1. Det demokratiska uppdraget

Verksamheten i skolan vilar på demokratins grund. Skollagen fastslår att utbildningen skall leda till att eleverna skall inhämta kunskap och utveckla värden. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt, som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Det demokratiska uppdraget, som är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner, består av olika delar

• att främja barns och elevers lika rättigheter
• att motverka diskriminering
• att motverka alla former av kränkande behandling

Var och en som verkar inom skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

1.1 Ledningsdeklaration

På S:t Olofs skola verkar rektor och ledningsgrupp för allas, såväl ungdomars som vuxnas, rättigheter och tar aktivt avstånd från alla former av diskriminering. Hos oss råder nolltolerans mot alla former av kränkningar Vi vill skapa en verksamhet som präglas av tolerans, generositet och ömsesidig respekt.

1.2 S:t Olofs skolas värdegrund

S:t Olofs skola arbetar för att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till samtliga vid skolan. Vi visar detta genom att:

• främja en känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• vi ingriper mot våld, diskriminering, mobbing och kränkande tilltal
• vi följer upp när något har hänt och medverkar till att lösa konflikter
• alla ges möjligheter att, så långt verksamheten tillåter, påverka arbetstakt, arbetskvalitet och arbetsinnehåll
• alla tar ansvar för ett gott samarbete och trevligt bemötande
• vi stöder Friends arbete

1.3 S:t Olofs skolas vision

S:t Olofs skola skall vara en skola som kännetecknas av trivsel och trygghet och en stark vi-känsla. I korridorerna råder lugn och i klassrummen arbetsro. Utgångspunkten är att inga kränkningar skall förekomma, men om detta sker skall skolans resurser samverka på ett systematiskt sätt för att kartlägga, åtgärda och följa upp.

2. Ansvarsfördelning

2.1 Rektors ansvar

Det är rektors ansvar enligt lag

• att se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan
• att se till att ett målmedvetet arbete bedrivs för att främja barns och elevers rättigheter, att motverka kränkande behandling samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, religion eller annan trosuppfattning
• att årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen
• att se till att utredning görs och åtgärder vidtas, då skolan får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer

2.2 Rektor ska även

se till att skolan har ett gemensamt system för dokumentation av anmäld/upptäckt diskriminering eller kränkande behandling och av de åtgärder, som vidtagits.

• Rektor har anmälningsplikt till huvudmannen om det har kommit till skolans kännedom att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling till huvudmannen jml Skollagen 6 kap 10 §.

2.3 Personalens ansvar

Det är personalens ansvar

• att följa skolans likabehandlingsplan
• att följa skolans gemensamt utformade värden, normer och Trivselregler
• att vid lämpliga tillfällen informera och samtala med elever och föräldrar om innehållet i likabehandlingsplanen och om skolans trygghetsarbete
• att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar, som han/hon förmedlar genom sitt förhållningssätt och bemötande i sitt arbete och i sin undervisning
• att se till att åtgärder vidtas, då diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks
• att dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering och kränkande behandling samt de åtgärder som vidtas
• att bevaka att utredda fall av diskriminering och kränkande behandling följs upp

2.4 Elevernas ansvar

Det är alla elevers ansvar

• att följa skolans gemensamt utformade värden, normer och Trivselregler
• att påtala diskriminering och kränkande behandling, som förekommer på skolan

2.5 Vårdnadshavarnas ansvar

Enligt Föräldrabalken kap 6, §2 är det vårdnadshavarnas ansvar

• att hindra barnet att orsaka skada för någon annan

3. Kartläggning och nulägesanalys

3.1 Trivsel- och trygghetsenkäter

Trivsel- och trygghetsenkäter genomfördes i mars 2010 och december 2010. Enkäten som genomfördes i mars besvarades av 196 elever och i december deltog 193 elever. Frågorna i enkäten har konstruerats i samverkan med Friends på skolan och några frågor är gemensamma för alla kommunens grundskolor. Syftet är att genomföra enkäten varje år, så att skolledning och elevhälsa kan följa tendenser, utvärdera insatser och anpassa insatser.

Andelen elever som uppgav att de kände en lägre grad av trygghet ökade från mars 2009 till mars 2010 enligt enkäten. Elever i åk 9 kände sig mer otrygga än elever i åk 7 och åk 8 och det är på rasterna eleverna känner sig mest otrygga. När enkäten genomfördes i december hade andelen elever som uppgav att de kände en lägre grad av trygghet sjunkit till 0,5 %. Enkätsvaren visade på vilka platser otryggheten var särskilt kännbar och det var i kapphallen, i omklädningsrummen, i skogen nedanför skolan och vid SS.

Sedan 2007 har andelen elever som uppger att de har varit utsatta för kränkningar ibland eller ofta minskat vid varje mättillfälle från 15 till 3 procent.

I tidigare kartläggningar har eleverna uppgivit att de inte vetat vart de ska vända sig om de skulle bli utsatta för kränkningar. I den undersökning som genomförs i december månad har det skett en avsevärd förbättring, även om 8 elever uppger att de inte alls instämmer i påståendet.

Andelen elever som upplever att de inte blir bra bemötta av vuxna i skolan minskar för varje år sedan 2007, även om två elever uppger att de inte alls instämmer i påståendet. När det gäller den allmänna uppfattningen av huruvida mobbning förekommer på skolan så anser 11 elever att mobbning förekommer ofta. Samtidigt är det endast sex elever som uppger att de ofta eller ibland blivit utsatta för mobbning eller andra kränkningar.

3.2 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling

Ledningsgruppen konstaterar att kränkningar har kommit till personalens kännedom vid nio tillfällen. 14 elever har varit utsatta och åtgärdsprogram har upprättats. En elev har varit utsatt vid tre olika tillfällen. Vid återkommande signaler om kränkande behandling har elevhälsan och skolledningen mer samlat och allsidigt utrett situationen, men det förefaller då ha rört sig om enskilda incidenter utan något egentligt samband.

3.3 Analys

Inför höstterminen 2010 införde skolan ett nytt system för tillsynen i kapphall, korridorer och skolgård. Det innebar att all personal har en kraftigt utökad rastvärdstid, då personalen fullgör en särskilt fastlagd runda. Samtidigt har skolledningen vid schemaläggningen planerat raster och luncher på ett sådant sätt att trängsel och oro undviks. Håltimmar i schemat förekommer inte. Trivsel och trygghet har lyfts fram som ett fokusområde för skolan och varje läsår inleds med två dagars temaverksamhet kring likabehandlingsplanen och skolans värdegrund. Detta arbete har sannolikt bidragit till att en positiv utveckling har skett. Den temavecka kring ungdomars digitala liv som genomfördes under hösten har säkerligen också bidragit till att lyfta ämnet.

Skolledningen bedömer dock att kränkningar fortfarande förekommer, också i högre grad än vad eleverna anger i enkätundersökningen. Skillnaden kan delvis förklaras med att elever som utsatts för kränkningar ryms i svarsbortfallet, men också med att årets undersökning har genomförts vid en annan tidpunkt än vad som är brukligt.

Det här behöver skolan fokusera på under 2011:

• Utveckla rastvärdssystemet
• Förbättra systematiseringen vid upprättandet av åtgärdsprogram vid kränkande behandling.
• Stödja Friends

3.4 Mål för 2011

alla elever ska känna sig trygga under kommande år

• alla elever ska känner sig sedda och väl bemötta av vuxna
• alla elever ska uppleva att de får stöd och god uppmärksamhet
• alla elev ska känna att det finns vuxna att anförtro sig åt

4. Förebyggande arbete

• Skolledning och Elevhälsa har väl inarbetade rutiner för hur mentorerna kan stärkas och arbeta för att motverka kränkande behandling; t.ex. genom konsultation och handledning.
• Skolans plan Språket som verktyg tydliggörs vid höstterminens start, så att varje lärare är väl införstådd med dess betydelse för skolans demokrati- och värdegrundsarbete och sedan arbetar medvetet enligt planen.
• Varje läsår inleds med att alla elever och vuxna under två dagar diskuterar och leker kring likabehandlingsplanen, trivselreglerna och arbetsmiljön i syfte att stärka gruppkänslan och skapa gott klimat.
• Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras vid föräldramötet i september liksom i Samrådet.
• Rastvärdens ansvarsområde förtydligas såväl geografiskt som funktionsmässigt. Prioriterade områden är de ställen, som eleverna i trivsel- och trygghetsenkäten utpekat som särskilt otrygga. Schema för rastvärdskapet är konstruerat så, att det finns lärare bland eleverna under hela skoldagen. Vuxna och elever får genom detta många naturliga tillfällen att umgås och samtala.
• Jourverksamheten innebär att varje lärare under en vecka per läsår rör sig i och runt skolan vid alla tillfällen, då man inte har lektion. Detta innebär att skolan har dubbel rastvärdstäckning under stora delar av skoldagen. Jouransvarig lärare tar emot information om eventuella händelser från rastvärden och tillsammans hjälps man åt att agera.
• Hänsyn tas till rasternas längd och positioner vid schemaläggningen. Håltimmar undviks.
• Två lärare får även i fortsättningen i uppdrag att stödja Friendsarbetet.
• Bella, som är uppskattade samtalstimmar för flickor i åk 7 fortsätter.
• Kamratstödjarens uppdrag förtydligas.
• Under året hålls planen levande i det dagliga arbetet i arbetslag och i verksamheten i stort.

5. Åtgärdande arbete

Skolan har utarbetade rutiner vid händelse av diskriminerande eller kränkande behandling.

6. Utvärdering och revidering

Enkäter kring trivsel och trygghet genomförs med eleverna i december varje år. Resultatet diskuteras med eleverna i klasserna i januari/februari och i möten mellan elevrådets styrelse, Friends och leningsgruppen. Samrådet utvärderar enkätresultatet och planen vid vårterminens första möte.

Skolledningen och personalen diskuterar resultaten i januari.