Arne Trageton har undersökt skriv- och läsinlärningen i ett antal klasser i Norge, Danmark, Estland och Finland. Han har gjort en avhandling i ämnet som heter ”Att skriva sig till läsning” som nu också finns på svenska (Liber).
Att skriva sig till läsning
Det handlar om att barn lär sig skriva innan de lär sig läsa, att skrivinlärningen är lättare än att börja läsa, att barn får skriva på datorer istället för att arbeta med bokstavsformer. Undersökningen är gjord i förskoleklass och år 1 och 2 (i Norge motsvaras detta av år 1-3). Man väntade med att införa handskrivning till år 3 (Norge), dvs. år 2 i Sverige.
Efter att ha tagit del av en föreläsning med Arne Trageton började jag (Anita) fundera. Det som Trageton talade om var sådant jag kände igen från min egen erfarenhet. Jag pratade med mina kollegor som också blev intresserade av att starta detta projekt i vår klass. Trageton har undersökt hur ”att skriva sig till läsning” fungerar i vanliga skolklasser. Hur det fungerar för barn med komplicerad inlärning finns det inte någon undersökning på. Detta är vad vi i samundervisningens år 4-6 vill undersöka. Redan nu arbetar vi mycket intensivt med datorer, eftersom datorer är nödvändiga hjälpmedel för att våra elever ska kunna utveckla sin kommunikation med omvärlden. Flera av våra elever har sådana motoriska svårigheter att de inte ens med mycket intensiv träning kommer att kunna tillägna sig en handstil som är gångbar ute i samhället. Varför då lägga ner all denna energi på denna träning, när det handlar om rätten att tillägna sig skriftspråket och att behärska läsningen? Vi kommer naturligtvis inte att åsidosätta all träning av handskrivning, men vi kommer att rikta fokus än mer mot kommunikation i stället. Vi tror också att vi kommer att finna att eleverna, i likhet med Arne Tragetons resultat i vanliga klasser, kommer att bli bättre läsare än vad de är idag.
I Tragetons klasser arbetade eleverna parvis genom hela undersökningen. Detta fick till följd att elevernas verbala förmåga utvecklades eftersom deras totala talutrymme ökade jämfört med traditionell undervisning. Samtalen mellan eleverna var en förutsättning för att driva arbetet framåt Elevernas datorer stod på bord som gjorde det möjligt att arbeta stående. Fördelen med detta är att eleverna får en bättre fysisk arbetsställning och det går snabbare att växla om mellan datorerna och annat arbete. Man kommer bort från en statisk arbetsställning, som annars kan orsaka problem. Man arbetade i teman. Eleverna gjorde egna illustrationer till texterna, Clip Art och andra färdiga bilder användes inte. Elevernas arbeten publiceras på skolornas hemsidor. Texterna används hela tiden också som läroböcker.
Övergripande mål:
- Samtliga elever ska utveckla sitt skrivande.
- Samtliga elever ska utveckla sitt ordförråd och sin verbala uttrycksförmåga.
- Samtliga elever i år 2-6 ska bli bättre läsare.
- Samtliga elever i år 2-6 ska utveckla sina kommunikativa förmågor.
- Att göra eleverna till producenter inte konsumenter.
Konkreta delmål:
- Samtliga elever i år 2-6 ska lära sig att behärska tangentbordet och få möjlighet till att arbeta med tangentbordsträningsprogram.
- Samtliga ska bli trygga med ordbehandlingsprogrammet Word.
- Samtliga ska kunna hantera scanner och digitalkamera.
- Eleverna ska successivt tränas till att arbeta parvis. Detta kan vara en svårighet för vissa av våra elever, men ett av våra mål är ändå att de ska kunna göra det, på grund av de möjligheter detta ger till den allmänna språkutvecklingen.
- Elevernas arbeten ska publiceras på en särskild projekthemsida, som föräldrar och pedagoger i Sigtuna kommun kommer att ha tillgång till. Detta för att föräldrar ska ha full insyn i det pedagogiska arbetet och för att pedagoger i Sigtuna kommun ska ha möjlighet att följa projektet och förhoppningsvis få inspiration av det vi gör.
För att kunna arbeta med dessa mål i sikte behöver vi göra några förändringar:
- Vi behöver ha bord till datorerna som gör det möjligt för barnen att stå och arbeta. Dessa bord ska helst vara höj och sänkbara.
- Vi behöver ha tillgång till en projektor som kan kopplas till datorerna.
- Vi behöver också se över våra datorer och införskaffa ett par nya. Detta kommer Sanna att hjälpa oss med.
- Vi behöver förändra möbleringen i två av våra klassrum så att arbetssättet gynnas.
Projektets längd:
Vi tänker oss att projektet ska få pågå under 2 läsår med start höstterminen 2005.
Dokumentation och utvärdering:
Dokumentation och utvärdering kommer att ske kontinuerligt under projektets gång. Efter varje termin görs en sammanfattning av hur arbetet har fortskridit. Efter ett läsårs arbete kommer vi att göra en första större utvärdering av projektet. Sedan blir det en slutlig utvärdering när projekttiden är slut. Dokumentation och utvärderingar kommer att publiceras på projektets hemsida.
Deltagare i projektet:
Eleverna i samundervisningens år 2-6 och deras lärare.
Ansvariga för projektet Anita Aspfors Westin, Helena Nilsson, Barbro Jonsson och Elisabeth Lindlöf.