uppförda församlingshemmet Munken med karaktär av sin tid.

Riktlinje

Solceller bedöms generellt vara olämpligt i kyrkomiljön, i synnerhet på Mariakyrkan, studiokyrkan och på gravkapell. Kyrkomiljön och de kyrkliga byggnaderna har mycket höga kulturvärden.

Väl anpassade solceller som överensstämmer med takets färg kan möjligen övervägas på Munken samt på ekonomibyggnaden sydväst om studiokyrkan, på takfall i lägen med liten synlighet från viktiga siktlinjer i kyrkomiljön.

Området ligger på Klockbacken, i anslutning till Prästgatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Sankt Lars 8, argentinska villan, omfattas av en q-bestämmelse enligt detaljplan C118.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med bebyggelse som omger parken omkring S:t Lars ruin, samt angränsar till det skogsklädda grönområdet på Klockbacken. Ruinen med park ger en öppen karaktär mot Prästgatan. Klockstapeln och Argentinska villan med sina placeringar i höjdläge är dominerande i kvarteret. Kvarterets byggnader är huvudsakligen uppförda under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I kvarteret finns goda exempel på den tiden trähusarkitektur. Argentinska villan har en särpräglad karaktär ovanlig för Sigtuna och har under en tid fungerat som stadshus. Byggnaden som nu inhyser en vårdcentral är uppförd som polis- och brandstation 1938 och har både klassicerande och funktionalistiska drag. I kvarteret finns takbeläggning av både tegel och plåt. Sankt Lars 2 har målat plåttak med skivtäckning.

Riktlinje

Argentinska villan bedöms vara olämplig för solceller, med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden och arkitektoniska värden, unika för Sigtuna. Byggnaden omfattas av en q-bestämmelse enligt detaljplan C118, som anger att byggnaden inte får förändras utvändigt. Det innebär att solceller skulle strida mot detaljplanen.

Klockstapeln bedöms vara olämplig för solceller, med hänsyn till dess kulturvärden och synlighet som landmärke. Takets form och taktäckning av spån är värdebärande.

Övriga byggnader i kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Kvarterets trähusbebyggelse har en till stora delar välbevarad karaktär.

• Inga solceller mot Prästgatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i begränsad omfattning, i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Området ligger på Klockbacken, i anslutning till Prästgatan. Kvarteret ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med bebyggelse huvudsakligen från början av 1900-talet, med vissa senare tillskott. Den östra delen av kvarteret är mer välbevarat, med karaktär av klassicism och nationalromantik. Bebyggelsestrukturen har en övervägande öppen karaktär med byggnader mestadels placerade indragna från Prästgatan och med en friplacering på tomterna. Kvarteret i sin helhet är uppfört under ungefär samma tid och har en sammanhållen karaktär mot Prästgatan, med takfall med lertegel.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms sammantaget vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Förändringar ska göras varsamt med hänsyn till den samlade karaktären mot Prästgatan.

• Inga solceller på takfall i direkt anslutning till Prästgatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område norr om stadskärnan, bestående av flera kvarter mellan Uppsalavägen och Klockbacken, i anslutning till kyrkomiljön vid Mariakyrkan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarterets bebyggelse utgörs huvudsakligen av småskalig bostadsbebyggelse från 1940- och -50-talen med varierande utformning och karaktär. Till områdets äldsta bebyggelse hör sockenstugan från 1865, på fastighet Klippan 20. Bebyggelsen är låg, med en till två våningar. I kvarterets norra delar, mot Klockbacken, finns ett sammanhållet delområde där bebyggelsen är inpassad i den sluttande terrängen. Området som helhet har prägel av 1900-talets första hälft, men med senare tillskott och förändringar. Sadeltak med lertegel är vanligt med det finns även andra takmaterial och –kulörer. Kvarterets låga höjd och de vanligt förekommande taken med lertegel visar på ett varsamt förhållningssätt till centrala staden. I huvudsak är området separerat från huvudlederna och i större delen av området är synligheten begränsad från angränsande områden. I området södra och östra delar finns större synlighet, där området ansluter till Prästgatan och kyrkomiljön.

Riktlinje

Området är varierat och därför skiljer sig riktlinjerna mellan enskilda byggnader inom området. Området som helhet har kulturvärden som ska beaktas och ingår i ett större bebyggelseområde med höga kulturvärden. På byggnader med lertegel bedöms solceller vara mindre lämpligt, då lertegel generellt är ett värdebärande karaktärsdrag i området. Vyn mot kyrkomiljön och siktlinjerna mot Mariakyrkan ska beaktas.

Beroende på taktäckningsmaterial kan solceller vara mer lämpligt på vissa byggnader, huvudsakligen byggnader med svart plåttak eller andra svarta tak där solceller bedöms kunna installeras med en varsam anpassning till byggnadens och områdets karaktärsdrag.

Sockenstugan på fastighet Klippan 20 bedöms vara olämplig för solceller med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden och exteriört välbevarade karaktär.

• Solceller ska överensstämma med takets färg.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från kyrkomiljön.

Område nordväst om stadskärnan, i anslutning till Stora gatan och S:t Persgatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen. Ingår i den ”gröna krans” som är en av de utpekade kvaliteter som ingår i riksintresset för kulturmiljö.

Beskrivning av kulturmiljön

Område bestående av två fastigheter, norr om Stora gatan och öster om Sigtunastiftelsen. På fastighet Sigtuna 2:138 finns ruinen efter S:t Pers kyrka samt prästgården byggd på 1740-talet, med senare tillbyggnader. Prästgården omges av trädgård och grönområde söderut. På fastighet Nunnan 1 finns ett bostadsområde från 1989 i postmodernt utförande med vissa historiska referenser. Bostadsområdet har en sammanhållen karaktär med prägel av sin tid.

Riktlinje

Prästgården på fastighet Sigtuna 2:138 bedöms vara olämplig för solceller, med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden.

På fastighet Nunnan 1 bedöms samlingsbyggnaden och de två förrådsbyggnaderna närmast Stora gatan vara olämpliga för solceller, med hänsyn till den medvetna arkitektoniska utformningen samt synligheten i stadsbilden. Bostadshusen närmast Stora gatan bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas inordnande i en sammanhållen karaktär mot gatan och del i stadens taklandskap, där lertegel på sadeltak dominerar.

Inom bostadsområdet på fastigheten finns takfall med mindre synlighet från gata och övriga byggnader bedöms därför vara mer lämpliga för solceller, men respektive byggnads läge och synlighet från det allmänna gaturummet bör beaktas.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område väster om Klockbacken och nordost om S:t Pers kyrkoruin och S:t Persgatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, delvis inom riksintresset Sigtuna stad samt i sin helhet inom det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Riktlinjer för Stora Brännbo finns i avsnittet med institutionsmiljöer.

Beskrivning av kulturmiljön

Området är i huvudsak bebyggt under mitten av 1900-talet och med en sammanhållen karaktär från den tiden. Längs Tunvägen finns villor byggda under 1930-talet med karaktär av funktionalism och egnahem. Respektive delområde har en samlad karaktär där den sammanhållna gatu- och gårdsmiljön är av betydelse. De funktionalistiska bostadshusen på fastigheterna Kålsängen 1–4 har flacka tälttak med svart falsad plåt eller svarta betongpannor. Egnahemsbebyggelsen längs Tunvägen har huvudsakligen takbeläggning med röda takpannor. Även inom övriga området dominerar röda takpannor, men variationer finns.

Riktlinje

Byggnaderna inom området bedöms sammantaget vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Bebyggelsen inom respektive delområden har en tydlig samlad karaktär från sin tid och karaktären mot gata är viktig att värna.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.
• Undantagsvis kan svarta solceller på röda tak prövas, i lägen där takfallen inte är synliga från det allmänna gaturummet.

Område nordväst om stadskärnan, i anslutning till Prästgatan och S:t Persgatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter med fyra fastigheter, med samtliga huvudbyggnader uppförda under 1920- och -30-talen och med en huvudfasad vänd mot Runstigen. Byggnaderna utgör sinsemellan olika exempel på 1930-talets funktionalistiska trähusarkitektur, med liknande karaktärsdrag som enkelhet, stående träpanel och karaktärsskapande fönsterformen. Olika utförande av taken förekommer, såväl flacka som mer synliga takfall, med taktäckning av lertegel eller skivtäckt plåt.

Byggnadernas gårdssida med trädgårdskaraktär är vänd mot S:t Persgatan, med en samlad karaktär trots byggnaderna inbördes varierande utförande.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Området har en sammanhållen karaktär av 1920- och -30-tal och blir något av ett avslut av bebyggelsen längs Prästgatan. Läget mot S:t Persgatan är väl synligt, i synnerhet under vinterhalvåret.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område nordost om stadskärnan, med nord-sydlig sträckning längs med Uppsalavägen och angränsande till kyrkomiljön vid Mariakyrkan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Området består av flera kvarter längs med Uppsalavägen. Södra delen av området började bebyggas under början av 1900-talet, norra delen under mitten av 1900-talet. Övriga byggnader är huvudsakligen uppförda under 1970- och -80-talen. Respektive delområden och kvarter har inbördes olika karaktär, med drag av sin tid. Sammantaget utgör området är årsring som visar på stadens utveckling under 1900-talet. Karaktär av småskalig, enkel och enhetlig bostadsbebyggelse ansluter med hänsyn till stadens äldre bebyggelse.

Bebyggelsestruktur i form av en- och tvåvåningshus i dubbla radar mellan Uppsalavägen och Skolbacken. Byggnaderna ligger i en sluttning som trappar upp mot Skolbacken, vilket ökar synligheten av bakomliggande byggnader (i förhållande till Uppsalavägen). Merparten av byggnaderna inom området har sadeltak med lertegel och inordnar sig i det för Sigtuna kännetecknande taklandskapet.

Riktlinje

Merparten av byggnaderna bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till områdets kulturvärden och det synliga läget intill Uppsalavägen med siktlinjer mot kyrkomiljön och Mariakyrkan. De flesta byggnader har taktäckning av lertegel – ett värdebärande karaktärsdrag för byggnaderna och området.

Enskilda byggnader med svarta och flacka tak bedöms vara mer lämpliga för solceller, då synligheten minskar.

• Solceller ska överensstämma med takets färg.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område norr om Malmen, i anslutning till Stora gatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter norr om Stora gatan och intill Skolbacken. Byggnaderna inom kvarteret är huvudsakligen uppförda under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, med en enhetlig karaktär från sin tid. Byggnaden på fastighet Magistern 1 är uppförd 1892 som frikyrkligt Salemkapell, med karaktärsskapande fönsterformer. Byggnaden är placerad i gatulinje, medan kvarterets övriga bebyggelse är indragen från gata. På fastighet Sigtuna 2:29 finns en skolbyggnad uppförd folkskola omkring sekelskiftet 1900. Kvarteret har på så sätt representanter både från den skolhistoriska och kyrkliga utvecklingen i staden. Den enhetliga karaktären från tidigt 1900-tal är viktig för området.

Riktlinje

Byggnaderna inom kvarteret bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Området har en sammanhållen karaktär av sin tid och utgör en värdefull del av stadens 1900-talsbebyggelse. Därtill har området ett synligt läge längs med Stora gatan och ansluter till kvarteren på Malmen, med dess till stora delar välbevarade äldre karaktär.

• Inga solceller på takfallen närmast Stora gatan.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område norr om Malmen, i anslutning till Stora gatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Kvarter bestående av två fastigheter. Byggnaden på fastighet Gustavsborg 3 finns markerad på karta från 1906 och har en bevarad äldre karaktär av småskalig bostadsbebyggelse med nätta proportioner. Det utskjutande, tornliknande mittpartiet är karaktärsskapande för byggnaden. Byggnaden har bandtäckts plåttak.

Byggnaden på Gustavsborg 2 är uppförd i slutet av 1970-talet i ett tidstypiskt utförande med infälld balkong i gaveln mot gata. Byggnaden har sadeltak med betongpannor.

Riktlinje

Byggnaden på Gustavsborg 3 bedöms vara mindre lämplig för solceller med hänsyn till byggnadens och områdets höga kulturvärde. Utanpåliggande solcellspaneler riskerar att ge taket ett klumpigare uttryck som inte är lämpligt med hänsyn till byggnadens karaktär och proportioner.

Byggnaden på Gustavsborg 2 är mindre känslig för den förändring solceller medför och bedöms därför vara mer lämplig för solceller. Det synliga läget i stadsbilden och närheten till äldre, välbevarad bebyggelse i ett läge precis intill Malmen medför krav på anpassning med hänsyn till såväl byggnadens som områdets kulturvärden.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område öster om centrala staden, på Harbackens östra sluttning och i blickfånget vid entrén till Sigtuna via Märstavägen/Färjestanäset. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, delvis inom riksintresset Sigtuna stad samt i sin helhet inom det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Stort område bestående av flera kvarter med bostadsbebyggelse med inbördes olika karaktär. Stora delar av området bebyggdes kring mitten av 1900-talet. I början av 1970-talet uppfördes ytterligare bostäder, i norra delen av området och som förtätning av den tidigare bebyggelsen. Bebyggelsen är i huvudsak friliggande och anpassad efter den kuperade marken på Harbacken. De huvudsakliga urskiljbara delarna av bebyggelsen är 1900-talsvillor, 1950-talsvillor och ett sammanhållet 1970-talsområde. Därtill finns enskilda byggnader från olika tidsperioder med välbevarade drag av sin tid, som utgör representativa exempel från respektive tids bostadsbyggande. Bebyggelsen har i huvudsak en låg silhuett som visar på ett varsamt förhållningssätt till kulturmiljön och den befintliga äldre bebyggelsen.

Riktlinje

Området som helhet bedöms vara mindre lämpligt för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Enskilda byggnader kan vara mer eller mindre lämpliga för solceller, beaktat byggnadens karaktär och värdebärande karaktärsdrag. Sadeltak med lertegel är ett exempel på ett karaktärsdrag som gör byggnaden mindre lämplig för solceller. Enskilda byggnader med svarta och flacka tak bedöms vara mer lämpliga för solceller, då synligheten minskar och det finns goda möjligheter för en varsam anpassning.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet, vyn från Mälaren och siktlinjen från Märstavägen/Färjestanäset.

Område vid centrala stadens yttre gräns, i anslutning till hamnen och Stora gatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Byggnaderna inom kvarteret är främst från olika delar av 1900-talet, men det finns byggnader inom kvarteret med äldre ursprung. Byggnaderna är av varierande utformning och karaktär, med generellt lägre bebyggelse i en våning mot sjösidan och två våningar mot Stora gatan. Kvarteret är en representant för stadens utveckling under senare delen av 1900-talet med moderna anpassningar av den historiska bebyggelsestrukturen. Byggnaderna inom kvarteret har sadeltak med en variation i taktäckningsmaterial- och kulör.

Riktlinje

Merparten av byggnaderna bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till områdets kulturvärden och det synliga läget intill Stora gatan, hamnen och strandpromenaden.

Den enskilda byggnadens karaktär och värdebärande karaktärsdrag ska beaktas vilket medför att olika byggnader kan vara mer eller mindre lämpliga för solceller. Sadeltak med lertegel är ett exempel på ett karaktärsdrag som gör byggnaden mindre lämplig för solceller. Enskilda byggnader med svarta och flacka tak bedöms vara mer lämpliga för solceller, då synligheten minskar.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Område vid centrala stadens yttre gräns, väster om hamnen och i anslutning till Stora gatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Långsmalt kvarter som sträcker sig från Stora gatan ner till stranden. Byggnaderna inom kvarteret är av blandad karaktär och ålder, med de äldsta byggnaderna uppförda under 1930- och -40-talet men en stor del är från 1970-talet. Sentida om- och tillbyggnader med karaktär av 2000-tal har genomförts i relativt stor omfattning.

Riktlinje

Beroende på byggnadernas karaktär och värdebärande karaktärsdrag kan de vara mer eller mindre lämpliga för solceller. Sadeltak med lertegel är ett exempel på ett karaktärsdrag som gör byggnaden mindre lämplig för solceller. Vyn från Stora gatan och från Mälaren ska värnas och i synliga lägen ställs därför högre krav på anpassning.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren.

Området ligger väster om centrala staden och i anslutning till Manfred Björkquists allé. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen. Utanför men angränsar till riksintresset Sigtuna stad.

I områdets nordvästra del finns fyra fastigheter som inte omfattas av detaljplan, på de här fastigheterna krävs därför inte bygglov för solceller. Ändringar av en byggnad ska alltid utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens och områdets kulturvärden, även när bygglov inte krävs.

Huvudbyggnaden på fastighet Aludden 1:80 omfattas av en q-bestämmelse i detaljplan C132, som anger att utvändig ändring av byggnaden inte får förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen.

Beskrivning av kulturmiljön

Området omfattas flera kvarter, av variation i ålder och utformning. I områdets västra del finns bevarade delar av en äldre gårdsmiljö med huvudbyggnaden på fastighet Aludden 1:80 uppförd 1759. I övrigt kan området delas in i flera mindre delområden med flerbostadshus och radhus från olika delar av 1900-talet, med blandad karaktär och varierande känslighet för förändring.

Riktlinje

Huvudbyggnaden på fastighet Aludden 1:80 bedöms vara mindre lämplig för solceller med hänsyn till byggnadens och områdets kulturvärden, samt det från Mälaren synliga läget.

Övriga byggnader inom kvarteret kan vara mer eller mindre lämpliga för solceller beroende på byggnadernas karaktär och värdebärande karaktärsdrag, samt synlighet från det allmänna gaturummet och vyn från Mälaren. Ursprungliga detaljer, material och färgsättning är viktiga. Sadeltak med lertegel är ett exempel på ett karaktärsdrag som gör byggnaden mindre lämplig för solceller. I synliga lägen från allmänt gaturum ställs högre krav på anpassning.

• Takmaterialets färg ska beaktas. I lägen som inte är synliga från det allmänna gaturummet kan avvikande färg prövas.

Området ligger väster om centrala staden och i anslutning till Manfred Björkquists allé. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen. Utanför men angränsar till riksintresset Sigtuna stad.

Beskrivning av kulturmiljön

Område med villor och kedjehus uppförda under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Merparten är uppförda i en våning med suterräng, men två våningar förekommer. Området som helhet har en delvis sammanhållen karaktär vad gäller fasadmaterial, utformning och kulörer. I området finns även en brovaktarstuga från slutet av 1800-talet.

Inom området kan urskiljas delområden, ett sådant är fastigheterna Charlottenborg 8–16 som kännetecknas av spritputsade fasader i olika gula nyanser med slätputsade hörn och fönsteromfattningar, samt sadeltak med lertegel. Här är tegeltaken ett viktigt karaktärsdrag. Även Charlottenborg 7 har tegeltak. Övriga byggnader inom området har till större delen svarta tak, av plåt eller betongpannor.

Riktlinje

Brovaktarstugan på fastighet Aludden 1:84 samt byggnaderna på fastigheterna Charlottenborg 8–16 bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till områdets sammanhållna karaktär där lertegel är ett viktigt karaktärsdrag samt vad gäller brovaktarstugan med hänsyn till byggnadens kulturvärden och äldre karaktär.

Övriga byggnader kan vara mer lämpliga för solceller, då en anpassning till mörka tak kan göras med mindre påverkan på byggnadens karaktär och utseende. Solceller bör fortfarande utföras med diskreta installationer i sammanhängande block och ett varsamt förhållningssätt till byggnaden.

• Takmaterialets färg ska beaktas. I lägen som inte är synliga från det allmänna gaturummet kan avvikande färg prövas.

Området är inte detaljplanelagt och därför krävs inte bygglov för solceller. Sigtunastiftelsens byggnader är byggnadsminnesförklarade och omfattas därmed av skyddsbestämmelser. Enligt skyddsbestämmelserna får byggnaderna inte förändras till sitt yttre. Solceller kräver därmed tillstånd från länsstyrelsen.

Område på Kvarnberget, nordväst om centrala staden och i anslutning till Manfred Björkquists allé. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Alla byggnader omfattas av q-bestämmelser i detaljplan C91. Se detaljplanen för samtliga q-bestämmelser.

Beskrivning av kulturmiljön

Område med skolbyggnader, ursprungligen uppfört under 1920- och -30-talen. De tidiga byggnaderna har tydlig karaktär av nyklassicism och är uppförda efter ritningar av John Åkerlund (som även ritat Sigtunastiftelsens byggnader). Ny- och tillbyggnader har tillkommit under senare delen av 1900-talet.

Området är en av flera för staden viktiga institutionsmiljöer som utgör en viktig representant för skolstaden och speglar arkitektur och rörelse inom Svenska kyrkan och utbildningsväsendet vid 1900-talets början. Området har en samlad karaktär såväl inom som ut från anläggningen, med rumsbildningar, samspel mellan byggnaderna och viktiga siktlinjer som är betydande för upplevelsen av helhetsmiljön. Byggnadernas material och ytbehandling är viktiga för karaktären.

Riktlinje

Områdets äldsta byggnader, huvudbyggnaderna, som i detaljplanen omfattas av planbestämmelsen q1 bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden.

Övriga byggnader inom området bedöms vara mindre lämpliga för solceller, beaktat byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Samtliga byggnader omfattas av olika q-bestämmelser i detaljplanen, vilket innebär höga krav på anpassning. Områdets sammanhållna karaktär, som är viktig såväl inom som utåt från området, innebär att kraven på anpassning gäller även för takfall som inte är synliga från gata.

På flacka takfall kan det vara möjligt att installera solceller med god anpassning till områdets kulturvärden.

• Inga solceller på byggnader som omfattas av planbestämmelsen q1.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• På enstaka flacka takfall som inte är synliga från allmänt gaturum och från viktiga siktlinjer inom området kan solceller vara mer lämpligt. Även i dessa lägen ställs höga krav ställs på anpassning till byggnadernas och områdets kulturvärden.

Område nordost om centrala staden och i anslutning till Skolbacken. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Flera av byggnaderna omfattas av Q- och q-bestämmelser i detaljplan C89. Se detaljplanen för samtliga q-bestämmelser.

Beskrivning av kulturmiljön

Tidigare internatskola, startad 1924, med skolverksamhet fram till 1980-talet. Kärnan av områdets äldre och kulturhistoriskt intressanta bebyggelse är uppförda på 1920- och -30-talen efter ritningar av John Åkerlund. Arkitekten har förhållit sig fritt att blanda element och stilar i arkitekturen. Det finns en grund av nyklassicism och nationalromantik, men även inslag av nyrenässans och funktionalism. Inom området finns en delvis sammanhållen karaktär, med vissa viktiga rumsbildningar och förhållanden mellan byggnaderna.

Inom skolområdet har skett en senare förtätning med flerbostadshus, bl.a. i form av stjärnhus uppförda på 1990-talet. Flerbostadshusen utgör tydliga senare tillskott i miljön men är i viss mån anpassad till den omgivande kulturmiljön.

Riktlinje

F.d. Sigtunaskolans huvudbyggnad, samt de två flygelbyggnaderna bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Byggnaderna utgör en kärna i den kulturhistoriskt värdefulla institutionsmiljön samt formar en tydlig rumsbildning som är viktig för helhetsmiljön.

Övriga byggnader inom områdets bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till enskilda byggnaders samt områdets höga kulturvärde.

Senare tillkomna flerbostadshus kan som enskilda byggnader vara mindre känsliga för förändringar, men deras placering i en värdefull kulturmiljö medför att yttre ändringar behöver anpassas med särskild hänsyn till kulturmiljön.

• Inga solceller på f.d. Sigtunaskolans huvudbyggnad samt de två flygelbyggnaderna.
• På övriga institutionsbyggnader ska eventuella solceller överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur ska beaktas.
• På de flerbostadshus som är den del i senare förtätning ska takets färg beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område nordväst om centrala staden och i anslutning till S:t Persgatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, angränsande till riksintresset Sigtuna stad samt inom det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Anläggning uppförd 1956 för dåvarande kommunskolan, därefter har Stora Brännbo använts som konferensanläggning. Majoriteten av byggnaderna är uppförda i gult tegel med bitvis stora glasade partier och detaljer i kopparplåt. Arkitekt för de ursprungliga byggnaderna var Tore Axén. Området har en sammanhållen karaktär av tidstypiskt 1950-tal. Byggnaderna är placerade och utformade med stor hänsyn till terrängen.

Riktlinje

Byggnaderna inom området bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturvärden. Anläggningen har en sammanhållen karaktär av tidstypiskt 1950-tal och utgör ett senare exempel på en av stadens institutionsmiljöer.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område västar om centrala staden och strax väster om Sigtunaskolan (SSHL), i anslutning till Manfred Björkquists allé. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Endast en av byggnaderna är inom detaljplanelagt område och övriga byggnader inom området kräver därför inte bygglov för solceller. Byggnaden inom planlagt område omfattas av en q-bestämmelse i detaljplan C102.

Även när det inte krävs bygglov för solceller gäller kraven på varsamhet med hänsyn till byggnadernas och bebyggelseområdets kulturvärden.

Beskrivning av kulturmiljön

Tidigare Svenska kyrkans kursgård, nu Sigtuna folkhögskola, var den sista större skolanläggningen som uppfördes på stadens kullar. De ursprungliga byggnaderna i nationalromantisk stil är ritade av arkitekt John Åkerlund. Kursgården har ett samlat uttryck av gård- eller bykaraktär och representerar genom sin mångfald av uttryck och stilar flera år av utveckling inom området.

Byggnaden som omfattas av detaljplan är ett elevhem uppfört 1964. Putsad tvåvåningsbyggnad med sadeltak med röda takpannor.

Riktlinje

Byggnaden bedöms vara mindre lämplig för solceller med hänsyn till byggnadens och områdets kulturvärden, samt det synliga lägen från Manfred Björkquists allé.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Område nordväst om centrala staden och i anslutning till S:t Persgatan. Området ingår i en särskilt värdefull kulturmiljö, riksintresset Sigtuna stad samt det område som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Skolbyggnader ursprungligen uppförda i slutet av 1950-talet efter ritningar av Nils Tesch arkitektkontor. Vissa senare om- och tillbyggnader. Karaktär av låga, långsträckta putsade volymer, sammankopplade med en större, mer kvadratisk volym. Byggnaderna har flacka tak med svart bandtäckt plåt.

Riktlinje

Byggnaderna bedöms vara mer lämpliga för solceller, med flacka svarta tak och begränsad känslighet för den yttre förändring solceller medför.

• Takmaterialets färg ska beaktas.

Område norr om centrala staden och väster om Stora Brännbo. Kvarteret ligger utanför riksintresset Sigtuna stad och utanför, men avgränsar till området som omfattas av bevarande- och förnyelseplanen.
Området ingår i karaktäriseringen av årsringar i utkanten av Sigtuna stad och bedöms vara ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Ovanligt välbevarat radhuskvarter uppfört under 1960-talet efter ritningar av arkitekt Gösta Wikforss. Kvarteret har i stor del bevarat ursprungligt utförande avseende volymer, fasader, fönsterutformning samt entrépartier. Byggnaderna har sadeltak med lertegel samt höga, smala tegelskorstenar.
Radhuslängorna är sammanlänkade med en lägre garagelänga med flackt pulpettak med målad plåt. En ytterligare garagelänga bildar ett avslut i sydöstra delen av kvarteret.

Riktlinje

Radhusen bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas höga kulturvärden och den sammanhållna välbevarade karaktären inom kvarteret.

De två garagelängorna bedöms vara mer lämpliga för solceller, med svarta flacka tak är synligheten mindre och det finns möjlighet till en mer varsam anpassning.

• Inga solceller mot gata på radhuslängorna.
• Solceller ska överensstämma med takets färg och takbeläggningens struktur beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Pinbackshallen är belägen strax söder om Märsta centrum, i anslutning till Pinbacken och Skönbacksskogen. Byggnaden bedöms vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Pinbackshallen är uppförd 1986 efter ritningar av arkitekt Ralph Erskine. Byggnaden är utförd i postmodernistisk stil med fasader av korrugerad plåt målad i de karaktäristiska kulörerna blå, röd, svart och vit, som även bildar ordet is på taket och på den södra gaveln. Byggnaden har byggnadsdelar som binds samman med ett pulpettak av korrugerad plåt med samma färgsättning som ishallens fasader, vilket binder samman byggnadsdelarna sett uppifrån.

Pinbackshallen utgör ett exempel på utbyggnaden av Märsta och 1980-talets postmodernism. Därtill utgör byggnaden ett berikande tillskott i Märstas bebyggelse, med sin uttrycksfulla karaktär och som ett av flera tillskott i Märsta av Ralph Erskine.

Riktlinje

Byggnaden bedöms vara olämplig för solceller med hänsyn till dess höga kulturvärde där fasadens ursprungliga färgsättning är ett värdebärande karaktärsdrag som är känsligt för förändring. Byggnaden har en medveten gestaltning med olika färgfält som också är avsedda att ses uppifrån. Även svarta solceller på svarta fasad- och takfält skulle negativt påverka byggnadens uttryck. Även beaktat byggnadens rundade takform och konstruktion bedöms solceller vara olämpligt.

Märsta kyrka är belägen i ett villaområde intill Märsta centrum, intill Ringvägen och Ängsvägen. Byggnaden bedöms vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Märsta kyrka är uppförd 1955 efter ritningar av arkitekt Malte Håkansson. När Märsta samhälle växte fram uppstod behovet av en kyrkobyggnad centralt i Märsta. Byggnaden är ett exempel på efterkrigstidens kyrkor, med för sin tid moderna material och modern gestaltning med viss historisk förebild. Byggnaden är utförd med spritputsade fasader med markerade väggfält och takbeläggning av skiffer och plåt i bandtäckning. Om- och tillbyggnader har gjorts under 2000-talet.

Riktlinje

Kyrkobyggnaden bedöms vara olämplig för solceller med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden. Märsta kyrka är ett exempel på en kyrkobyggnad från sin tid, där behovet av att bygga nya kyrkor ökade i takt med att nya bostadsområden byggdes ut. Kyrkan är en viktig del i en tidig årsring i expansionen av Märsta. Byggnaden har en modernistisk karaktär, men med drag av historiska förlagor i själva kyrksalens byggnadsvolym. Taktäckningen av skiffer är ett viktigt värdebärande karaktärsdrag.

Valsta kyrka är belägen centralt i Valsta, intill Valsta centrum. Byggnaden bedöms vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Kyrkan omfattas av tillståndsplikt för kyrkliga kulturminnen enligt kulturmiljölagen och därför kan installation av solceller kräva tillstånd från länsstyrelsen.

Beskrivning av kulturmiljön

Valsta kyrka är uppförd 1975 efter ritningar av arkitekt Nils Tesch. Tesch anses höra till traditionalisterna bland svenska arkitekter och i hans byggnader förenas i allmänhet återhållsamhet och enkelhet med en känsla för tradition. Valsta kyrka är i utformning, plan och inredning lik Tomaskyrkan i Västerås, ritad av samma arkitekt. Kyrkobyggnaden är utförd i tegel och pulpettak med kopparplåt. Två byggnadsvolymer länkas ihop med ett skärmtak. Intill kyrkan finns en låg klockstapel även den i tegel och med skivtäckt koppartak.

Kyrkan är ett exempel på hur behovet av nya kyrkobyggnader följde expansionen av samhället med utbyggnaden av nya bostadsområden.

Riktlinje

Byggnaderna bedöms vara mindre lämplig för solceller med hänsyn till deras höga kulturvärden. Flacka tak möjliggör dock att solceller kan installeras utan synlighet från gata och trots höga kulturvärden kan solceller ändå vara möjligt i lägen som inte blir synliga.

• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen som inte är synliga från det allmänna gaturummet.
• Installation av solceller ska utföras varsamt för att inte negativt påverka byggnadernas karaktärsdrag.

Byggnaden kallad Skokällan på fastighet Märsta 1:249 och gamla gästgiveriet på Märsta 1:173.

Två kulturhistoriskt intressanta byggnader belägna väster om Märsta centrum, i korsningen Ringvägen/Idrottsvägen. Byggnaderna har inventerats i kartläggningen av Märstas årsringar och bedöms vara sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Skokällan, huvudbyggnaden på fastighet Märsta 1:249 är daterad till 1790 och därmed en av de äldsta bevarade byggnaderna i Märsta. Ursprungligen uppförd på annan plats och senare flyttad till sin nuvarande placering. Har tidigare bland annat varit skoaffär med en bostadsdel, men ombyggd till enbostadshus i slutet av 1980-talet. Byggnaden har en delvis bevarad äldre karaktär. Utförd med brutet sadeltak med enkupigt tegel.

På motstående sida om Ringvägen, på fastighet Märsta 1:173 finns en timrad byggnad i en våning, enligt uppgift gammalt gästgiveri. Används idag för förskoleverksamhet, har tidigare använts som klubblokal av Märsta IK. Byggnaden har en bevarad äldre karaktär med snickerier från 1900-talets början. På gaveln två lunettfönster med liknande utformning som på Skokällan. Byggnaden har sadeltak med tvåkupigt tegel.

Riktlinje

Byggnaderna bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till deras höga kulturvärde och delvis bevarade äldre karaktär. Byggnaderna hör till de äldsta bevarade i Märsta.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Märsta 1:7, Märsta 1:228, Märsta 1:211, Sätuna 4:3 och Sätuna 3:127.

Område väster om Märsta centrum, i anslutning till Odenvägen, Tallstigen och Stockholmsvägen. Del av ett tidigare utpekat närområde (närområde 9) i kulturminnesvårdsprogrammet från 1988. Området bedöms vara ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Område med de sista kvarvarande delarna av egnahemsbebyggelse från Märstas första utbyggnadsperiod. Enkla, panelade trävillor från 1910–1930-talen, på tomter med trädgårdskaraktär. Byggnader i en till två våningar med brutna eller obrutna sadeltak med plåt.

Riktlinje

Byggnaderna inom området bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till deras höga kulturvärde, som del av Märstas äldre bevarade bebyggelse och representanter för den första utbyggnadsperioden i Märsta.

• Takmaterialets färg ska beaktas.
• Väl anpassade och/eller integrerade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet.

Märsta 1:215, Märsta 1:214, Märsta 1:222, Märsta 1:230 och kontorsbyggnad Märsta 1:219.

Område med flerbostadshus och verksamhetsbyggnader, direkt söder om Märsta centrum. Byggnaderna har inventerats i kartläggningen av Märstas årsringar och bedöms vara sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Området utgörs av flerbostadshus i två till fem våningar, grupperade kring en cirkelformad grönyta i mitten. På den norra hörntomten finns ett vinkelformat hus med bostäder och verksamheter, som i sin utformning med hög mittdel och avtrappande sidor bildar ett centralmotiv från norr. Byggnaden har ett tidstypiskt postmodernistiskt formspråk. I östra delen av området finns en verksamhetsbyggnad i tre våningar, även det med postmodernistisk karaktär. Delar av bostäderna ska ha uppförts som kollektivhus och seniorhus.

Återkommande karaktärsdrag är asymmetrisk utformning och fasader i gult och rött tegel. Varierande byggnadsformer och takformer samt en postmodern prägel.

Riktlinje

Byggnaderna inom området bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Området har en sammanhållen karaktär och utgör ett exempel på tidstypisk postmodern arkitektur, en betydande årsring i utbyggnaden av Märsta. Byggnadernas höjd och flacka tak innebär att anpassade solceller ändå får en mindre påverkan på byggnaderna och på helhetsområdets karaktär. Därmed kan finnas förutsättningar för solceller som är väl anpassade.

• Solceller bör utföras väl anpassat, med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.

Område med flerbostadshus längs Stockholmsvägen, väster om Märsta centrum. Byggnaderna har inventerats i kartläggningen av Märstas årsringar och bedöms vara sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Området består av en fastighet med flerbostadshus uppförda 1989, av Michelsen arkitekter. Byggnaderna är helt prefabricerade och uppförda i experimentsyfte, i ett system benämnt S85. System S85 utvecklades av Skarne systemutveckling med stöd från Skanskas forskning- och utvecklingsfond samt från Byggforskningsrådet. Det prefabricerade systemet syftade till att byggnaderna i sin helhet skulle kunna monteras ner och flyttas.

Området har en sammanhållen karaktär med experimentella fasader i skivmaterial och tak med rundade former, klädda med korrugerad plåt. Byggnaderna har drag av postmodernism och ett karaktäristiskt uttryck, med cylinderformade tak, förbindelsegångar mellan husen, inslag av runda fönster samt helt vita huskroppar.

Riktlinje

Byggnaderna inom området bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas höga kulturvärde, där sammanhållna karaktären är viktig. Byggnadernas värdebärande karaktärsdrag med cylinderformade tak, genomgående vita/ljusa huskroppar och en materialverkan med takbeläggning av korrugerad plåt är viktiga att bevara för att inte förvanska byggnadernas och områdets karaktär. Därtill är det karaktärsdrag som är svåra att anpassa en installation av solceller till.

Märsta 1:139 och Märsta 4:2 med park.

Område med flerbostadshus, direkt nordost om Centralskolan i Märsta och i anslutning till Skolgatan och Södergatan. Byggnaderna har inventerats i kartläggningen av Märstas årsringar och bedöms vara sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Område med flerbostadshus i fyra lameller uppförda på 1950-talet, efter ritningar av arkitekt Martin Rangälv (Märsta 1:139) och Stig Dranger (Märsta 4:2). Byggnaderna är anpassade till terräng och växtlighet, med sparad naturmark mellan husen. Lamellerna längs Södergatan och Söderbrinken, på fastigheterna Märsta 1:139 och Märsta 4:2, är särskilt välbevarade. Byggnaderna har putsade fasader och sadeltak med lertegel. Byggnaderna är goda representanter för en utbyggnadsperiod i Märsta som hänger samman med etablerandet av flygplatsen.

Riktlinje

Byggnaderna bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och det sammanhållna områdets höga kulturvärden. Byggnadernas takvinklar, höjd och placering i gaturummet innebär att flera av takfallen har begränsad synlighet från det allmänna gaturummet. Därmed kan det vara möjligt att få till en installation av solceller med liten påverkan på upplevelsen av byggnaderna och miljön.

• Väl anpassade solceller kan vara lämpligt i lägen med liten synlighet från det allmänna gaturummet. Solceller bör installeras med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.

Verka 1:4 och Verka 1:5, samt del av Rosersberg 10:262.

Fastigheter med bostadsbebyggelse söder om Rosersbergs södra industriområde, längs med Verkavägen. Byggnaderna är inom utpekade helhets- och närmiljöer i kommunens kulturminnesvårdsprogram (1988) och bedöms vara sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Verka 1:4 omfattas av en Q-bestämmelse i detaljplan 285. Verka 1:5 och del av Rosersberg 10:262 omfattas av en k-bestämmelse i detaljplan 334Ä.

Beskrivning av kulturmiljön

Två fastigheter med äldre bostadsbebyggelse och komplementbyggnader. Bostadshusen har en välbevarad 1800-tals karaktär och byggnaderna utgör tillsammans en tydligt sammanhängande miljö med sammanhållen karaktär av småskalig trähusbebyggelse på landsbygden. I början av 1900-talet bedrevs här en krog- och caférörelse. Bostadshusen har sadeltak med lertegel, komplementbyggnaderna sadeltak med varierande taktäckningsmaterial.

Riktlinje

Byggnaderna inom området bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden samt välbevarade äldre karaktär. De två bostadshusen är särskilt viktiga för den sammanhållna karaktären och bedöms vara mer känsliga för förändringar. Komplementbyggnader med svart taktäckning kan vara mer lämpliga för solceller.

• På bostadsbyggnaderna ska takmaterialets färg och struktur ska beaktas.
• Eventuella solceller bör installeras med diskreta infästningar, i sammanhängande block och utan synliga ramar.
  

Fastigheten ligger i anslutning till verksamhetsområdet vid trafikplats Rosersberg, norr om Skansvägen. Byggnaden på fastighet Vallstanäs 2:3 bedöms vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Byggnaden omfattas en k-bestämmelse i detaljplan 276, som anger att den befintliga bebyggelsens karaktärsdrag särskilt ska beaktas vid ändring.

Beskrivning av kulturmiljön

Byggnaden kallad Skansen, Rosersbergs gamla skola, är uppförd på 1890-talet som en av två småskolor i Norrsunda socken. Byggnaden har senare använts som sommarstuga. Byggnaden har en välbevarad äldre karaktär, med rödfärgad fasspontpanel, vita snickerier, ursprungliga fönster samt sadeltak med lertegel. På tomten finns även en mindre komplementbyggnad och gårdsplanen inramas av ett trästaket.

Omgivningen har kraftigt förändrats av utbyggnaden av verksamhetsområdet intill.

Riktlinje

Byggnaden bedöms vara mindre lämplig för solceller med hänsyn till byggnadens höga kulturvärde. Byggnaden är välbevarad och utgör ett exempel på de småskolor som tidigare fanns i socknen, samt påminner om en äldre bebyggelsestruktur i Rosersberg.

• Takmaterialets färg och struktur ska beaktas.
• Eventuella solceller bör installeras med diskreta infästningar, i sammanhängande block och utan synliga ramar.

Slottet med trädgård, parkmiljö och närmast omgivande byggnader. Området motsvarar hela det område som omfattas av en Q-bestämmelse i detaljplanen. Samtliga byggnader inom delområdet är även inom det område som ingår i byggnadsminnet och som omfattas av särskilda skyddsbestämmelser enligt beslutet om byggnadsminnesförklaring. Åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna kräver länsstyrelsens tillstånd.

Beskrivning av kulturmiljön

Venngarn omnämndes i skrift första gången på 1160-talet, i ett förlikningsavtal om mark för klostret i Viby. De äldsta delarna i slottsbyggnaden tillkom 1160–1270. Betydande delar i det nuvarande slottets murar härstammar från en ombyggnation på 1590-talet. Från den tiden är även de huggna stenportalerna i renässansstil samt inskriptionen på byggnadens södra sida. 1653 såldes Venngarn till Magnus Gabriel De la Gardie som på 1660-talet lät bygga till slottet till sitt nuvarande utseende.

De övriga byggnaderna inom delområdet är slottsflygeln, trädgårdsvillan, en jordkällare, en tidigare verkstad, klockstapeln och dammstugan.

Riktlinje

Samtliga byggnader inom delområdet bedöms vara olämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Byggnaderna utgör en viktig kärna i hela slottsområdet och är känsliga för förändringar.

Dammstugan är inte ursprunglig men är uppförd för att efterlikna en tidigare dammstuga på samma plats. Därtill är det centrala och synliga läget i slottsområdet särskilt känsligt.

Dammstugan omfattas av en varsamhetsbestämmelse (k) som syftar till att byggnadens utformning och karaktär ska efterlikna den tidigare byggnaden. Övriga byggnader inom delområdet omfattas av q-bestämmelser som bland annat anger att ursprunglig taktäckning ska bevaras.

Kvarter i slottsområdets norra del, med i huvudsak bostäder. I området finns tre byggnader som omfattas av q-bestämmelser i detaljplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Till delområdets äldsta byggnader hör Ekbacken (Venngarn 1:65), Hasselbacken (Venngarn 1:67) och Västra Hagen (Venngarn 1:68). Dessa byggnader har en bevarad äldre karaktär och är viktiga för förståelsen av områdets historia och tidigare bebyggelsestruktur. Västra Hagen är ett av de ursprungliga så kallade bläckhornshusen i slottsområdet.

I delområdets östra del finns två flerbostadshus uppförda 1950 (Venngarn 1:78) och i den sydvästra delen ett byggnadskomplex från 1970 (Venngarn 1:62). I övrigt domineras delområdet av sentida bebyggelse, samtliga med röda träfasader och rött plåttak. Den sentida bebyggelsen är i sitt arkitektoniska uttryck inspirerat av äldre byggnader i området, men i en medveten samtida tappning.

Riktlinje

Byggnaderna benämnda Ekbacken, Hasselbacken och Västra Hagen bedöms vara olämplig för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Byggnaderna omfattas därtill av q-bestämmelser i detaljplanen som bland annat anger att ursprunglig taktäckning ska bevaras.

Flerbostadshusen från 1950 bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till områdets höga kulturvärden och samt byggnadernas utformning med sadeltak med lertegel, samt senare tillkomna takfönster. Takfallen är därmed uppdelade på ett sätt som försvårar installation av solceller i större sammanhängande block. Integrerade solceller kan vara en möjlighet.

Byggnadskomplexet från 1970 bedöms vara mer lämpligt för solceller med hänsyn till att takfallen är relativt flacka och har svart taktäckning, vilket förenklar en väl anpassad installation av solceller.
Delområdets övriga byggnader, de moderna bläckhornshusen samt byggnaden på fastighet Venngarn 1:88 bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till de samtida byggnadernas inbördes tydligt sammanhållna karaktär och medvetna arkitektoniska utformning med genomgående röda tak och fasader. Bläckhornshusens pyramidformade tak försvårar därtill en väl anpassad installation, där solceller kan ge en trappgaveleffekt som blir avvikande från byggnadens övriga formspråk och karaktär.

• Vid installation av solceller ska takets färg och takbeläggningens struktur beaktas.
• Solceller bör installeras med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.
• På Venngarn 1:78 kan väl anpassade och/eller integrerade solceller vara lämpligt, om takets färg och takbeläggningens struktur beaktas.

Delområde i slottsområdets östra del, med bostäder och verksamheter. I området finns ett flertal byggnader som omfattas av q-bestämmelser i detaljplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Till områdets äldsta bevarade byggnader hör den tidigare institutionsbyggnaden som uppfördes 1917 som vårdanstalt för alkoholister. Arkitekt var David Lundegård. Byggnaden utgör tillsammans med slottet en kärna i hela för hela kulturmiljön i slottsområdet, samt är ett uttryck för riksintresset. Andra viktiga byggnader är sporthallen (Venngarn 1:93), kulturstallet (Venngarn 1:95) samt ett bevarat tidigare svinhus (Venngarn 1:101) och magasin (Venngarn 1:103).

I delområdets södra del finns en rad med enbostadshus i en våning, uppförda i mitten av 1980-talet och med en sammanhållen karaktär med undantag för det senare tillkomna så kallade nollenergihuset (Venngarn 1:76). På fastighet Venngarn 1:94 har tidigare ekonomibyggnader som förstördes i en brand byggts om till bostäder med modernt uttryck. Den södra av de två byggnaderna på fastigheten har delvis bevarad äldre stensockel. I delområdets östra del finns verksamhetsbyggnader av varierande ålder.

Riktlinje

Byggnaderna som omfattas av bestämmelserna q1-q4 bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden. Därtill innebär q-bestämmelserna bland annat att ursprunglig taktäckning ska bevaras.

Övriga bostadshus i delområdet bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till områdets höga kulturvärden. Tegel dominerar som taktäckningsmaterial. Integrerade solceller kan vara möjligt.

På områdets ekonomibyggnader i östra delen av delområdet kan solceller vara mer lämpligt, med en varsam anpassning.

• Vid installation av solceller på bostadshus ska takets färg och takbeläggningens struktur beaktas.
• Solceller bör installeras med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.

Delområde i slottsområdets södra del, med i huvudsak bostäder. I området finns ett flertal byggnader som omfattas av q-bestämmelser i detaljplanen.

Beskrivning av kulturmiljön

Områdets äldsta bevarade bebyggelse utgörs av ett flerbostadshus i områdets södra del, uppfört 1929 (Venngarn 1:42) samt ett äldre bläckhornshus uppfört 1920 (Venngarn 1:59). Därtill finns sju stycken likartade flerbostadshus uppförda i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet (Venngarn 1:43, 1:44 och 1:45). Samtliga omfattas av planbestämmelsen q1 som bland annat anger att ursprunglig taktäckning ska bevaras.

Delområdet i övrigt domineras av sentida bebyggelse, merparten av de karaktäristiska helt röda enbostadshusen samt i södra delen av moderna bläckhornshus med samma utformning som i slottsområdets norra del. Kännetecknande för den senare tillkomna bebyggelsen är en arkitektonisk utformning som tagit inspiration av äldre bebyggelse i slottsområdet, men som fått en samtida prägel. Den sentida bebyggelsen har en tydlig sammanhållen karaktär med stor enhetlighet.

Riktlinje

Byggnaderna med bestämmelsen q1 bedöms vara olämpliga för solceller med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden, samt planbestämmelsen som innebär att ursprunglig taktäckning ska bevaras.

Övriga byggnader i delområdet bedöms vara mindre lämpliga för solceller med hänsyn till de samtida byggnadernas inbördes tydligt sammanhållna karaktär och medvetna arkitektoniska utformning där merparten av byggnaderna genomgående har röda tak och fasader. Bläckhornshusens pyramidformade tak försvårar därtill en väl anpassad installation, där solceller kan ge en trappgaveleffekt som blir avvikande från byggnadens övriga formspråk och karaktär.

• Vid installation av solceller ska takets färg och takbeläggningens struktur beaktas.
• Solceller bör installeras med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.

Golfbana söder som slottsområdet. Golfbanan är inom riksintresset Venngarn och utgör en del i det tidigare slotts- och odlingslandskapet, med viktiga samband mellan slottsmiljön och Viby by. Området bedöms vara del i ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Beskrivning av kulturmiljön

I landskapet finns värdefulla kulturhistoriska samband, den befintliga bebyggelsen inom planområdet bedöms dock ha begränsade kulturvärden.

Riktlinje

Byggnaderna som tillhör golfbanan bedöms vara mer lämpliga för solceller med hänsyn till deras begränsade kulturvärden.

• Solceller bör installeras med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.

Område norr om Steninge slott, detaljplanelagt för bostäder sedan 2014. Del av området var tidigare riksintresse för kulturmiljövård, idag är områdets kulturvärden koncentrerade till slottsmiljön.

Området är i sin helhet inom riksintresse för totalförsvaret, påverkansområde för buller och annan risk. Därmed kan det krävas bygglov för solceller inom området.

Enligt detaljplan 305 finns i södra delen av området finns en k-bestämmelse som innebär att intilliggande byggnadsminnes karaktärsdrag ska särskilt beaktas.

Stenladan, som ligger inom planområdet, ingår i byggnadsminnet Steninge slott och omfattas av skyddsbestämmelser enligt kulturmiljölagen.

Beskrivning av kulturmiljön

Slottsmiljön kring Stening slott, uppförd i slutet av 1600-talet efter ritningar av Nicodemus Tessin den yngre, har höga kulturvärden. Slottsmiljön är skyddad som byggnadsminne sedan 1969.

Inom planområdet är Stenladan den enda byggnad som omfattas av byggnadsminnet. Enligt byggnadsminnets bestämmelser får Stenladan inte till sitt yttre byggas om eller förändras. Intill Stenladan finns det så kallade Träpalatset, som inte ingår i byggnadsminnet men har höga kulturvärden som en del av den bevarade äldre bebyggelsen.

Det nybyggda området har inga betydande kulturvärden.

Riktlinje

Stenladan bedöms vara olämplig för solceller med hänsyn till byggnadens höga kulturvärden och som en del i byggnadsminnet. Även Träpalatset bedöms vara olämpligt för solceller med hänsyn till byggnadens kulturvärden, anslutning till byggnadsminnet och betydelse som en av få bevarade äldre byggnader inom planområdet för slottsbyn.

I övrigt bedöms byggnaderna i slottsbyn vara lämpliga för solceller. Bygglov kan krävas med anledning av att området är inom försvarets påverkansområde.

Område väster om Steninge slott, i slutet av Steninge slottsväg. Ingår i en helhets- och närmiljö i kommunens kulturminnesvårdsprogram (1988) och bedöms ha höga kulturvärden genom kopplingen till Steninge slott. Området är även i sin helhet inom riksintresse för totalförsvaret, påverkansområde för buller och annan risk.

Beskrivning av kulturmiljön

Området har en kulturhistoria med starka kopplingar till Steninge slott. I början av 1900-talet anlades en handelsträdgård vid slottet och i den verksamheten fanns behov av planteringskrukor. För att täcka behovet inleddes egen kruktillverkning 1917 vid platsen som nu är Steninge marina. Med tiden växte Steninge lervarufabrik till en landsomfattande industri med flera filialer. Den ursprungliga fabriken lades ner 1979–1980.

Den bevarade ugnen uppfördes 1937 och omges av en enkel byggnadskonstruktion med fasader och tak av korrugerad plåt. Ugnen är av en modell som är ovanlig i Sverige. Både ugnen och ugnsbyggnaden är välbevarade sedan byggnadsåret 1937. Intill ugnsbyggnaden finns en byggnad som inhyst krukpressning och lerberedning. Byggnaden är av betydelse för förståelsen av områdets industrihistoria.

I vinkel från ugnsbyggnaden finns en längre byggnadsvolym med en äldre byggnadsdel i tegel och en större tillbyggnad från 1960-talet, även det är en tidigare fabriksbyggnad som tillhört lervarufabriken.

Området planlades 1986 och bostäder uppfördes därefter i områdets norra del.

Riktlinje

De äldsta delarna av den tidigare lervarufabriken: ugnsbyggnaden, byggnaden för krukpressning och lerberedning, samt byggnadskroppen av tegel bedöms vara mindre lämpliga för solceller, med hänsyn till byggnadernas och områdets höga kulturvärden.

Övriga byggnaden inom området bedöms vara mer lämpliga för solceller, då de har en mer sentida prägel och inte på något tydligt sätt anknyter till lervarufabriken och områdets industrihistoriska prägel.

• På byggnaderna som tillhört lervarufabriken ska eventuella solceller överensstämma med takets färg. Eventuella solceller ska placeras och utformas varsamt med hänsyn till byggnadernas karaktärsdrag och upplevelsen av helhetsmiljön.
• På övriga byggnader bör solceller installeras med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.

Område med bostäder i västra delen av Steninge allé, detaljplanelagt 2005. Den västra delen av planområdet för detaljplan 235 är inom riksintresse för totalförsvaret, påverkansområde för buller och annan risk. Därmed kan det krävas bygglov för solceller inom området.

Beskrivning av kulturmiljön

Området har inga dokumenterade kulturvärden.

Riktlinje

Byggnaderna bedöms vara lämpliga för solceller. Bygglov kan krävas med anledning av att området är inom försvarets påverkansområde.

Område med flerbostadshus längs Glimmervägen i Södertil, omfattande södra delen av fastighet Södertil 1:174, vilket är inom riksintresse för totalförsvaret, påverkansområde för buller och annan risk. Därmed kan det krävas bygglov för solceller inom området.

Beskrivning av kulturmiljön

Området har inga dokumenterade kulturvärden.

Riktlinje

Byggnaderna bedöms vara lämpliga för solceller. Bygglov kan krävas med anledning av att området är inom försvarets påverkansområde.

Område som utgörs av en bybildning, beläget i södra delen av dalgången mellan Odensala och Hova. Området bedöms vara ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Flera byggnader inom området omfattas av en k-bestämmelse i detaljplanerna 283 och 300.

Beskrivning av kulturmiljön

Bybildning med fritidshus- och bostadsbebyggelse av varierande ålder och karaktär. I området har hittats en boplats av järnålderskaraktär som visar på bebyggelsens långa kontinuitet i området. Herresta var den plats i dalgången där flest villor byggdes när järnvägen kom och troligen bidrog järnvägen till att man då valde att bygga på den här platsen. I områdets södra del ligger Herresta gård och i den norra delen finns en tidigare bygdegård.

I området finns några bevarade byggnader från början av 1900-talet. Bygdegården och Herresta gård är båda karaktäristiska för landsbygdens bebyggelse och området har även flera landsbygdsvillor som är representativa för sin tid. Senare om- och nybyggnationer har delvis påverkat karaktären i området.

Riktlinje

Karaktärsskapande för området är särskilt bygdegården, Herresta gårds bostadshus samt övriga bostadshus med bevarad karaktär från 1900-talets första hälft (Odensala-Herresta 2:3, 2:7, 2:12, och 4:5). De här byggnaderna bedöms därför vara mindre lämpliga för solceller.

Övriga byggnader inom området bedöms vara mer lämpliga för solceller, men den enskilda byggnadens karaktärsdrag är viktiga att beakta. Bostadenshusen har varierande utformning av taken, i flera fall förekommer brutna tak och takkupor eller frontespiser som bryter upp takfallen och försvårar en väl anpassad installation av solceller.

• Eventuella solceller ska placeras och utformas varsamt med hänsyn till byggnadernas karaktärsdrag och upplevelsen av helhetsmiljön. Solceller bör installeras med diskreta infästningar, i större sammanhängande block och utan synliga ramar.
• Solceller bör i första hand installeras på komplementbyggnader eller ekonomibyggnader.