Orosanmälning­arna om barn och unga ökar - inte bara något negativt

De senaste fem åren har antalet orosanmälningar om barn upp till 18 år ökat i vår kommun. En anledning är att fler litar på att vårt stöd gör skillnad.

Du vet väl att du kan göra orosanmälan till oss om du misstänker att ett barn eller en ungdom av olika skäl far illa? Skälen att anmäla oro är flera, men ett av dem kan vara risken att dras in i kriminalitet. I spåren av det ökade våldet inom kriminella gäng riskerar unga att utsättas för påtryckning eller att till och med utföra kriminella handlingar. Maria Nylander, enhetschef för mottagningsenheten på Sigtuna kommun berättar:

Hos oss i Sigtuna kommun ser vi ingen jätteökning av orosanmälningar inom just kriminalitet, även om den absolut finns där. Oron rapporteras in av både polisen och privatpersoner, som ser barn röra sig i miljöer som är mindre lämpliga. Vi vill trycka på att varje orosanmälan ger barnet en chans att få stöd, så berätta hellre för oss om din oro en gång för mycket än en gång för lite.

Alla som är oroliga för att ett barn inte har det bra hemma, är utsatt för våld, missbruk eller psykisk ohälsa eller far illa av andra skäl bör anmäla det. En orosanmälan kan komma från privatpersoner som släktingar, grannar eller vänner och från professionella inom skolan, förskolan, polisen, vården eller andra.

De senaste åren har kommunen fått in fler orosanmälningar än tidigare år. Anledningarna kan vara flera. Medvetenheten om att man kan göra en orosanmälan är större idag än tidigare, då socialtjänsten informerar och samarbetar mer med professionella som möter barn och unga i sina verksamheter. Men ett hårdare samhällsklimat och tuffare ekonomiska förutsättningar för barnen och deras föräldrar har troligen också lett till att fler barn utsätts för våld och brister i omsorgen. Pandemin, ökad inflation, arbetslöshet och andra utmaningar för vårdnadshavarna har gjort att barn kommer i kläm.

Fler anmälningar är inte nödvändigtvis något dåligt. Maria Nylander fortsätter:

En orosanmälan ger oss en chans att få vetskap om barn i kommunen som behöver stöd, så det behöver inte vara negativt att vi får in fler anmälningar till oss på mottagningsenheten. Det räcker med att man misstänker att ett barn är i riskzon för att göra en orosanmälan till oss.

När en orosanmälan kommer in till kommunen gör vi inom de första 24 timmarna en bedömning för att ta reda på om barnet behöver akut skydd och om skyddet då ska tillgodoses av socialtjänsten eller till exempel av någon av vårdnadshavarna. Därefter görs en förhandsbedömning om vi ska gå vidare med en mer grundläggande utredning eller om vi ser att det inte behövs. Vi inleder en utredning i de fall där vi ser att ett barn är i behov av skydd av socialtjänsten eller om barnet och/eller vårdnadshavarna behöver stöd som ska tillgodoses av socialtjänsten. Stödet kan exempelvis bestå av familjebehandlande insatser, samtalsstöd och hjälp med aggressions- eller missbruksproblem, men även mer akut krisstöd i vissa situationer. De insatser vi erbjuder är i de allra flesta fall frivilliga och vårdnadshavarna och ungdomen kan tacka nej till dem.

De flesta kommuner i länet visar samma utveckling av fler inrapporterade orosanmälningar. De signalerna får vi genom det nätverk av socialtjänster i Stockholms län, där Sigtuna kommun ingår.

Läs mer om hur orosanmälningar fungerar