Sammanfattning av hållbarhetskonsekvensbeskrivning

För alla nya översiktsplaner ska en strategisk miljöbedömning genomföras. Syftet med en sådan bedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen genomförs parallellt med, och integrerat i, planprocessen. Sigtuna kommun har valt att utvidga bedömning till att också inkludera sociala och ekonomiska konsekvenser. Detta avsnitt sammanfattar konsekvensbeskrivningen för Sigtuna kommun.

För alla nya översiktsplaner ska en strategisk miljöbedömning genomföras. Syftet med en sådan bedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen genomförs parallellt med, och integrerat i, planprocessen. Sigtuna kommun har valt att utvidga bedömning till att också inkludera sociala och ekonomiska konsekvenser. Detta avsnitt sammanfattar konsekvensbeskrivningen för Sigtuna kommuns nya översiktsplan.

Översiktsplanen lägger grunden för hur användningen av mark och vatten ska bidra till att nå en hållbar samhällsutveckling i hela Sigtuna kommun och även bidra till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030. Planen har horisontår 2035.

Innehållsmässigt bygger ÖP 2022 på översiktsplanen från 2014 (ÖP 2014). ÖP 2022 innehåller tre preciserade utvecklingsinriktningar för att främja en hållbar samhällsutveckling och en strategisk karta som lyfter prioriteringar och ställningstaganden för viktiga strategiska samband. Utpekanden i mark- och vattenanvändningskartan skiljer sig i vissa delar från ÖP 2014 i syfte att uppnå fler av hållbarhetsmålen.

Den bebyggelseutveckling som föreslås i planen koncentreras till de befintliga huvudorterna Märsta, Rosersberg, Sigtuna samt Arlanda och utpekade servicenoder på landsbygden. Bostadsutveckling ska främst ske på platser med god kollektivtrafikförsörjning, befintlig fysisk infrastruktur samt offentlig och kommersiell service. Planen föreslår i första hand förbättrade kommunikationer mellan huvudorterna inom kommunen (Sigtuna-Märsta-Arlanda), samt förordar ett antal åtgärder på och i anslutning till E4 och Ostkustbanan för att stärka kommunens utveckling. Utvecklingen syftar till att möta den höga tillväxt och stora inflyttning av nya invånare som skett och förväntas fortsätta ske i framtiden.

Trafikverket fattade 31 mars 2021 beslut om en ny riksintresseprecisering för Arlanda flygplats. Översiktsplanen har arbetat in det nya influensområdet för flygbuller och justerat markanspråket för flygplatsverksamheten. Enligt förslaget tillåts exempelvis utbyggnadsplaner för bostadsbebyggelse öster om Märsta station samt väster om Rosersberg station.

Ett tidigare uppdrag om att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Arlanda-Märsta har inarbetats i ÖP 2022. Här finns nu en detaljerad beskrivning av önskad utveckling inom Arlanda-Märsta. Befintlig fördjupad översiktsplan för Arlandaområdet från 2006 föreslås upphöra att gälla när ÖP 2022 antas. Alla bedömningar har gjorts jämfört med nuläget om inget annat anges. Nuläget innebär en ögonblicksbild av hur miljön ser ut idag, det vill säga vid tillfället för framtagandet av denna hållbarhetskonsekvensbedömning.

Miljökonsekvenser

Översiktsplanens miljökonsekvenser bedöms i relation till nuläget samlat som varken positiva eller negativa. Positiv utveckling i vissa avseenden motverkas av negativa konsekvenser i andra. De negativa konsekvenserna uppstår företrädesvis lokalt (där naturvärden försvinner till förmån för bebyggelse) medan de positiva effekterna typiskt gynnar hela områden eller kommunen som helhet (till exempel insatser för minskad klimatpåverkan från resande).

Planen bedöms ha färre negativa miljökonsekvenser jämfört med nollalternativet (ÖP 2014). Detta i första hand eftersom tidigare föreslagen bebyggelse i lägen med svag kollektivtrafikförsörjning och där utveckling inneburit stor påverkan på natur- och kulturmiljövärden utgått.

Kommunens stora naturvärden uppmärksammas i planen och stöd ges för att i efterföljande planering säkerställa att värden i huvudsak bevaras och stärks. Risk finns dock att negativa konsekvenser uppstår när naturmark omvandlas till bebyggelse både för lokal och regional grönstruktur.

För kommunens vattenmiljöer bedöms planen ge positiva konsekvenser. De rika kulturmiljövärden som finns i kommunen tillåts, liksom riksintresseområden för kulturmiljövården, påverka planens utformning i stor utsträckning. Planen innebär att en stor del av kommunens kulturhistoriska värden bevaras vilket är positivt för kulturmiljön, men innebär även bebyggelseutveckling i känsliga områden och inom riksintresse för kulturmiljövården vilket kan innebära negativ påverkan. Jämfört med nollalternativet (ÖP 2014) är planeringsinriktningar tydligare, och samtliga tätorter beskrivs separat. Ett förnyat och utvidgat kulturmiljöprogram ska tas fram för att ge nödvändigt stöd i efterföljande planering. Planeringen inriktas på att minska klimatpåverkan från i första hand trafiksystemet, genom att koncentrera ny bebyggelse till kollektivtrafiknära lägen och att gynna alternativ till bilen för resande.

Planens bebyggelsestruktur är mer gynnsam ur ett klimatperspektiv än ÖP 2014. Andra kraftfulla åtgärder måste dock parallellt vidtas för att klimatpåverkan från kommunens invånare och verksamheter ska minska i linje med nationella och internationella mål. Planen uppmärksammar på ett tillfredsställande sätt risker som behöver hanteras i planeringen, med anpassade riktlinjer.

Sociala konsekvenser

Översiktsplanens sociala konsekvenser bedöms i relation till nuläget samlat som övervägande positiva, undantaget lokala negativa konsekvenser som kan uppstå kopplat till människors hälsa. Översiktsplanen har högt ställda sociala ambitioner och identifierar ett flertal strukturella problem i kommunen som den fysiska planeringen kan bidra till att minska. Jämfört med nollalternativet ÖP 2014 bedöms ÖP 2022 på ett tydligare sätt ha uppmärksammat dessa problem och anvisat anpassade inriktningar inom den fysiska planeringens räckvidd.

Bedömningen är att planen för vissa geografiska områden kan ge negativa konsekvenser för människors hälsa. Detta gäller i första hand Rosersberg och området öster om Märsta station, men också andra platser nära högt trafikerade vägar. Flyg-, järnvägs- och vägtrafikbuller kan göra skapandet av en hälsosam ljudmiljö mycket svårt. Att bygga för goda ljudmiljöer bör alltid vara ett krav i planeringen, oavsett vilka ställningstaganden kring områdesutveckling som gjorts i tidigare planering. Planen bedöms varken innebära negativa eller positiva konsekvenser för luftkvaliteten i jämförelse med nuläget. Risk finns dock att MKN i framtiden inte uppnås.

Planen har högt ställda mål och ambitioner kopplat till fungerande vardagsliv och levande samhällen jämfört med nuläget. Formuleringen av planeringsinriktningarna skapar förutsättningar för att en utveckling som bidrar positivt till såväl planens egna mål och aspekten fungerande vardagsliv och levande samhällen.

Planen har ett stort fokus på mötesplatser och ökad socialt utbyte. Ambitionerna följs upp av planeringsinriktningar som ska ge möjlighet för efterföljande planering att uppnå de höga ambitionerna i relation till den problembild som ges. Planen eftersträvar också en mer sammanhållen bebyggelsestruktur med bostäder för olika grupper i samhället. Detta medför att det finns goda förutsättningar för att planen bidrar till en mer inkluderande och socialt sammanhållen kommun. Planen bedöms medföra små positiva konsekvenser jämfört med nuläget.

För aspekten trygghet och trivsel ger planen goda förutsättningar att skapa en utveckling som bidrar till upplevd trygghet, bevarandet av områden för rekreation samt ökad trivsel. Förslaget presenterar flertalet insatser i den fysiska miljön som kan bidra till en ökad trygghet och trivsel, både inom tät stadsbebyggelse och på landsbygden. Planen medför små positiva konsekvenser jämfört med nuläget.

Planen redovisar i separata kapitel förhållningssätt och planeringsinriktningar för såväl anpassning till ett förändrat klimat som hantering av risk och säkerhet i efterföljande planering. Planeringsinriktningarna ger ett bra och brett stöd i kommande arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Planen bedöms medföra positiva konsekvenser jämfört med nuläget.

Ekonomiska konsekvenser

Kommunala kostnader förenade med utveckling av bebyggelse och infrastruktur kan vara betydande, och kommer ofta långt tidigare än skatteintäkter från nya invånare uppstår.

För näringslivet bedöms planen sammantaget ge positiva konsekvenser jämfört med nuläget.
Förslag för markanvändning och kompletteringar i transportinfrastruktur är tydligt inriktade mot att nyttja goda lägesegenskaper och skapa bra förutsättningar för tillväxt och utveckling av verksamheter.

Kopplingar mellan fysisk planering och hushållens ekonomi finns i första hand genom hur den bidrar till tillgången på bostäder som hushållen har råd att långsiktigt efterfråga, ökar möjligheterna att ta sig till jobb, utbildning, handel och service utan att äga en egen bil, samt bidrar till tillgänglighet till regionens arbetsmarknad. God tillgång på lokaler för nyföretagande kan bidra till ekonomisk utveckling och sysselsättning. Planen uppmärksammar dessa förhållanden, men kunde genom att ställa skarpare krav på fördjupade underlag och analyser ge bättre förutsättningar för att efterföljande planering ger utväxling i detta avseende.

Planens konsekvenser i termer av hushållning med mark och resurser bedöms som positiva. Förslag på ny markanvändning är avvägda mot samhällsmål, och de statliga riksintressena tillgodoses till största del.

Här kan du läsa hela hållbarhetskonsekvensbeskrivningen Pdf, 9.7 MB, öppnas i nytt fönster.